Lika men olika

Då börjar resan lida mot sitt slut och idag är det jag, Rozbe Bozorgi ordförande för en av studentkårerna i Uppsala, som håller i bloggrodret.

Utbildning och forskning ses ofta som ett universitets två grundpelare, som tillsammans kan ge upphov till en bättre omvärld. Trots det till synes självklara sambandet är förhållandet mellan dessa två ofta långt ifrån uppenbart för gemene student. Som student reflekterade jag sällan över denna synergi och det är först nu, under mitt nuvarande uppdrag, som jag fått förståelse för hur viktigt det är att dessa viktas rätt. Som ordförande för en studentkår är utbildningsfrågor en hjärtefråga och något som legat till grund för många av de diskussioner som skett under den gångna veckan, i synnerhet denna dag.

Dagen inleddes med ett besök på Bill & Melinda Gates Foundation. Där fick vi höra om hur de arbetar med donationer och verksamheter för att bidra till en bättre värld.

Kort därpå hälsade vi på hos University of Washington. För mig var detta en höjdpunkt. Jag passade nämligen på att göra ett besök hos deras motsvarighet till studentkår, ett besök som i stort kom att belysa både våra likheter och olikheter.

Vid University of Washington har man en ”studentkår” som har kårstatus för hela universitetet. Min uppfattning är att de står i en betydligt starkare beroendeställning till sitt universitet än vad kårerna generellt sett gör i Sverige. De finansieras i stort av att en del av all ”tuition fee” (ungefär studieavgift) går direkt till kåren. De 65 anställda personerna i deras kårhus är samtliga anställda av universitetet. De har själva inga heltidsarvoderade utan alla deras förtroendevalda engagerar sig vid sidan av sina studier.

Vi diskuterade även på vilka nivåer inom universitetet respektive kår var representerad. Här har vi kommit betydligt längre. Att ha representanter i motsvarande ”rektors ledningsråd” eller ”konsistoriet” fanns inte på kartan för mina nyfunna vänner. Detta resulterar givetvis i en situation där deras universitetsledning kan avgöra i vilka frågor kåren kan och får gör sin röst hörd, vilket indirekt sätter dem i en beroendesituation till universitetet.

Något som imponerade på mig var deras motsvarighet till kårfullmäktige. Denna gruppering träffas 1 gång i veckan och består av närmare 90 studenter. Vi hann dessvärre inte prata vidare, men det ska bli spännande att fortsätta denna dialog.

Slutligen diskuterade vi även aktuella frågor och det är spännande att höra hur lika vi är trots våra olikheter. Några av de frågor som de arbetar med mest kretsar kring studielån och studentbostäder, inte allt för olikt oss.

Direkt efter mötet med studentkåren träffade vi Marisa Nickel som arbetar med strategiska och akademiska frågor vid University of Washington. Hon berättade att de nyligen tagit omtag i hur de arbetar med bl.a. utbildningsfrågor och det var spännande att höra en del detaljer kring detta.

Kvällen avslutades med en middag på Honorärkonsuln Lars Jonssons båt ute till sjöss. Det blev en vacker avslutning på en händelserik vecka med många erfarenhetsutbyten, kontaktskapande och stärkandet av gamla vänskapsband.

Jag kommer ta med mig de möten vi haft tillbaka hem till Sverige. Fortsätta hålla kontakten med studentkåren vid University of Washington för att utbyta åsikter samt styrdokument. Förmodligen kommer våra åsikter, såväl som styrdokument, skilja sig åt en del men jag är övertygad om att detta enbart kommer ge upphov till ytterligare eftertänksamhet och utveckling. Något vi alla mår bra av.

Rozbe Bozorgi