Jag läser med förvåning minister Helene Hellmark Knutssons uttalande till Rapport i morse i samband med att studenterna slår larm om att antalet sommarkurser minskar. Antalet sommarkurser har halverats sedan 2010 och det borde inte komma som någon överraskning. Alltmer ska rymmas inom ett alltför lågt takbelopp, vilket vi vid upprepade tillfällen poängterat för Utbildningsdepartementet. Därför bör det vara välkänt för ministern.
Vi vill gärna ge fler sommarkurser och vi vill också få möjlighet att utbilda fler studenter både på program och särskilt på fristående kurser. Visserligen har vi fått fler studieplatser de senaste åren men detta har i mångt och mycket varit riktade satsningar till fler utbildningsplatser för barnmorskor, sjuksköterskor och lärare. Det har inte varit satsningar som har varit riktade mot sommarkurser. Samtidigt sliter vi fortfarande med konsekvenserna av de gamla reformerna som innebar en minskning med 1000 platser efter det som blev en tillfällig ökning 2011, minskningen i och med införandet av studieavgifter, och den generella neddragning som gjordes efter en schablonartad beräkning av vad man då kallade inaktiva studenter.
Tillsammans med ett starkt söktryck blir konsekvenserna att vi säger nej till många motiverade studenter, inte bara under sommaren, utan även under terminstider. Antalet platser på fristående kurser har drastiskt minskat under de senaste åren, vilket är olyckligt för ett brett och fullskaligt universitet som Uppsala. Detta trots att de lyfts fram av ministern som något som ska prioriteras av lärosätena, igen utan mer resurser. Om vi ska ge fler sommarkurser, med samma resurser, så får färre studenter studera på både fristående kurser och program under terminstid. Nu säger minister Helene Hellmark Knutsson att de tillfört nya platser och att de ska följa upp om det görs och att om det inte görs ska de vidta ytterligare åtgärder. Vi ger gärna fler sommarkurser, men inte på bekostnad av ytterligare minskningar på fristående kurser eller om vi tvingas lägga ner eftersökta program. Det är besvärande att ministern kommer med uttalande som kan tolkas som mer av allt, utan en konsekvensanalys av läget och den politik som förts under den senaste tiden för att sedan komma med väl övervägda åtgärder som får rätt verkan.
