Idag under höstens första konsistoriesammanträde begärde jag att universitetets nuvarande anställningsordning* öppnas för översyn och revidering. Det var ett tag sedan sist och detta dokument styr ett område som är helt avgörande för universitetets framtid: Möjligheten att rekrytera, behålla och utveckla de allra bästa forskarna och lärarna. Genom att satsa på förutsättningar och karriärvägar för alla våra kreativa och framgångsrika medarbetare lägger vi den absolut bästa grunden för att behålla en framskjuten internationell position minst lika länge framåt som vi kan blicka bakåt.

Detta är frågor som engagerar mig mycket och en lång rad projekt pågår i olika faser för att identifiera och genomföra de viktigaste åtgärderna på detta område.

Uppsala universitet är sedan en tid anslutet till den europeiska stadgan Charter & Code , som ska bidra till utvecklingen av en attraktiv, öppen och hållbar europeisk arbetsmarknad för forskare. Vi har därmed förbundit oss att kontinuerligt arbeta för att förbättra arbetsvillkor och karriärstöd för forskare samt för rättvisa, transparenta rekryteringsprocesser. Implementeringen pågår för fullt där vi bland annat prövar ett webbaserat karriärstöd för yngre forskare och ökar parallellspråkigheten genom ett översättningsprojekt. Det är tillfredställande att se att andelen dokument och information på engelska ökar. Det är ett arbete som behöver fortsätta.

När det gäller kompetensförsörjning har nyligen en intern utredning blivit klar där vi tittat på anställningsförfarandet. Bakgrunden är en uppmärksammad rapport från SULF som visade en dyster situation på lärosätena med en stor andel visstidsanställningar, korta utlysningstider och få sökande till tjänster. Genom att vi tittat mer detaljerat på olika kategorier anställda är det svårt att direkt jämföra, men generellt ser det lite bättre ut, framför allt när det gäller antal sökande och utlysningstider. Samtidigt är mönstren delvis desamma. Situationen ute på institutionerna är komplicerad. En stor andel externa forskningsanslag skapar ryckighet och försvårar planering av ekonomi och lärarresurser. Ökade basanslag till universiteteten skulle definitivt vara ett viktigt steg mot att komma till rätta med visstidsanställningarna. Men vi ska göra vad vi kan inom universiteten. Andelen, inte minst bland universitetslektorer, var otillfredsställande hög och vi kommer därför att fördjupa analysen ytterligare. Det är viktigt med fakta så att vi kan vidta rätt åtgärd. Och kanske behöver vi stärka tilltron ute på institutionerna till att medel kan säkras även på lite längre sikt.

Fler initiativ inom samma område kommer igång under hösten. Med utgångspunkt från förstudien ”Genomlysning av prefektrollen” ska prefektrollen ses över av professorerna Staffan Svärd och Margareta Brattström i syfte att underlätta de administrativa uppgifterna och förtydliga prefektens strategiska roll. Maja Elmgren ska titta närmare på pedagogisk meritering och i projektet Karriärvägar inom akademin ska en sammanhållen strategi skapas för Uppsala universitets karriärvägar under professor Marika Edoffs ledning. Olika förutsättningar, utmaningar och behov av vetenskaplig kompetens inom universitetets vetenskapsområden ska kartläggas och förslag till åtgärder tas fram. Detta är också ett jämställdhetsprojekt i högsta grad då kvinnor ”fastnar” i forskaranställningar i högre grad än män. Vi behöver skapa bra arenor och diskussion om dessa frågor. Komma fram till vad vi behöver göra gemensamt och på vilken nivå i organisationen.

Sammantaget kommer detta arbete att skapa en gedigen bas för att revidera vår anställningsordning så att den på bästa sätt stödjer universitetets kompetensförsörjning för fortsatta framgångar.

* Anställningsordningen är den föreskrift som, med utgångspunkt i högskoleförordningen, reglerar vilka läraranställningar som kan finnas vid universitetet, liksom universitetets arbete med rekrytering och befordran av lärare.