Kategori: Uncategorized

Kvalitetsrådets internat

Kvalitetsrådet höll sitt årliga internat den 11-12 januari. Detta är det tillfälle då rådet får tillfälle att borra lite djupare i vissa frågor, diskutera sina arbetsformer och planera sin verksamhet. Förutom några lägesrapporter – kvalitetsrådet fungerar bland annat som referensgrupp för KoF17 och arbetet med självvärderingen för UKÄ-utvärderingen av hur Uppsala universitet arbetar för att främja hållbar utveckling – var det två teman som stod i fokus denna gång.

Under rubriken ”Kvalitetsaspekter på kompetensförsörjning” ägnades den första eftermiddagen åt det pågåendet arbetet med kompetensförsörjningsplaner, hur våra rekryteringsprocesser kan vidareutvecklas för att säkerställa att vi lyckas anställa lärare och forskare som maximalt bidrar till universitets kvalitetsutveckling, samt hur vi med hjälp av karriärstöd och kan ge möjlighet för våra unga lärare och forskare att utvecklas professionellt.

Dag två ägnades huvudsakligen åt ”Utvärderings- och utvecklingsarbete inom utbildning, forskning och administration”. Åsa Kettis beskrev inledningsvis hur det svenska utvärderingslandskapet utvecklats från (högskolereformen) 1993 fram till idag. Därefter diskuterade vi hur vi ska få utvecklings- och utvärderingsarbete att ge mer än det tar, hur vi kan samordna interna och externa utvärderingar och hur vi kan balansera lokala och gemensamma initiativ inom universitet. Under diskussionen framfördes bland annat följande rekommendationer:

• Ge institutioner stöd i form av underlag och datasammanställningar etc för att möjliggöra fokus på reflektion och analys i självvärderingar.

• Skapa en positiv kultur till utvärdering och kvalitetsutveckling genom att tydliggöra nyttan och återkoppla resultat, sprida goda exempel etc.

• Ha en forskande ansats till utvärderingar, se det som en del av den akademiska verksamheten.

• Se till att optimera utvärderingsarbetet över tid genom att ”utvärdera utvärderingarna”, så att endast det som verkligen ”ger något” behålls. Undvik tidsödande datainsamling.

• Ha en genomtänkt periodicitet – utifrån behov, händelseutveckling, kontinuitet och resurser. Överanvänd inte utvärderingsinstrumentet och koppla det tydligare till åtgärder.

• Informera och planera med god framförhållning utifrån kända tidsplaner och syften med externa utvärderingar och uteslut internt sådant som ändå utvärderas av andra aktörer.

Internatet var Anders sista som ordförande för kvalitetsrådet. Ny ordförande i rådet blir från och men nu professor Torsten Svensson, vicerektor för humsam-området. Torsten har ju tidigare bland annat lett arbetet med att ta fram modellen för Uppsala universitets nya kvalitetssystem för utbildningen. Lycka till med detta viktiga och spännande uppdrag, Torsten!

Välkommen tillbaka!

Välkommen tillbaka efter helgerna – och god fortsättning! Snart ska vi välkomna nya studenter, recentiormottagningen är redan nu på fredag. Även på vårterminen är det svårt för många nya studenter att finna en  bostad så vi vädjar till er alla som har möjlighet att hyra ut ett rum så starten på studierna kan bli så bra som möjligt för recentiorerna.

Idag hälsade vi (Anders och Eva) på hos Uppsalaekonomerna, en av de nya kårerna vid vårt universitet. Nu finns det totalt sex studentkårer nämligen: Uppsala studentkår, Gotlands studentkår Rindi ,Farmacevtiska studentkåren, Uppsalaekonomerna, Juridiska föreningen och Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN). Sedan träffade Eva de som ska vara promotorer på vinterpromotionen. Det är alltid lika roligt att se fram emot att  vi ska hylla våra promovendi, hedersdoktorer och pristagare. Välkomna till Domkyrkan den 27 januari.

