Idag skriver jag tillsammans med mina rektorskollegor från Uppsala och Stockholm i UNT om ökad handlingsfrihet. Debattartikeln finns återgiven nedan  i bloggen.  Flera har efterfrågat rapporten och  du kan hitta här:   Okad_handlingsfrihet

Riv hindren i stället

Statliga universitet och högskolor behöver ökad handlingsfrihet inom strategiskt viktiga områden. Det handlar om att stärka de svenska lärosätenas internationella konkurrensförmåga och ge dem bättre förutsättningar för att möta dagens och framtidens utmaningar.

Sedan förslaget om högskole­stiftelser havererade i slutet av 2013 har det varit påfallande tyst i debatten om de svenska lärosätenas autonomi.

I själva verket är frågan viktigare än någonsin, i en snabbt föränderlig universitets- och högskolesektor där inte minst en snabbt hårdnande internationell konkurrens och strävanden mot ökad internationalisering pockar på och kräver större flexibilitet och handlingskraft av lärosätena. En ny rapport – ”Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten” – tar fasta på ett spår som förbisetts i tidigare utredningar: möjligheterna till förbättringar av lärosätenas situation inom ramen för den existerande myndighetsformen, snarare än att försöka finna nya organisationsformer.

Vi rektorer för universiteten i Stockholm och Uppsala tog initiativet till rapporten, utifrån vår frustration över de problem i vardagen som försämrar våra möjligheter att framgångsrikt genomföra vårt uppdrag: att bedriva utbildning, forskning och samverkan av högsta kvalitet.

Tidigare utredningar kring autonomi och handlingsfrihet närmat sig autonomifrågorna ideologiskt, på en abstraktionsnivå där det ibland varit oklart varför och på vilket sätt man eftersträvat autonomi. Vi vill i stället komma till rätta med konkreta problem och söka praktiska lösningar. Tidigare justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher, med lång erfarenhet både från regeringskansliet och från högskolesektorn, som mångårig styrelseord­förande för Stockholms universitet, har lett arbetet. Handelshögskolan i Stockholm har deltagit i arbetet för att möjliggöra jämförelser med ett huvudsakligen privatfinansierat lärosäte som, i vissa för sektorn viktiga frågor, har större rådrum.

I rapporten identifieras ett antal områden där ökad handlingsfrihet ter sig särskilt angelägen.

Lärosätena behöver kunna

– medverka i olika samarbeten, särskilt internationellt, som drivs genom självständiga juridiska personer

– etablera och bedriva egen verksamhet utanför landets gränser

– självständigt kunna ingå vissa avtal

– äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser

– ta emot och fritt förfoga över donationer

– bygga upp eget kapital för strategiska satsningar

– utnyttja egna medel för arbete med innovationer

– hävda sekretess inom vissa områden.

Regeringen har lyft fram internationalisering och innovation som prioriterade områden inom politiken för högre utbildning och forskning. På båda dessa områden är det samtidigt tydligt att det finns väsentliga hinder för lärosätena som gör Sverige mindre konkurrenskraftigt.

Rent praktiskt kan det till exempel handla om att lärosätena inte får förmedla bostäder till anställda, vilket betyder att internationella postdoktorer, gästforskare eller doktorander inte kan erbjudas rimliga villkor. Det kan också gälla behoven av att kunna gå in med samfinansiering i internationella samarbeten. Redan i en proposition från 2010, En reformerad budgetlag, fastslogs att möjligheten till bildande av bolag och liknande måste utredas, men hittills har inga åtgärder vidtagits.

Vi har nu överlämnat vår rapport till ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S), och ser nu med förtroende fram mot en fortsatt dialog mellan departementet och sektorn i frågan.

Vi tror att regeringen här har en unik möjlighet att lyckas – utan ökande kostnader och med obefintliga eller försumbara risker – där andra tidigare misslyckats, genom att genomföra ett antal konkreta åtgärder som rent faktiskt kommer att skapa ökad handlingsfrihet för lärosätena. Därmed kommer de också att lyckas med att göra universitet och högskolor bättre skickade att fullgöra sitt uppdrag och möta dagens och framtidens utmaningar.

Peter Gudmundson, rektor Kungliga Tekniska högskolan

Anders Hamsten, rektor Karolinska institutet

Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges lantbruksuniversitet

Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet