I fredags kom beskedet att rekommendationen om distansundervisning vid lärosätena tas bort från 15 juni. Vi kommenterade det kort på bloggen samma dag. Vi kommer inom kort att fatta ett nytt beslut inför sommar och höst som utgår ifrån det nya beskedet.

Den gångna veckan innehöll som vanligt många viktiga diskussioner och möten. I tisdags behandlades lärarutbildningen vid terminens sista rektorsseminarium. Att utbilda lärare är ett viktigt och stort ansvar. Politikernas intresse för denna utbildning är enormt; få utbildningar har utretts, utvärderats och stöpts om så många gånger genom åren som just den. Särskilt ämneslärarutbildningen är komplex, med många inriktningar, och hur man organiserar arbetet ser olika ut på olika lärosäten. Den senaste utredningen ligger just nu på departementets bord och har ännu inte resultaterat i färdiga förslag och remiss. En av utredarna, Anders J. Persson, deltog i seminariet och berättade att de i sin rapport betonat att bygga vidare på redan pågående insatser för att förstärka lärarförsörjningen och öka kvaliteten, som t ex praktiknära forskning, kompletteringsutbildningar och försöksskolor, snarare än att föreslå någon omfattande reformering.

Panel på plats i Humanistiska teatern, publiken på Zoom.

UKÄ har under våren riktat kritik mot tre granskade utbildningar i Uppsala: ämneslärarutbildningen i svenska, samhällskunskap respektive matematik. Det gällde framför allt integreringen av ämnesdidaktik i ämnesstudierna. Fakulteten för utbildningsvetenskap har ett åtgärdsarbete i gång med inriktningen att ansvaret för didaktiken ska läggas den görs bäst, ibland lokalt på ämnesinstitutionen och ibland centralt på institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Inte den lättaste vägen att gå, olikheter kan försvåra likvärdighet, men bra om målet är bästa möjliga ämnesdidaktik.

Många olika delar av universitetet är inblandade i ämneslärarutbildningen. Den är en angelägenhet för hela universitetet och skapas tillsammans. Med rektorsseminariet ville vi starta en viktig intern diskussion om hur vi får till den bästa utbildningen för studenterna. Uppsala universitet är ett stort och decentraliserat lärosäte och det gör utmaningen större. Det behöver finnas ett engagemang och samarbete på alla nivåer för att skapa den bästa helheten, och samtidigt en samordning och styrning som gör utbildningen likvärdig i kvalitet.

Det blev en bra diskussion under seminariet om hur vi kan utveckla samarbetet och ta tillvara erfarenheter över hela vårt breda universitet. Och inte minst: Lyssna på studenterna. Alina Lantto Qvarfort, ordförande för Uppsala Studentkårs sektion Lära, önskade en gemensam grund som garant för likvärdig kvalitet och mer fokus på yrkesrollen som lärare genom hela utbildningen. Stort tack till de sju personer som stod för inledande inlägg i Humanistiska teatern och till de närmare 100 som deltog via zoom.

I veckan träffade vi också Uppsala universitets representanter i Sveriges unga akademi. Nytillträdd ordförande i akademin är Sanna Koskiniemi, universitetslektor i mikrobiologi. Grattis! Vårt universitet har många excellenta unga forskare. Detta är en viktig grupp för oss som universitetsledning att träffa. De har viktiga erfarenheter, tydliga åsikter och ett stort engagemang.

På fredag eftermiddagens zoomfika fick prefekterna möjlighet att träffa vår nytillträdda konsistorieordförande, Anne Ramberg (BILD). Hon är känd för sitt stora engagemang för frågor om mänskliga rättigheter och försvar av rättsstatens principer. Universitetens oberoende från staten och andra starka intressen var ett område hon lyfte fram som angeläget att värna, liksom samverkan med omvärlden. Ett universitet ska ha ett öppet förhållningssätt och vara en aktiv aktör med stark integritet i samhället.

Dela denna bloggpost