I morgon reser jag till Bologna för rektorsmöte i ”The Guild of Research Intensive Universities”, ett nätverk vi var med och grundade 2016.  Idag består det av 19 lärosäten i 14 länder och dess syfte är att företräda de forskningsintensiva universitetens intressen i forsknings-, innovations- och utbildningsfrågor på EU-nivå. Det kompletterar andra internationella nätverk vi ingår i genom att fokusera på policyfrågor.

På agendan för rektorernas möte denna gång står bland annat diskussion om EU:s kommande program inom forskning och utbildning. Vi  kommer också att diskutera hur vi som universitet möter den växande trenden mot populism och misstro mot kunskap. Mötet ligger väl i tiden, ingen har väl till exempel missat de senaste turerna i Brexit-frågan. Jag hoppas och tror på en ordnad och konstruktiv utveckling vad gäller samarbetet som rör forskning och utbildning, båda parter vill att Storbritannien ska kunna fortsätta delta i EU:s program på dessa områden. Mer oroande är kanske att Storbritanniens utträde lämnar ett hål i EU:s budget. Risken är att det leder till neddragningar som i värsta fall drabbar Europeiska forskningsrådet ERC, European Research Council, och de program och anslag som uppskattas mest av forskare och studenter. Här behöver vi från forskningssamhällets sida mobilisera för att lyfta fram det värde vi ser med dessa för Europas utveckling.

Guilden har på kort tid etablerat sig som en viktig plattform för Uppsala universitet i EU-frågor. Vi fått en starkare röst i Bryssel och ett ökat engagemang för dessa frågor inom universitetet. Nätverket har presenterat en stor mängd policydokument i olika offentliga sammanhang. Detta har gjort att fler känner till nätverket. (Mer om de senaste inspelen från nätverket i viktiga policyfrågor finns att läsa här). Parallellt med arbetet med konferenser, policydokument och ändringsförslag har Guilden lett till att medlemsuniversitetens interna förståelse av EU-systemet har stärkts.

Som ledamot i styrelsen är jag starkt engagerad i nätverkets fortsatta utveckling, men viktigast är det arbete som sker i Guildens arbetsgrupper där det finns representanter från olika delar av vårt universitet. Sverker Holmgren från institutionen för informationsteknologi sitter till exempel i arbetsgruppen för öppen vetenskap. Gruppen är relativt ny, men har redan hunnit diskutera och förmedla synpunkter på högaktuella frågor som Plan S och hanteringen av forskningsdata. Tillsammans med andra europeiska universitetsnätverk ger arbetsgruppen de europeiska universiteten – där ju forskningen i praktiken sker och kunskapen om behoven finns – en röst i utvecklingen av nya omfattande europeiska initiativ, som t ex European Open Science Cloud (EOSC).

Fakultetsledningarna för medicin- och farmaciområdet besökte nyligen The Guilds kontor i Bryssel och tillbaka i Uppsala var de mycket positiva. Inom vetenskapsområdet finns flera större EU-finansierade forskningsprogram, t ex EIT Health och IMI Enable där professor Mats Larhed respektive  Anders Karlén varit med från start. Nästa år träffas nätverkets medicindekaner i Uppsala för att diskutera behovet av samarbete rörande forskningsinfrastrukturer. 

Som ett av Europas mest aktiva universitet inom Erasmus+ är det också en stor fördel att via arbetsgruppen för detta program vara med och påverka. Vi representerar även The Guild i Kommissionens referensgrupp för samarbetsprojekt inom Erasmus+.

Nästa vecka träffar jag ett annat nätverk, U4+ , i Tartu. Vårt samarbete inom nätverket har utvecklats mycket positivt sedan starten 2008. Till det årliga rektorsmötet har vi bjudit in fyra ytterligare universitet som vi hoppas inleda ett samarbete med inför den andra pilotutlysningen inom European University Initiative.

Dela denna bloggpost