Idag är vi ( Eva Åkesson, Anders Malmberg, Katarina Bjelke och Kay Svensson) i Bryssel tillsammans med företrädare för ett tjugotal andra ledande forskningsuniversitet i Europa på ett öppningssymposium för nätverket ”The Guild of European Research Intensive Universities”. Nätverket ska ge Uppsala universitet en tydligare närvaro i Bryssel och därigenom hoppas vi få ökade möjligheter att påverka Europas forsknings- och utbildningspolitik.
Europa står inför många utmaningar och universiteten har mycket att bidra med. Vi ser ett stort behov av att öka dialogen mellan forskning och politik om viktiga framtidsfrågor. Flyktingkrisen, hot mot demokrati och yttrandefrihet, ökat utanförskap, antibiotikaresistens, energi, hållbar utveckling är några av de frågor som nätverkets universitet arbetar med lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En av aktiviteterna blir därför något som går under arbetsnamnet ”Policy Labs”, samtal mellan politiker, tjänstemän och forskare i dessa och andra aktuella frågor. Första symposiet handlade om open science & open innovation.
För Uppsala universitet är nätverket en naturlig del av verksamheten. Internationella kontakter och utbyte av kunskap är en del av vår vardag. Studenter och forskare samverkar över hela världen. Det passar också väl in med regeringens mål: Att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. För att uppnå detta spelar EU samarbetet en stor roll. En avsevärd del av finansiering av forskningsprojekt sker genom EU-medel. Det totala värden av projekt som Uppsala universitet deltar i är cirka 50 miljoner Euro.
Därför känns det absurt att vi som är en av initiativtagarna till nätverket inte tillåts bli fullgod medlem ännu, utan måste avvakta ett riksdagsbeslut. Det är en konsekvens av svenska universitets organisationsform.
Svenska lärosäten begränsas och hindras av riksdagskalendern och regelkrångel. Det innebär att vi riskerar att utestängas från möjligheterna att snabbt ta plats och agera i internationella sammanhang och att vi upplevs som krångliga att samarbeta med. Många frågor avgörs i ett inledande skede i ett samarbete det är därför viktigt att vara med från början. Det här är ett exempel på onödiga hinder för lärosätenas ökade internationalisering – det finns många fler. Vi har överlämnat en lista till minister Helene Hellmark Knutsson på problem som måste lösas i internationaliseringsutredningen. Nu förväntar vi oss att de åtgärdas. Om Sverige ska fortsätta utvecklas som forsknings- och utbildningsnation behöver lärosätena mer frihet att agera. Det ligger i allas intresse.
