Just nu pågår mycket på den europeiska arenan för forskning, utbildning och innovation. Precis som här påverkas diskussionen av den pågående pandemin. I tisdags höll Guilduniversitetens rektorer General Assembly, där vi hälsade det rumänska universitetet Babes-Bolyai University välkommen som ny medlem och diskuterade gemensamma frågor, bland annat hur Corona påverkat vår verksamhet.

Corona påverkar också budgetarbetet på EU-nivån. Förra veckan presenterade kommissionen sitt nya förslag till långtidsbudget och i samband med det också en sjuårig återhämtningsbudget efter Corona. De förutspår en viss återhämtning i ekonomin 2021, men att recession med hög arbetslöshet kommer att sätta sina spår. Budgeten är långt ifrån färdigförhandlad och det troliga är att det blir Tyskland som kommer att ansvara för att ro budgeten i land när de tar över som ordförandeland i EU den 1 juli.

Den sjuåriga rambudgeten för området forskning, utbildning och innovation, Horisont Europa, föreslås nu bli 94,4 miljarder euro, där en del kommer från återhämtningsbudgeten (NextGenerationEU recovery budget) efter Corona. ERC-anslagen för excellent forskning blir kvar, liksom viktiga instrument för mobilitet och infrastruktur. En del av rambudgeten ska gå till specifika områden såsom hälsa, grön ekonomi och innovation. Hur dessa pengar ska användas är oklart. Guilden har begärt förtydligande och även lyft fram vikten av fortsatt mobilitet inom Europa. Inte minst gäller det studentutbyten. Att unga på något sätt tillåts mötas över gränserna blir viktigare än någonsin för att bygga samförstånd i en tid med reserestriktioner och stor osäkerhet.

EU försöker också stärka och samordna de nationella systemen för forskning och utbildning, genom ERA, European Research Area och EEA, European Education Area. Arbetet för att fastställa Storbritanniens relation till EU efter Brexit pågår också och – särskilt viktigt att följa framöver – ett nytt visionsarbete som går under namnet “Towards a 2030 vision on the future of the universities in Europe”. Det dokument som hittills presenterats om detta arbete ger oss anledning att göra vår röst hörd i detta sammanhang framöver.

Guilden har redan lämnat in en första skrivelse med synpunkter på dokumentet och vid nämnda mötet i veckan introducerade jag (Eva) och Christian Leumann från University of Bern en diskussion om visionen och hur våra erfarenheter under våren påverkar vår syn på framtiden. Akademisk frihet och kritiskt tänkande är särskilt viktiga i tider av förändring. Akademisk frihet är inte bara en förutsättning för excellens och nytänkande, utan också en hörnsten i ett demokratiskt samhälle. En strategi för förändring måste diskuteras ingående och ha stöd av universiteten. Guilden efterlyser större förståelse för behovet av långsiktighet, och för att allt förändringsarbete kräver resurser om inte forskning och utbildning ska bli lidande. Vi vet till exempel att övergång till öppen publicering (Open Acess), som i grunden är en positiv utveckling, rymmer målkonflikter och medför kostnader. Plan S har vi skrivit om i en tidigare blogg.

I spåren av Corona uppfattar vi från EU en växande förväntan på ökad samordning kring samhällsutmaningar och på att forskarsamhället ska söka gemensamma arbetssätt och agendor över både nationsgränser och ämnesgränser. Men var går gränsen mellan självständighet och samordning? Hur hittar vi den rätta avvägningen? Öppen, samarbetsinriktad med bibehållen integritet kan vara en bra linje. Ett exempel på viljan att hitta synergier och samla kompetens är projektet European Universities Network, EUN, som mottagits väl av universiteten och lett till många ansökningar och projekt. Det erbjuder genom ett ”bottom up-perspektiv” en möjlighet för universitet och regeringar att tillsammans undersöka och undanröja hinder för samordnad utveckling. I början av juli väntar Uppsala universitet besked på vår EUN-ansökan ENLIGHT tillsammans med våra åtta partneruniversitet i Europa.

EU är den tredje största finansiären av svensk forskning och en viktig plattform för internationella samarbeten, så det är viktigt att vi är insatta i hur den europeiska politiken för forskning, utbildning och innovation utvecklas. Här i Sverige har finansiärerna nyligen fått i uppdrag av regeringen att föreslå mål och strategier för det svenska deltagandet i det europeiska ramprogrammet Horisont Europa. I det arbetet förväntar vi oss att lärosätena involveras och ett stort engagemang från många på lärosätena. Dessa frågor återkommer alltså med all säkerhet i höst då vi också väntar en forskningsproposition (Läs vårt inspel till forskningspropositionen).

Nästa tillfälle att diskutera en del av dessa frågor blir snart, redan vid Coimbramötet den 11-12 juni då prorektor deltar. Tydligt är att EU-frågorna rullar på och arbetet i Bryssel och internationella nätverk pågår för fullt även i Coronatider.

Dela denna bloggpost