Idag var det seminarium för rektorer och ordföranden i universitets- och högskolestyrelser. Jag deltog tillsammans med konsistoriets vice ordförande Gunnar Svedberg.
Minister Helene Hellmark Knutsson inledde med en presentation av budgetpropositionen 2017. Tidigare ministrar har bjudit in oss rektorer till förhandsinformtion någon vecka innan budgetproppen offentliggjorts men nu har ministern valt att göra detta i efterhand. Mycket är redan känt men det är ändå intressant att höra detta presenteras i ett sammanhang av statsrådet. Jag försöker sammanfatta några intryck nedan.
Inledningsvis gav statsrådet en positiv bild av läget i landet. Lägre ungdomsarbetslöshet i kombination med krympande ungdomskullar ger lägre söktryck på vissa lärosäten. Utbildning och forskning står sig bra i Sverige – staten satsar 67 miljarder kr, vilket motsvarar 1,7% av BNP och är mycket jämfört med övriga OECD-länder. Om studiestödet inkluderas blir summan 77 miljarder. Det finns 400 000 studerande i Sverige, det utfärdas 68 000 examina per år och den allmänna utbildningsnivån stiger. Det lönar sig med utbildning hävdar statsrådet; etableringsgraden är hög för dem som har eftergymnasial utbildning. Vidare påpekade Helene Hallmark Knutsson att alltfler doktorander har anställning redan från början av sin forskarutbildning (nu 66 %).
Satsningarna i budgetpropositionen ligger framför allt inom lärarutbildningen. Vi är naturligtvis glada att Uppsala universitet får förtroendet att står för en del av den utbyggnad som ska ske de kommande åren.
Det har länge aviserats att basanslagen till forskning ska öka. Det utlovades redan i regeringsförklaringen för två år sedan. Tyvärr blir det ingen ökning 2017, men 2018-2020 ökar basanslagen stegvis, totalt med 1,3 miljarder. Detta ska bidra till fler yngre forskare och skapa ny forskning, inte bara stötta redan etablerad, är statsrådets förhoppning. Totalt kommer forskningspropositionen innehålla ökningar på 2,8 miljarder fram till 2020. Större delen av detta går till Vinnova Formas, VR, Forte, Rise. Vi har, tillsammans med många andra, fört fram behovet av ökade basanslag, att den höga andelen externfinansiering av forskning i Sverige skapar svårigheter för lärosätena att trygga attraktiva karriärvägar och hantera infrastruktur på ett ansvarsfullt sätt. I det avseendet är blir den kommande budgetpropositionen en besvikelse. Den externa forskningsfinansieringens andel kommer inte att minska, snarare ökar den. Om man dessutom lägger till att vissa finansiärer kräver stor andel medfinansiering, att Akademiska hus vill ta högre hyror och att pris- och löneomräkningen (PLO) regelmässigt ligger under de inte de reella kostnadsökningarna – då finns det inte mycket kvar av ökningen av basanslagen.
Vidare betonade ministern att man skärper uppföljning och utvärdering och att hon vill se ökad jämställdhet, ökad samverkan, attraktiva karriärvägar (ökad förutsägbarhet) och ökad mobilitet ökad samt mer forskningsanknytning i utbildningen. Lärarutbildningen kommer att följas upp särskilt. På en direkt fråga om FOKUS (VRs förslag om nationell utvärdering av forskning) blev svaret: VR ska inte gå vidare med det konceptet utan lärosätena ska försätta göra sina egna utvärderingar så vi kan göra våra vägval. Eventuellt görs någon tematisk utvärdering framgent men den viktiga utvärderingen ska lärosäten själva låta genomföra. Detta är ju precis vad Uppsala universitet gör genom KoF17!
Under rubriken ”Framåt” diskuterades tre ämnen:
- Styrning – det kan bli en utredning för att få bättre styrning mot målen för verksamheten, för att högsta kvalitet ska uppnås i utbildning, högskolelandskap ska kunna vara mångfacetterat – detta är nu under beredning.
- Internationalisering – det blir en utredning som rör både utbildning och forskning , statsrådet poängterade att inspel har kommit in från sektor i denna fråga och här har vi medverkat till exempel på vårt seminarium i Almedalen.
- Livslångt lärande – med en hänvisning till Lars Haikolas tidigare utredning, och att fristående kurser minskat, talade ministern om att växa och växla, en frihetsreform för människor! Hur detta ska göras är ännu oklart.
Resten av seminariet ägnades åt styrelse och myndighetschef, våra respektive roller poängterades, vikten att utvärdera styrelsearbetet betonades. Från Helene Hellmark Knutsson fick vi höra att särskild vikt ska läggas på ”ordning och reda-frågor” och att det är styrelsens ansvar att universiteten följer lag och förordning. På myndighetsdialoger framöver kommer man att ta upp sådana frågor på ett tydligare sätt framöver. Vi fick även en redovisning för hur processen för att ta fram externa ledamöter ska ske nu när mandatperioden för nuvarande styrelser löper ut i april 2017.