Nu summeras 2016 och årsredovisningen håller på att sammanställas som bäst. Jag fick nyligen en rapport om Uppsala universitets samarbete med Drivhuset Uppsala som jag gärna vill dela med mig av:

Studenterna i Uppsala har många spännande entreprenöriella idéer och den ideella stiftelsen Drivhuset Uppsala arbetar med att stödja och inspirera dem till att våga testa att förverkliga dessa idéer. Uppsala universitet har under året bidragit med engagemang och värdefull finansiering som växlat upp bidragen från näringslivet och Tillväxtverket. Finansieringen har möjliggjort att Drivhuset under 2016 anordnat inspirationsaktiviteter och utbildningsinsatser för 1 340 deltagare och erbjudit individuellt affärsutvecklande stöd under 401 möten för 276 unika individer. 105 affärsidéer har kommit från 72 studenter, 26 alumner och 7 forskare från Uppsala universitet.

2016 – året som gått vid Uppsala universitet

Så här när det lackar mot jul och nyår känns det naturligt att blicka tillbaka på det gångna året. Hur väl har vi levt upp till universitetets slogan – tradition av förnyelse sedan 1477? Ganska bra tycker vi nog.

Vi vårdar och vi bygger nytt. Universitetshuset genomgår en genomgripande renovering, samtidigt som Segerstedthuset och Humanistiska teatern slutförs. Det om- och tillbyggda Rudbecklaboratoriet är klart för invigning på nyåret. Arbetet med en ny lokalförsörjningsplan som tar sikte på 2050 har inletts. Vi lägger nu grunden för vad som blir universitets framtida campus-struktur i ett snabbt växande Uppsala.

humanistiska-teatern

Vi förnyar vår forskning. Universitetets nya forskningsstrategier som antogs under hösten lyfter fram några av våra styrkeområden och visar hur vi möter olika samhällsutmaningar genom riktade forskningssatsningar inom angelägna områden – exempelvis antibiotika, rasism och medicinsk teknik. Som alltid betonar vi att strävan efter vetenskaplig excellens inte står i någon motsättning till vår lika viktiga strävan efter samhällsnytta – tvärtom förstärker dessa mål varandra. Vad som är nyttig forskning får inte trivialiseras eller styras av kortsiktiga näringslivsintressen eller politiska preferenser. Universitetens långsiktiga bidrag till samhället blir som störst om vår särart, integritet och autonomi respekteras.

forskning

Vi tar ansvar för kvaliteten. Med projektet Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17) har Uppsala universitet under året dragit igång en tredje övergripande forskningsutvärdering. Denna gång ligger fokus på att analysera hur de kvalitets- och förnyelsedrivande processerna fungerar i våra forskningsmiljöer. En stor enkätundersökning och bibliometriska analyser har genomförts. Arbetet med institutionernas självvärderingar pågår under vintern och när vårgrönskan är som vackrast i maj kommer de internationella expertpanelerna på besök. När det gäller utbildningskvalitet implementeras ett nytt system som innebär att vi under en sexårsperiod kommer att genomföra utvärderingar med extern granskning av alla våra utbildningar. De första pilotutvärderingarna är redan igång.

Internationaliseringen stärks. Vi ger unika möjligheter för våra studenter att komma ut i världen med cirka 500 avtal i mer än 50 länder. Antalet avgiftsbetalande studenter från länder utanför Europa ökar och vi börjar närma oss de nivåer vi hade innan avgiftsreformen. Om Sverige, som vi förespråkat i olika fora under året, lyckas skapa ett slagkraftigt stipendieprogram för internationella studenter skulle läget förbättras ytterligare. Vi har varit med och bildat ett nytt slagkraftigt europeiskt universitetsnätverk, The Guild of European Research-Intensive Universities, med hittills 18 medlemmar. Vi arbetar sedan flera år systematiskt med att utveckla våra internationella forskningssamarbeten, ofta numera arm i arm med andra svenska forsknings­universitet, såsom inom Swedish Academic Collaboration Forum (SACF) där sex svenska universitet tillsammans bygger relationer med forskare i Sydkorea, Singapore, Kina (Shanghai), Indonesien och Brasilien. I Mirai-projektet är vi sju svenska lärosäten som tillsammans bygger samarbeten med elva ledande japanska universitet. I Hanoi har vårt representationskontor fått ny bemanning. Vi i ledningen har rest en hel del under året. Ledningsrådet har hälsat på universitet i Tyskland och Schweiz, och i Oslo. Eva deltog i IVA:s delegation till Japan och i Rektorsresan till Sydafrika och Botswana. Anders ledde Uppsala-delegationen vid SACF-resan till Brasilien.

