Vi har tidigare skrivit om vad som är på gång på den europeiska nivån inom forskning-utbildning-innovationsområdet som påverkar oss i Sverige. En hel del har hänt sedan dess, både i Bryssel och i Sverige.
Igår var det digital hearing om förslaget till nationell strategi för Sveriges deltagande i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation (Horizon Europe). Det har tagits fram av samordningsgruppen EU-Sam (läs om EU-SAM längst ner på denna sida), som leds av Vinnova. Uppsala universitet välkomnar detta initiativ även om vi önskat att det hade varit på plats redan för ett år sedan. Då hade vi haft bättre möjligheter att från en gemensam nationell plattform påverka innehållet i ramprogrammet i en riktning mot svenska önskemål och prioriteringar.
En tydlig trend är att EU i sina initiativ söker engagemang och medfinansiering från medlemsländerna. Målet är att med olika incitament vägleda länderna att hitta gemensamma strategier för att öka effektivitet och samspel mellan Europas olika system för forskning, innovation och utbildning. Initiativen har sitt ursprung i policydiskussioner som alltför sällan når lärosätena, trots att universitet och högskolorna står för mer än hälften av Sveriges deltagande i ramprogrammet. Tack vare vårt medlemskap i The Guild har vi numera insyn i processerna och kan delta diskussionen.
Ett bra exempel på en sådan viktig policydiskussion är det agendasättande initiativet European Research Area (ERA) som kommissionen presenterade idag. Det föreslås en ”nylansering” av ERA genom en ”pakt” för forskning och innovation där medlemsländerna lovar att tillsammans utveckla prioriterade åtgärder. En hel del av innehållet var väntat, till exempel uppmaningen till medlemsländerna att kraftsamla mot stora samhällsutmaningar, särskilt den ekonomiska återhämtningen och omställningen mot digitala och gröna samhällen. Nytt är målet att medlemsländerna inom 10 år ska tillägna EU:s gemensamma program och partnerskap 5 procent av de offentliga forskningsmedlen, som föreslås uppgå till 1.25 procent av BNP. Tanken är att medlemsländerna frivilligt ska ansluta till dessa dokumentets mål. Till viss del speglar det vad The Guild har efterfrågat (läs dokumentet från Guuilden här), även om vi till exempel gärna sett FNs hållbarhetsmål som utgångspunkt, snarare än industrins behov, och högre mål för offentliga investeringar.
Här hemma behöver vi nationell samordning och transparens i den svenska processen att ta fram ställningstaganden och inspel. För att vi ska kunna delta i samtalen på EU-nivå krävs att vi blir tydligare med vad vi i Sverige vill, och förmår kommunicera detta i dialogen med europeiska partners. Det är vad vi hoppas på med den nationella strategi för Sveriges deltagande i EU:s forskningsprogram, som nu är på gång. Vi har lämnat vårt inspel till strategin där vi bland annat lyfter fram att excellent vetenskap bör utgöra grunden för prioriteringar, betydelsen av grundforskningen i värdekedjan, av infrastruktur för forskningen och de breda universitetetens potential att integrera forskning och utbildning.
Den nya kommissionen har valt att placera utbildning, forskning och innovation under samma kommissionär, Mariya Gabriel – en tydlig signal om det för oss självklara sambandet mellan forskning och utbildning – medan den svenska regeringen valt att begränsa sig till en strategi för enbart forskningprogrammet. Det är synd när nu så mycket händer i gränslandet mellan utbildning och forskning på kommissionens initiativ, till exempel digitaliseringen, karriärsystemet och transformeringen av vår sektor. Inte minst gäller det kommissionens senaste satsning European Universities Initiative där elva svenska lärosäten deltar i olika allianser, vi själva genom ENLIGHT. Det har kallats för en ”testbädd” för Vision 2030 on the Future of Universities, ytterligare ett initiativ från kommissionen riktat till vår sektor.
