I helgen fanns en debattartikel i UNT författad av en av våra engagerade medarbetare. Jag vill gärna i detta sammanhang tydliggöra några saker rörande resursfördelning och verksamhetsplanering inför 2013.
Arbetet med nya resursfördelningsmodeller för både forskning och utbildning drogs igång under 2011. Forskningsmodellen tillämpas enligt konsistoriets beslut redan i år. Modellen för att fördela utbildningsresurser har, även det enligt konsistoriets beslut, utvecklats under vintern och tillämpas nu för första gången i VP-arbetet inför 2013. Den modellen har i två omgångar varit ute på remiss till områdena. Först under 2011 och sedan en andra omgång 2012. Inriktningen från konsistoriet att modellen ska bygga på regeringens prislappar var klart uttalad redan 2011.
Arbetet pågick när jag tillträdde som rektor. Jag anser att det var bra och viktigt eftersom vi behövde en tydligare och mer transperent resursfördelningsmodell. Konsitoriets beslut i april om ger oss bättre och tydliga redskap för framtiden. Men jag vill återigen betona att modellen inte talar om för oss hur mycket pengar vetenskapsområdena får. Modellen innebär att områdena får ett takbelopp och att vi sedan avräknar helårsstudenter och -prestationer. Vi kan, efter beslut, ge ett område strategiska medel för att till exempel förstärka för småspråk. Just ett sådant beslut finns med i det verksamhetsplanförslag som nu lämnats till konsistoriet.
Jag vill också lyfta fram att det förslag som lämnats till konsistoriet innebär att även Teknat får neddragningar, inte bara HumSam och Medfarm som anges i artikeln. Alla tre områdena kommer således att få hantera de neddragningar som universitet har framför sig, dels på grund av nationella reformer, men också på grund av att uppdragen som delats ut tidigare år till områdena har varit större än de vi har fått från staten. Det är för mig en viktig aspekt av att värna det breda universitetet: att alla universitetets delar tillsammans delar bördan när vi tvingas dra ned volymen på utbildningen. Men de största förlorarna är de motiverade studenter som vi inte kommer att kunna erbjuda utbildning för i framtiden.
Förslaget till konsistoriet har tagits fram med flera nya inslag i VP-arbetet. Exempelvis har vi i universitetsledningen genomfört områdesvisa budgetdialoger med alla vetenskapsområden. Vi avser att ha kvalitetsdialoger på ett liknande sätt till hösten. Det behövs att vi har möten med varje område enskilt för att hinna diskutera och sätta oss in i de frågor som är mer områdesspecifika. Vi lade till fyra extramöten för rektors ledningsråd för att kunna få mer tid till diskussion och förankring tillsammans med vicerektorerna och studeranderepresentanter i en öppen process. Många medarbetare har arbetat hårt under senare delen av våren för att ta fram VP-underlag och det har tagit mer tid än vanligt. Men jag tycker inte att man kan säga att förslaget har hastats fram. Vi har följt den tidsplan som vi kom överens om i rektors ledningsråd, inkluderat de nya möten som lades till.
Vid senatens möte 29 maj var underlaget som skulle skickas ut till konsistoriet inte klart utan det bearbetades in i det sista inför utskicket en vecka före mötet som är den 14 juni. På senatens möte var det en genomgång av både resursfördelningsmodellen och det kommande förslaget till konsistoriet. Ingen tystades ner, utan tvärtom. För att alla som ville skulle komma till tals ändrade vi programmet under mötet. Hela rektors dialog med senatorerna fick handla om utbildningsresursfrågan. Coco Norén, senatens skickliga ordförande, ledde som vanligt diskussionen med fast hand och såg noga såg till att vi, rektor och prorektor, inte bredde ut oss för mycket utan att alla senatorer som ville kom till tals. Jag uppskattar de samtal och dialoger jag får ha med senaten. De är viktiga för oss i universitetsledningen för att diskutera och få testa strategiskt viktiga frågor för framtiden.
