Just nu står Agneta Bladh på scenen i Humanistiska teatern här i Uppsala. Hon presenterar internationaliseringsutredningen ”Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige” och förslag på åtgärder. Det är första gången slutbetänkandet av regeringens utredning presenteras och vi är glada att det sker på vår hemmaplan. (Här kan du se en inspelning av presentationen.)

Internationaliseringsarbete är inget nytt för oss i Uppsala. Ett universitet är till sin natur internationellt och som Sveriges första universitet har vi därför också landets längsta erfarenhet av samarbeten över nationsgränserna.

Erfarenheten ger perspektiv. Vi konstaterar att internationaliseringsarbetet tar sig nya och mer komplexa former. Forskning är gränsöverskridande i flera bemärkelser och utbildning blir alltmer global vilket medför att lärosäten världen över strävar efter att öka sin attraktivitet. Det var länge sedan internationalisering kunde ses som en isolerad aktivitet. Idag är det självklart att internationaliseringsarbetet måste betraktas som hela verksamhetens angelägenhet och gemensamma ansvar. Det handlar det om att skapa förutsättningar för att alla studenter (och även personal) får interkulturell kompetens och internationella erfarenheter.

Ludvig Lundgren – Uppsala Studentkårs ordförande

Tillsammans med andra universitet både utomlands och här hemma bygger vi nätverk för att stärka samarbete och åstadkomma gemensam nytta. Jag kan till exempel nämna SASUF – ett samarbetsprojekt mellan 13 svenska och 23 sydafrikanska universitet där fokus är hållbarhet; MIRAI – ett samarbetsprojekt mellan sex svenska universitet och flera ledande japanska universitet. (Båda initiativen finansieras delvis av STINT – Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning).

Liksom många andra lärosäten har Uppsala universitet arbetat hårt för att lyfta Sverige som studiedestination, i synnerhet efter införandet av avgifter 2011 för utomeuropeiska studenter. Det har givit resultat: HT18 hade vi 15 800 internationella sökande att jämföra med 2011 då vi hade 4 225. Det är viktigt, men viktigast av allt är att vi alla inser att internationella studenter berikar verksamheten. TekNat-områdets mål är att nå 1 000 betalande studenter 2025 och med tanke på trenden ser planerna ut att gå i uppfyllelse. Ett annat exempel är inom kandidatprogrammen Speldesign på Campus Gotland där studenter från andra länder än Sverige redan idag är i majoritet. Vi utvecklar nu en strategi för att stärka internationaliseringsarbetet på Gotland ytterligare. Mycket av internationaliseringsarbetet fungerar väl och vi vet vad som saknas. Vi har tagit fram en språkpolicy för att försäkra oss om att alla studenter och forskare får undervisning och information på lämpligt språk och kan delta i det kollegiala arbetet och utöva studentinflytande. Behovet av bättre parallellspråkighet har även framkommit i KoF17 och arbetet med Charter and Code.

Många länder har ett system eller en organisation för att samordna internationaliseringsinsatser inom forskning och utbildning, marknadsföring, handel och innovation samt vetenskapsdiplomati och bistånd. Detta har, som mycket riktigt framkommer i utredningen, inte Sverige på ett samordnat sätt. Det finns ingen självklar arena för hur aktörer/intressenter från olika sektorer kan kombinera insatser eller utforska synergier i samarbetet med ett visst land genom gemensamma eller kompletterande långsiktiga insatser. För att universitet och andra intressenter effektivt ska kunna delta i internationellt samarbete (och öka effekterna av insatserna), är det av stor vikt att myndighetsstödet utvecklas. En risk med bristande samordning är ett fragmentiserat internationaliseringsarbete där synergier som annars skulle uppstå mellan olika aktiviteter och sektorer uteblir. Utredningen föreslår bland annat en plattform för samordning mellan myndigheter. Vi påpekade i vårt remissvar till utredningens delbetänkande att regelverk och administrativa system alltid måste stödja internationellt samarbete. Förhoppningsvis kommer detta bli ett kliv i rätt riktning. Utländska studenter och anställda ska inte behandlas som undantag och särfall om internationaliseringsarbetet ska få verkligt genomslag.

Sedan 2015 har SUHF en expertgrupp för internationalisering som jag för närvarande är ordförande i. Expertgruppen har följt utredningens arbete noga och vi har lyft fram behovet av samordning och att vi måste undanröja de hinder som finns för studenter och forskare att komma till vårt land. Det gäller allt från bankkonton till visumhantering av Migrationsverket och bostäder. Om vi vill att Sverige ska vara ett attraktivt alternativ för internationella studenter och forskare måste osäkerheter och onödiga hinder tas bort och ett kraftfullt stipendieprogram inrättas.