Under onsdagen samlades Uppsala universitets konsistorium för höstterminens första möte. Traditionsenligt träffades vi i universitetshuset där mötet i nya konsistorierummet inleddes med rektors rapport (PPT). Intresset var stort och det var roligt att som rektor få berätta att vi tagit emot 9 500 nya studenter, att antalet internationella studenter ökar, att vi har framgångsrika forskare och dessutom om våra nya satsningar till exempel European University Network. Mycket av det som finns med i rapporten har ni redan kunnat läsa om här på bloggen.
Nästa punkt på agendan var halvårsbokslutet. Planeringsdirektör Daniel Gillberg föredrog prognosen för 2018. Och det går verkligen bra för Uppsala universitet.
Antalet helårsstudenter fortsätter öka och kommer att uppgå till drygt 24 000 i år. Ekonomin är stabil. Underskottet 2018 innebär att universitetet använder ansamlat myndighetskapital, enligt plan. Det totala antalet årsarbetskrafter vid Uppsala universitet har varit relativt stabilt de senaste åren. Under första halvåret 2018 ökade det totala antalet årsarbetskrafter något till 6 042 jämfört med 5 960 förra året. Bland forskande och undervisande personal är det främst meriteringsanställningar som har ökat, men även professorer, lektorer och adjunkter har blivit fler. Forskare och doktorandanställda har däremot minskat.
En av konsistoriets mest angenäma uppgifter är att dela ut priser. Denna gång fick vi utse pristagare till det Björkénska priset. Det instiftades 1902 och är mycket prestigefullt. Flera blivande nobelpristagare har tilldelats priset exempelvis Kai Siegbahn och Arvid Carlsson. Förslag till pristagare kommer från en priskommitté där sektionsdekanen i fysik, Jan-Erik Rubensson medverkar. Han deltog i mötet och presenterade förslaget för konsistoriet. Själva priset delas inte ut förrän på vinterpromotionen.
Den punkt på agendan som väckte mest intresse, även innan mötet, var översynen av arbetsordningen och hur processen ska se ut för att ta fram förslag till ny rektor.
Bakgrunden är denna: Vid konsistoriets sammanträde i december 2016 fick rektor i uppdrag att under 2017 genomföra en översyn av universitetets arbetsordning. Utredningsgruppen överlämnande sin rapport samt förslag till reviderad arbetsordning i oktober 2017. Vid konsistoriets sammanträde den i november 2017 beslutade konsistoriet att inom sig utse en grupp för att vidareutveckla utredningsgruppens förslag till ny arbetsordning. En delremiss gällande arbetsordningen vid Uppsala universitet kommer att distribueras inom universitetet. Delremissen handlar om processen med att ta fram ett förslag på rektor (utses av regeringen) och prorektor (utses av konsistoriet). Detta har tidigare inte reglerats i arbetsordningen. Delremissen innehåller också förslag gällande mandatperioder för akademiska ledare. Konsistoriets ordförande Gudmund Hernes poängterade att det är viktigt att den interna diskussionen får ta tid, samt att alla får möjlighet att tycka till så att förslaget blir väl förankrat inom universitetet.
I samband med ordinarie möten diskuterar ofta konsistoriet angelägna strategiska frågor. Temat för onsdagens diskussion var fundraising som är ett prioriterat område inom universitetet. Vi har under det gångna året arbetat i ledningsrådet och inom vetenskapsområdena mer fokuserat och systematiskt med frågan än tidigare. Agneta Stålhandske från Development Office berättade om hur arbetet fortskrider och utvecklas.
På förslag från ordförande Gudmund Hernes har en nyhet i samband med konsistoriets möten introducerats – en forskarpresentation. Först ut på plan var professor Thomas Schön, från institutionen för informationsteknologi som gav en miniföreläsning med titeln: Machine learning provides the backbone algorithms enabling AI. Gudmund och jag tycker att det är viktigt att konsistoriet får en djupare bild av vilken forskning som pågår vid universitetet.
Efter ett inspirerande och bra möte avslutade vi och konstaterade att nästa gång konsistoriet sammanträder är på ett internat i november. Då kommer vi att diskutera Mål och strategier. Det ska bli kul!
Under denna vecka har vi också haft besök av Hallym University. Samarbetet som firade tioårsjubileum i år började en isig vinter för tio år sedan när en delegation från Sydkorea kom till Uppsala. Gruppen kom för att diskutera ett samarbete inom medicin och snart beslutades att symposier skulle hållas vartannat år i Sverige, vartannat i Sydkorea. Sedan dess har dessa symposier fungerat som en plattform för båda universiteten där nya forskningsrön och upptäckter inom medicin diskuterats kollegor emellan.
Temat för symposierna beslutas i samförstånd mellan universiteten. I år var det Health and Disease in Women and Children – ett val som representerar framgångsrika forskningsmiljöer med ambitioner att vässa verksamheten ytterligare.
Samarbetet är ett led i våra internationaliseringssatsningar och tidigare har Uppsala universitet välkomnat Hallymska gästforskare inom bland annat neurovetenskaper och klinisk immunologi. Just nu diskuteras möjligheten att skicka en av våra cancerforskare till Sydkorea och dessutom talar vi om former för potentiella student- och lärarutbyten.
Det här är ett samarbete som vi säkert kommer att utveckla med tiden. Vi har under dessa år kommit varandra nära och särskilt roligt var att Dai–Won Yoon, Chairman vid Hallym University, närvarade denna gång. Det var han som 2008 var drivande från den Sydkoreanska sidan och då presenterade en struktur för det vetenskapliga utbytet samt konstaterade den stora potential som förelåg. Det är vi många som är glada för idag.