Öppningssymposium för ”the Guild of European Research Intensive Universities”

Öppningssymposium för ”the Guild of European Research Intensive Universities”

Hållbar utveckling lyfts fram i utbildning och forskning. Under året har vi för första gången antagit ett program och en handlingsplan för hållbar utveckling. Vi har också utsett ett rektorsråd, Anna Rutgersson, som särskilt skall driva dessa frågor. Hållbar utveckling är också ett centralt tema i en av de tre MOOCs som Uppsala universitet lanserat under året: Climate Change Leadership. De andra två handlar om antibiotikaresistens och finansiella kriser.

Anna Rutgersson, rektorsråd för hållbar utveckling.

Anna Rutgersson, rektorsråd för hållbar utveckling.

Vi samverkar som aldrig förr. Vi har under året antagit ett nytt program och en ny handlingsplan för samverkan. Efter vårt strategiska partnerskap med ABB 2015 har vi ingått flera motsvarande eller likartade samverkansavtal under 2016, med Uppsala kommun, NCC, Region Gotland och RISE. Vi har arrangerat AIMdays både på hemmaplan och runt om i världen. Vi har deltagit i Vinnovas pilotutvärderingar av lärosätenas samverkansstrategier och deras implementering, respektive resultat och uppföljning. Vinnovas panel är inte imponerad av hur vi arbetar med samverkan och vi är inte imponerade av hur Vinnova och panelen arbetar med samverkansutvärdering. Fortsättning lär följa, inte minst eftersom regeringen annonserat att man avser föra in kvalitet i samverkan som en parameter i sin resursfördelningsmodell för forskningsanslaget, på samma nivå som publicering/citering och förmåga att dra in externa forskningsanslag.

Infrastrukturfrågorna blir alltmer centrala. Förutom universitetets lokalfrågor och bostäder till studenter och anställda brottas vi med frågan om hur vi på längre sikt skall organisera – och finansiera – den så avgörande forskningsinfrastrukturen. Här lämnar nu Joseph Nordgren över till Kristina Edström som rektorsråd. Joseph har gjort ett fantastiskt arbete med att medvetandegöra hela det breda universitetet om dessa frågors vikt och bidragit starkt till att en nationell ordning för att hantera samordnings- och prioriteringsfrågor börjar komma på plats. Vi börjar nu se utmaningens dimension och komplexitet, så nu återstår ”bara” att finna lösningarna. Tack Joseph och lycka till Kristina!

Kompetensförsörjning står i fokus. De riktade satsningar som universitet gör på att öka antalet meriteringsanställningar ser ut att ge resultat – det kan bli ”dyrt” för rektors strategiska medel, men det tror vi att det är värt. En motsvarande satsning på att öka antalet internationella gästprofessorer har sjösatts under hösten. De gamla så kallade professorsprogrammen avvecklas och ersätts med kompetensförsörjningsplaner som utgår ifrån ett bredare perspektiv på rekryteringsbehov och rekryteringsstrategi.

dag-hammarskjold-forelasning

Uppsala universitet fortsätter att vara en lokal, nationell, internationell mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog, precis som vi slår fast i våra mål och strategier. Uppsala Health Summit handlade i år om barnfetma. Sanords konferens i Uppsala samlade deltagare från 40-talet universitet i Norden och södra Afrika, inklusive Mauritius president. Dag Hammarskjöld-föreläsningen med Ban Ki-moon fick i år fylla Blå hallen i Stockholms stadshus eftersom aulan varit stängd för renovering. Under Almedalsveckan är Campus Gotland antagligen landets hetaste mötesplats, och Nobelföreläsningarna i december fyllde våra hörsalar på Ångström, BMC och i Ekonomikum till brädden.

