Uppsala universitet är ett världsledande universitet. På flera sätt. Men det är ingen position som vi tar för given eller slår oss till ro med.
Införandet av studieavgifter är ett hot mot den intellektuella rörlighet. Initialt minskade antalet utomeuropeiska studenter med 90 % i Sverige. Vid den senaste ansökan i år 15 januari repade det sig lite igen med en ökning på 26 % för Uppsala universitet. Avgifterna är här och troligen för att stanna.
Våra studenter ska kunna möta världen här i Uppsala, men vi ska också självklart ge dem möjligheter att studera utomlands. Den internationella gemenskapen ligger mig varmt om hjärtat.Vi ska värna om det globala klassrummet.
Några röster har hörts i debatten och kritik har riktats mot att svenskt bistånd går till stipendier för att bekosta avgifter för studenter som kommer hit. Det vill säga att bistånd går till svenska universitet. Problemet är snarare det omvända, att stipendierna är alldeles för få. Det behövs fler stipendier nu när avgifterna införts! Jag anser att stipendier är ett bra sätt att ge bistånd.
Ett bra exempel är programmet Master programme in International Health. Här rekryterar vi studenter från hela världen med fokus på utvecklingsländerna. Dessa studenter återvänder sedan till sina hemländer med kompentens och färdigheter att bygga upp verksamhet till långsiktig nytta. Detta hade inte varit möjligt utan högklassig utbildning och stipendier. Vi måste hjälpa till att bygga långsiktig kunskap! Andra exempel är masterutbildningarna i Sustainable Development eller i International Humanitarian Action. Vi arbetar aktivt med att få fler stipendier genom samarbete med handelskammare, företag och andra aktörer över världen. Tillsammans måste vi hjälpas åt att skapa de förutsättningar som gör att Uppsala universitet kan fortsätta att utvecklas som ett internationellt lärosäte och fortsatt bidra till en bättre värld!
