Idag presenterade regeringen budgetpropositionen i sin helhet. Den innebär inga stora förändringar för universitetet, men det är förstås positivt att utbyggnaden av högre utbildning fortsätter enligt plan. Det handlar om nya platser, framför allt riktade mot bristyrken som t ex lärare, läkare och civilingenjörer. Samhällsviktiga yrken förstås, även om vi vill betona behovet av ännu fler fria platser för att ge oss möjlighet att möta upp kompetensbehoven med kreativitet och helt nya forskningsbaserade utbildningar. Vi saknar också kvalitetssatsningar, utan höjda prislappar för en utbildningsplats får vi fortsatt kvalitetsförsämring av högre utbildning, en urholkning som nu pågått under 25 år.

Just nu pågår annars på universitetet ett intensivt arbete att formulera vårt inspel till en proposition som är oerhört viktig för oss, andra svenska lärosäten och för Sverige som kunskapsland: Forskningspropositionen, som väntas 2020. Här vill Uppsala universitet och ledningsrådet, som utgör styrgrupp, mycket! Och ett av de områden vi kommer att föra fram är just behovet av att stärka högre utbildning och sätta stopp för urholkningen. Det är en förutsättning för att klara landets behov av kvalificerad arbetskraft och bildar en nödvändig bas för forskningens fortsatta utveckling.

Formuleringarna diskuteras för närvarande, men vi är överens om att Sverige behöver en rejäl satsning på forskning och utbildning om vi vill fortsätta räknas som en viktig kunskapsnation. Det som krävs är breda, långsiktiga satsningar på både spetsforskning, utmaningsdriven forskning och forskningsinfrastruktur som öppnar för den kreativitet som kännetecknar akademin och som vi vet har lett och kommer att fortsätta leda till nya lösningar på samhällets utmaningar. Arbetet med inspelet är alltså ”work in progress”.

Många inom universitetet har redan bidragit med viktiga delar till det dokumentet och en första diskussion i bredare forum hölls vid ett öppet seminarium i universitetshuset i tisdags. Tidigare statssekreterare Peter Honeth, representanten för kårsamverkan och doktorandnämnden Frida Gommel samt tidigare dekan Elisabeth Nihlfors som nu är ledamot i regeringens forskningsberedning gav sina reflektioner på dokumentutkastet och många bidrog med kloka tankar till diskussionen.

Det är hoppfullt att många som ser vikten av att satsa på forskning tycks vara överens om de stora dragen att det behövs breda satsningar och både pengar och bättre samordning när det gäller forskningsinfrastruktur. Slutsatsen efter diskussionen är att vi är på rätt väg, men att det gäller att vara tydlig med vad som behövs och varför. Arbetet fortsätter, dokumentet har idag skickats på intern remiss under tre veckor och vi välkomnar alla att ta chansen att tycka till! Diskussion förs dessutom idag i Akademiska senaten, på konsistoriesammanträdet nästa vecka och senare i oktober under nästa dekanmöte.

Senast den 31 oktober ska den skickas in och i april/maj väntas den färdigförhandlade propositionen presenteras.

Dela denna bloggpost