pennan

Vi har mycket att glädjas och vara stolta över. Vi befäster placeringen för Uppsala universitet som ett topp-100 universitet – trots allt tuffare konkurrens. Vi har fortsatt högt söktryck till våra utbildningar, klart högst i landet om man ser till det totala antalet sökande till höstterminens kurser. Vi är fortsatt framgångsrika i den hårda konkurrensen om anslag från Vetenskapsrådet; 16% av de totalt beviljade medlen tilldelades Uppsala. Vi fortsätter att växa, om än långsammare än under den senaste femårsperioden, och närmar oss 7000 medarbetare. Detta ger oss goda skäl att fira rejält vid valda tidpunkter; våra promotioner i januari och maj, professorsinstallationen i november (i år för första gången i historien med fler kvinnor än män) och de olika examenshögtiderna är varma tillställningar där våra hårt arbetande studenter, doktorander, lärare och forskare får välförtjänt belöning för sin möda.

Den nationella arenan påverkar oss. I november kom mandatperiodens forskningsproposition som fått både ris (ganska mycket) och ros (viss). Den anger vissa viktiga ramar för vår verksamhet under kommande år. Regeringen har annonserat att man särskilt skall utreda styrnings- och resursfördelningssystem och internationalisering, angeläget i båda fallen. Redan pågående utredningar handlar om tillträde till högre utbildning respektive hantering av oredlighet i forskning. Den senare frågan har fått väldig uppmärksamhet under året efter den tragiska och omskakande Macchiarini-affären vid KI. Under det gångna året kom också utredningar om karriärvägar (Ann Fust), universitetsledningsfrågor (Kåre Bremer) samt Gotlandsregionens utvecklingsfrågor (Peter Larsson), i samtliga fall utredningar som vi på olika sätt förhåller oss aktivt till.

gotland

Vi lever i en orolig omvärld. 2016 har varit ett omskakande år på det internationella planet. Det fasansfulla kriget i Syrien fortsätter. Flyktingströmmarna ökar och från Medelhavet fortsätter rapporterna om haverier med tragisk utgång. Kuppförsöket i Turkiet och dess efterföljande motreaktion har inte minst visat att akademisk frihet och universitetens självständighet är sköra ting. Terrorattacker har skakat Europa. Brexit-omröstningen och presidentvalet i USA visar att den globala öppenhet som vi förknippat med västliga demokratier inte kan tas för given. I allt detta ligger också ett ansvar på universiteten, att stå för tankens frihet och inte minst att insistera på och verka för att samtalet om samhällets utveckling skall vila på respekt för kunskap och faktiska förhållanden.

amerikaanalys

Nu ser vi alla fram emot välförtjänt ledighet, som vi hoppas ni får ha tillsammans med era nära och kära. Vi ses efter nyår, med en ny termin då vi ska välkomna nya studenter till vårt universitet. Vårt bästa bidrag till en bättre värld är att fortsätta att bedriva forskning och utbildning av högsta akademiska kvalitet – i nära samverkan och samspel med alla andra goda krafter i samhället.

God Helg och Gott Nytt År, önskar

Eva Åkesson, rektor
Anders Malmberg, prorektor
Katarina Bjelke, universitetsdirektör
Stellan Sandler, vicerektor
Torsten Svensson, vicerektor
Johan Tysk, vicerektor

