Trots den knappa tid som står till förfogande har Uppsala universitet dragit igång ett ambitiöst arbete för att få en bred genomlysning och diskussion av remissen Högskolestiftelser – en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet.
Rektor har tillsatt en arbetsgrupp under ledning av prorektor för att utarbeta förslaget till yttrande I arbetsgruppen ingår Göran Alderborn (Medfarm), Mikael Jonsson (Teknat), Linda Wedlin (Humsam), Ann Fust (Univ förv) samt Fredrik Pettersson och Li Caldeira Balkeståhl, Uppsala studentkår. Remissen har presenterats och diskuterats i konsistoriet, akademiska senaten, flera fakultetskollegier/-nämnder och rektors ledningsråd, och kommer innan svarsförslaget färdigställs att presenteras vid rektors prefektmöte, inför slutbehandling i konsistoriet den 30 oktober.
Igår arrangerades en välbesökt öppen hearing/utfrågning. Inbjudna gäster var statssekreterare Peter Honeth, en av arkitekterna bakom förslaget, och Hans Modig, som var huvudsekreterare i utredningen Självständiga lärosäten 2008. Hans Modig inledde med en översikt över den svenska autonomiprocessens långa historia innan Peter Honeth presenterade syftet med stiftelseförslaget, och dagens organisationsform –förvaltningsmyndigheten – av båda praktiska och ideologiska skäl är en olämplig form för ett universitet. Han markerade att stiftelseförslaget ska ses i relation till utredningen Självständiga lärosäten, och underströk att stiftelseförslaget ska ses som ett erbjudande till det eller de universitet som vill övergå i den nya formen. I debatten uttryckte han vid flera tillfällen förvåning över svenska lärosätens stora tillit till regeringen och departementet, och brist på tillit till sin egen förmåga att ordna sin organisation och verksamhet till det bästa.
Peter Honeth och Hans Modig. Foto: Mikael Wallerstedt
Därefter blev det arbetsgruppens tur. Anders berättade om huvudinnehållet i det förslag som är under utarbetande. Utgångspunkten för svaret är att Uppsala universitet vill se ökad institutionell autonomi, av två skäl. Dels för att flexibelt och smidigt kunna ingå avtal och delta i bolagsbildningar relaterat till nationellt och internationellt forsknings- och utbildningssamarbete. Dels för att universitetens långsiktiga vitalitet vilar på förutsättningen att forskning och utbildning kan utvecklas fritt i förhållande till politiska, ekonomiska eller andra makter.
Trots en principiellt positiv syn på ökad institutionell autonomi påtalas i svaret flera brister med det remitterade förslaget. Underlaget till förslaget är därtill ofullständigt på flera viktiga punkter. Förslaget till svar mynnar ut i att Uppsala universitet ställer sig kritiskt till det remitterade förslaget. Stiftelseförslaget skulle behöva utvecklas väsentligt för att alls bli intressant, men det bör även ställas mot andra möjliga lösningar på de identifierade problemen. Slutligen konstateras att Uppsala universitet vill se en fortsatt process som analyserar alla möjligheter till ökad reell autonomi för svenska lärosäten.
Efter att några av ledamöterna i arbetsgruppen ställt frågor släpptes ordet fritt. Debattinläggen var stundtals väldigt engagerade och i flera inlägg åberopades söndagens debattartikel i UNT. Kollegialitetens ställning, studentinflytandet och akademisk frihet lyftes särskilt fram. Hela hearingen/debatten kommer inom kort att kunna ses på nätet.
Eva konstaterade avslutningsvis att remissvaret snarare än att bli en slutpunkt snarare bör ses som startskottet för en fortsatt diskussion inom Uppsala universitet om ökad autonomi, vitaliserad kollegialitet, stärkt akademiskt ledarskap och breddat deltagande.
Vi vill här passa på att rikta ett stort tack Peter Honeth, Hans Modig, arbetsgruppsledamöterna och övriga deltagare som bidrog till att hearingen blev spännande och lärorik.
