Igår kom regeringen med en rad besked på områden som högsta grad berör oss. Välkommet var beskedet att man nu tillsätter en utredning som syftar till att lämna förslag på utveckling av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur på nationell nivå.

Kryocentrum vid Freialab

Området forskningsinfrastruktur har flera gånger lyfts av oss och andra aktörer; forskningsråd, lärosäten och företag, i inspelen till forskningspropositionen och i debatten. I takt med att forskningen blivit beroende av allt dyrare och mer avancerade metoder och utrustning har infrastrukturen blivit en ödesfråga för Sverige som forskningsnation. Idag är detta område underfinansierat och det behövs ett samlat grepp om styrningen och ansvarsfrågan. Här har huvudmannarådet vid Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruktur, Urfi, vid SUHF redan gjort stora insatser för att samordna och ta ansvar men för att ett nytt system ska komma på plats behövs engagemang från våra politiker. I vårt eget inspel föreslog vi att:

•En övergripande nationell strategi för forskningsinfrastruktur med tillhörande finansieringsstrategi tas fram.

•Långsiktiga förutsättningar för teknikmiljöer i gränslandet mellan grundforskning ochindustri skapas.

•En miljard kronor ytterligare satsas för att möta Sveriges behov av forskningsinfrastruktur.

•Forskningsinfrastrukturen vid SciLifeLab förstärks.

•En särskild satsning på samordning av de nationella aktörerna inom digital forskningsinfrastruktur görs

Vi har inte sett direktiven än, så det är för tidigt att ropa hej. Utredaren, tidigare utbildnings- och forskningsminister Tobias Krantz, bör vara väl insatt i såväl lärosätenas som företagens perspektiv på forskningsinfrastrukturfrågan. Det blir viktigt med rätt balans i utredningen och att den långsiktiga grundforskningen inte får ge vika för det kortsiktigt nyttiga. Med sin bakgrund från humanistisk-samhällsvetenskapliga området har utredaren förutsättningar att beakta även behoven inom det området. Dessa glöms ibland bort när frågan om forskningsinfrastruktur diskuteras. Det är bra att utredningen också ska föreslå utformning av ett system och lämna förslag på olika finansieringsformer. Vi ser fram emot att följa detta arbete, som ska redovisas den 31 maj 2021.

Igår kom regeringen också med beskedet att lärosätenas roll inom livslångtlärande ska förtydligas i högskolelagen. Vad det betyder konkret framgår inte, och det är inte självklart att just en lagreglering är det främsta sättet att främja detta område. Det är viktigt att se att mycket redan görs på området livslångt lärande. Lärosätena erbjuder mängder av möjligheter genom ett stort antal fristående kurser inom alla kunskapsområden. Dessa är dock inte specifikt märkta som kompetensutvecklingskurser och glöms därför ofta bort i diskussionen. Utöver ordinarie kursutbud bedriver lärosätena också ett stort antal uppdragsutbildningar som är särskilt utformade för att passa en viss målgrupp.  Men ansvaret att ta emot fler som behöver ändra inriktning eller komplettera kunskaper i sitt arbetsliv tar vi förstås gärna. Där har vi en självklar roll. Med en snabbt föränderlig arbetsmarknad ökar behovet av kompetensutveckling i arbetslivet, och med Coronapandemin har behovet av nödvändig omställning ökat ytterligare.

I samband med detta arbete föreslås även en förändring för att ”främja den akademiska friheten”. Den frågan är förstås av största vikt. Remisstid för dessa förslag på lagändringar råder till 1 september, så vi återkommer i dessa frågor.

Vi önskar er alla en trevlig helg!

Dela denna bloggpost