Rektorerna i Göteborg och Lund, Pam Fredman och Torbjörn von Schantz, skriver idag på UNT Debatt om det orimliga i att staten sedan 20 år genom systemet med ofullständigt kompenserad löneutveckling successivt urholkar kvaliteten i den högre utbildningen. De pekar på en viktig fråga. Just i utbildning är den tid som lärare och student tillbringar tillsammans starkt korrelerad till kvalitet. Att tillämpa systemet med s.k. produktivitetsavdrag på just utbildning leder därför fel. Däremot är artikelförfattarnas förslag att slå ihop utbildnings- och forskningsanslagen långt ifrån den självklara slutsatsen. Självklart är målet för ett framstående forskningsuniversitet att lärarna ska vara aktiva forskare och forskarna aktiva lärare. Det bygger på att både utbildningen och forskningen är fullt finansierade. En ökad flexibilitet i resursanvändningen inom lärosätena är önskvärd, men att en av universitetets kärnuppgifter systematiskt skulle subventionera en annan är inte rimligt inom nuvarande resursfördelningssystem (som i sig troligen behöver tänkas igenom i grunden, men det är en annan historia …).

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone