Det har gått en månad sedan regeringen presenterade sin forsknings- och innovationsproposition för riksdagen. Ibland är det lätt att bara snabbt skumma igenom sammanfattningen och sedan lägga skriften åt sidan. Speciellt när, som i år, så många av ”nyheterna” blivit kända redan i samband med budgetproppen eller till och med ännu tidigare. Men en FoI-propp kommer bara vart fjärde år och har stor betydelse för den kommande politiken. Därför har vi gått igenom och analyserat innehållet i flera omgångar i rektors ledningsråd, med diskussioner om vad det betyder för resursfördelning, infrastruktur, riktade strategiska satsningar och innovation.

Vid konsistoriets internat i förra veckan presenterade planeringschef Kerstin Jacobsson innehållet i proppen för ledamöterna, läs sammanfattningen här i slutet av blogginlägget. Sedan gav vi (Eva och Anders) vår syn på förslagen och så gjorde även våra tre vicerektorer.

Vad tycker vi då …

Överlag är det en ambitiös proposition och vi applåderar de nya resurserna. För några månader sedan hade vi inte räknat med att det fanns utrymme för en så betydande ökning av de samlade forskningssatsningarna, det handlar om i storleksordningen 4 miljarder i nya medel fram till 2016.

Vi uppskattar att det blir en höjning av basanslagen. Detta är en fråga som vi inte minst våra företrädare i universitetsledningen har drivit. Många minns säkert att Bo Sundquist alltid avslutade sina anföranden med frasen: För övrigt anser jag att fakultetsanslagen bör höjas.

… om strategisk styrning?

Man ska dock ha klart för sig att denna proposition är minst lika ”styrd” som proppen 2008. Knappt en fjärdedel av de fyra miljarderna är höjda basanslag. Övriga medel fördelas via forskningsråden och Energimyndigheten i mer eller mindre riktade satsningar. Ur Uppsala-perspektivet måste vi samtidigt konstatera att många av de riktade satsningarna ligger inom områden som vi själva har lyft fram i olika sammanhang, inte minst i den forskningsstrategi som skickades in för ett år sedan. Det gäller exempelvis livsvetenskap, energi och åldrande. Det utgör naturligtvis ingen garanti för Uppsala kan ta hem dessa forskningsresurser, men det faktum att de utpekade områdena i flera fall sammanfaller med våra styrkeområden och att forskningsområdena målas ”med bred pensel” skapar åtminstone goda förutsättningar för oss att konkurrera om dem.

Vi ska också notera att flera av satsningarna är av sådan karaktär att de kräver både att vi lyckas koppla ihop kompetenser från det breda universitetets olika delar och länka ihop oss med näringsliv och andra samhällsaktörer.

… om rekrytering för excellens?

Propositionen innehåller ett betydande fokus på excellens. Särskilda resurser viks för internationella topprekryteringar (250 milj) och för att skapa goda förutsättningar för särskilt lovande unga forskare. På ett sätt är det lätt att sympatisera med idéerna bakom dessa förslag. Visst vill vi vara attraktiva för de alla främsta. Däremot kan man fråga sig hur realistiskt det är att i Sverige skapa förutsättningar för att i större skala locka hit etablerade internationella ”superstjärnor”. Sannolikheten att nå framgång kanske skulle vara större om vi satsade på internationell rekrytering av något yngre forskare, som dessutom har sina bästa år framför sig. Vi vet ännu heller ännu inte på vilket dessa resurser skall fördelas till lärosätena.

… om metoden för resursfördelning?

En viktig fråga gäller vilken metod som skall användas för att fördela de statliga basanslagen till lärosätena. 2013 blir det ju inga nya pengar med hänvisning till det stora myndighetskapitalet. När de första nya medlen fördelas 2014 kommer vi väl ut: 71 miljoner.  Samtidigt föreslås den årliga omfördelningen via den sk tombolan öka genom att den andel av anslaget som varje år blir föremål för omfördelning utifrån kvalitetskriterier fördubblas, från 10 till 20%.  Uppsala universitet har hittills inte kommit så väl ut som vi vill i denna omfördelning. Modellen är inte fullt transparent (därav ”smeknamnet” tombolan), och vi kan inte frigöra oss från misstanken att utfallet delvis beror på skillnader i ämnesmix snarare än i prestation och kvalitet. Oavsett modell är det extremt viktigt att vi lyckas höja omfattningen på vår forskning. Om vi sätter myndighetskapitalet i arbete och samtidigt lyckas öka förbrukningen av redan erhålla externa anslag ökar förbättrar vi vårt utfall i fördelningen på flera sätt. Här hoppas vi att återinförande av meriteringsanställningar kan bli ett verksamt bidrag.

Kontroversiellt men intressant är att regeringen återkommer med förslaget att låta återkommande nationella forskningsutvärderingar – en slags nationella KoF-projekt – styra resursfördelningen. Ett motiv är just att därigenom skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan olika vetenskapsområden. Tidigare har vi från Uppsala universitets sida ställt oss tveksamma till ett nationellt utvärderingssystem av denna typ. Peer review är generellt sett bra, men vi genomför redan ambitiösa egna utvärderingar (KoF07 och KoF11) och erfarenheterna därifrån pekar mot att ett nationellt system måste bli resurskrävande om det skall hålla tillräcklig kvalitet. Men om det nu skulle bli ett sådant system så skall vi samtidigt konstatera att det också kan ha sina fördelar, i synnerhet eftersom det tycks vara så svårt att erhålla full transparens och jämförbarhet i de indikatorbaserade modellerna.

… om infrastruktursatsningarna

De nya resurserna till ScILifeLab är väldigt glädjande och kommer att bli av största betydelse för forskningen inte bara i Uppsala-Stockholm utan i landet som helhet. Detsamma gäller satsningarna på ESS och MAX IV i Skåne. Också de särskilda satsningarna på infrastruktur för registerbaserad forskning är viktiga.

… innovation och övrigt

Trots namnet innehåller propositionen inte några större nyheter när det gäller innovation. De sk strategiska innovationsområdena förefaller ”mer strategiska än innovativa” och det finns i övrigt inga uppseendeväckande eller radikala förslag.

Hur jobbar vi vidare?

Vad som nu gäller för områden, fakulteter och institutioner är att omgående vidta åtgärder för att höja verksamhetsnivån i forskningen, dvs att redan under 2013 sätta myndighetskapitalet i arbete så att vi, när de nya resurserna kommer 2014 kan starta på en högre nivå. Inom SciLifeLab pågår arbetet för fullt med att få den formella organisationen på plats och inom fler andra utpekade områden pågår redan förberedelser för hur vi kan gruppera oss inför kommande utlysningar. som En fråga som återkommer i våra diskussioner om FoI-proppen är hur vi kan arbeta gränsöverskridande för att utnyttja vår bredd när vi kopplar till prioriterade forskningsområden. Också konsistoriet betonade vikten av proaktivitet och gränsöverskridande.

I diskussionen med konsistoriet lyfte vicerektor Margaretha Fahlgren fram att vi behöver beskriva breda samhällsutmaningar och vara med och formulera problemen. Inom HS-området finns särskilda forum för bland annat Afrikastudier och Rysslandsstudier som samlar forskare från flera områden.  Vicerektor Britt Skogseid pekade på att det är stor skillnad nu mot för några år sedan när det gäller samarbete inom Uppsala universitet. Exempel är områden där nya samarbeten växer fram är hälsoekonomi, vårdforskning och i förberedelserna inför en eventuell s.k. KIC inom området hälsosamt åldrande. Vicerektor Ulf Danielsson beskrev hur man inom teknik och naturvetenskap arbetar med aktiv spaning och sökgrupper när det gäller internationell rekrytering.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

Sammanfattning av propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30)

I den senaste propositionen ger regeringen följande utgångspunkter för forskningspolitiken:

  • Ökad strävan efter kvalitet genom långsiktighet och resursförstärkning som ger större möjligheter till risktagande,
  • Ökat fokus på individer och goda villkor för forskare,
  • Ökade insatser för forskning för samhällets och näringslivets behov och
  • Ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

I den förra propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) fanns en satsning om totalt 5 mdkr under perioden 2009-2012. Av dessa medel har 1,5 mdkr gått som direkta anslag till lärosätena och 1,8 mdkr till de strategiska forskningsområden som lärosätena fick ansöka om. Dessutom infördes en kvalitetsbaserad resurstilldelning där 10% av det totala nationella forskningsanslaget i högskolesektorn omfördelas utifrån indikatorerna publiceringar, citeringar och externa medel.

I den senaste propositionen ”Forskning och innovation” föreslås satsningar om totalt 4 mdkr 2013-2016. Av dessa går 1,2 mdkr som direkta anslag till lärosätena. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen bör enligt regeringen fr.o.m. 2014 omfatta 20%. Vidare ska Vetenskapsrådet i samråd med övriga forskningsråd utreda införande av en kollegial bedömning av forskningens kvalitet och nytta som en komponent i resursfördelningen till universitet och högskolor.

De direkta anslagen till universitet och högskolor ökar först fr.o.m. 2014. Som huvudskäl för detta anger regeringen utvecklingen av myndighetskapitalet vid de större lärosätena. Omsättningen av de nya resurser som tillkom under perioden 2008-2012 har ökat långsammare än tillflödet. Ökningen av oförbrukade bidrag, vilka huvudsakligen kommer via forskningsråden, har ökat i stort set i samma takt som utökningen av de forskningsanslag som fördelas via råden.

Anslagen för UU beräknas öka med 67 mnkr 2014 och ytterligare omkr. 38 mnkr 2016.

I propositionen presenteras också ett antal strategiska satsningar där medel kanaliseras via forskningsråden. Det gäller bl.a. stöd via VR för rekrytering av toppforskare inbegripet internationell rekrytering, yngre forskare och ett särskilt program för de mest framstående forskarna nationellt. Vidare kommer Vinnova och Formas att stödja satsningar på s.k. strategiska innovationsområden för att möta olika globala utmaningar och bidra till snabbare marknadsintroduktion av nya lösningar.

I den förra forskningspropositionen satsades på 24 strategiska forskningsområden. I denna proposition görs ytterligare satsningar på strategisk forskning för näringsliv och samhälle. Exempel på sådana områden som förutsätter medfinansiering från aktuell näring är gruv-, minera-l och stålforskning, forskning om skogsråvaror och biomassa samt forskning om hållbart samhällsbyggande.

Ett viktigt område är strategisk forskning inom livsvetenskaper, med SciLifeLab som den största insatsen.  2009-2012 satsning på f.a. molekylär biovetenskap 600 mnkr årligen

SciLifeLab – 150 mnkr 2013, 50 mnkr 2016

  • Medel till KTH för nära samverkan med UU, KI och SU
  • Styrelse inom KTH
  • Särskild förordning
  • Etablera samverkan med näringslivet
  • Läkemedelsutveckling – totalt 50 mnkr, 40 mnkr 2013, 10 mnkr 2016

I propositionen lyft särskilt fram satsningar på forsknings infrastruktur och i synnerhet de riktigt stora infrastrukturerna såsom SciLifeLab, ESS och Max IV samt registerbaserad forskning. Samtliga dessa har stor betydelse för utvecklingen av forskningen vid UU.