UNT skriver idag om undervisningstid för studenterna mot bakgrund av en ny rapport från UKÄ om lärarledd undervisningstid i högskolan. Det är bra att rapporten tagits fram och glädjande med studenternas engagemang. Samtidigt är det viktigt att framhålla att undervisningstid är ett otillräckligt mått på kvalitet, det är långt mer komplext än så. Även studenterna som intervjuas i artikeln gör skillnad på kvalitet och undervisningstid och konstaterar att de tycker att undervisningen håller bra kvalitet. Samtidigt pekar de på betydelsen av den betydelsefulla lärarkontakten.

Med den urholkning av basanslag som ägt rum under många år är det närmast att se som en framgång att undervisningstiden inte minskat ytterligare. Detta har inte skett utan ansträngning, tvärtom arbetar fakulteterna och institutionerna kontinuerligt med att utveckla undervisningen med kvaliteten i fokus. Det är inte så att fler lärartimmar automatiskt medför bättre undervisning. Det finns olika undervisningsformer som passar olika bra för olika ämnen och kursmoment, det handlar om att fördela timmarna på ett sätt som ger studenterna mest. Ibland passar en storföreläsning för hundratalet studenter, ibland behövs nära undervisning eller labmoment i små grupper, eller enskild handledning. Kurser på mer avancerad nivå behöver också ofta mer lärarkontakt än på grundnivå, just för att få stöd i att fördjupa kunskapen.

Pusslet är komplicerat att lägga och fler lärarledda timmar kan paradoxalt nog resultera i mindre riktig lärarkontakt för studenterna. Fler storföreläsningar, mindre undervisning i enskilt eller i smågrupper. Vi behöver fördjupa analysen och föra en diskussion som är bredare än att räkna timmar. Uppsala universitet har inlett ett ambitiöst arbete med egna kvalitetsutvärderingar av utbildningarna, som vi hoppas mycket på. I dagarna har också inbjudan att delta i årets Studentbarometer gått ut, som kommer att belysa denna fråga ytterligare.

 

Dela denna bloggpost