Festlig vecka i julens tecken

Vi kunde glädja oss att sex nobelpristagare hade hörsammat vår inbjudan och traditionsenligt hedrade Uppsala universitet med föreläsningar på Lucia i tisdags. Fullsatt i salarna på förmiddagen och festligt under lunchen på slottet. Denna tradition sträcker sig tillbaka till 1902 då vi för första gången hade en Nobelpristagare på besök. Kemipristagaren Ben Feringa kommer från universitetet i Groningen, som vi ju samarbetar tätt med i både U4 och ”Guilden”. Groningenledningen, med President Sibrand Poppema och Rector Elmer Sterken, följde sin pristagare till Uppsala och fick som avslutning på dagen delta i Lussegasque på Snerikes tillsammans med Anders. Mycket lyckat!

img_0872img_4083

Mer jul: Konsistoriets sista sammanträde för året med avslutande jullunch har vi redan berättat om i en separat blogg. I måndags var det uppföljning på rektors ledningsråd av året som gått och en efterföljande jullunch, Medfarm hade sin traditionsenliga julfest i onsdags och i torsdags var det julfest för personalen på Campus Gotland. Lussefika på Uppsala universitets studentkår ingår också i våra traditioner. Och Eva talade vid universitetens julgudstjänst 15 december i Uppsala domkyrka. Detta uppdrag alternerar mellan Uppsala universitets och SLUs rektor, i år var det vår tur. Veckan avslutades med diplomering av kår- och nationsaktiva, där Anders höll ett tacktal till alla engagerade studenter och delade ut välförtjänta diplom.

img_0896img_4082

Men vi har hunnit med annat också under veckan. Alexander von Gabain som är vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet vid Karolinska institutet besökte oss och träffade representanter för vårt innovationssystem. Vi ser goda möjligheter till fördjupat samarbete mellan Uppsala och KI när det gäller innovationsstöd. Eva inledde SUHFs konferens om ”Tillträde till högre utbildning” med en presentation om breddad rekrytering, nyanlända, validering och livslångt lärande. Konferensen belyste frågor om tillträde till högskolan som diskuterades ur olika synvinklar. Deltagarna fick ta del av tillträdesutredningens tankar och idéer genom utredare Jörgen Tholin. Dagens regelverk för antagning till högskolan är svårbegripligt och oförutsägbart och vi har stora förhoppningar att detta ska åtgärdas genom utredningen som kommer att vara klar i mars 2017.

Rapport från konsistoriet

Konsistoriet träffades på tisdagen på Scandic hotell för det sista mötet innan julledigheterna. Som vanligt inleddes gårdagens möte med rektorsrapport-december2016. Den handlade till stor del om forskningspropositionen.

Konsistoriet fick också tillfälle att gå igenom universitetets riskanalys som vi i ledningsrådet har arbetat med under hösten i olika konstellationer. Vi kunde också ha en förberedande diskussion om budgetunderlaget, det vill säga vilka punkter vi vill lyfta till regeringen och som vi vill att de ska beakta när de gör budget för kommande år. Eftersom forskningspropositionen just har presenterats och behandlar forskningsfrågor är det naturligt att budgetunderlaget får en tonvikt på utbildningsfrågor. En sak som är uppe till diskussion är ökade resurser till grundutbildning både fler platser men också högre ersättning. Under de senaste åren har HSTJ området fått kvalitetshöjningar men nu är det verkligen dags att även de laborativa delarna av utbildningarna får en förstärkning. Det blev en bra diskussion. Både riskanalysen och diskussionen om budgetunderlaget är en förberedelse för konsistoriets möte i februari då budgetunderlag och verksamhetsberättelse ska fastställas och skickas till regeringen.

Ett viktigt  beslut var att konsistoriet gav mig i uppdrag att inleda en översyn av universitetets arbetsordning. I den beskrivs ansvar och roller för alla universitetets olika delar och hur arbetet ska bedrivas inom universitetet, exempelvis: Vad beslutar en fakultetsnämnd om? Vilket ansvar har en dekan? Hur utser vi prefekter, dekaner och vicerektorer inom universitetet? Dagens arbetsordning börjar bli gammal, för något år sedan kom Kåre Bremers ledningsutredning som behandlade en del frågor som nu är aktuella. I remissvaren om rektorsprocessen belystes också flera frågor som kan behandlas och tas om hand i översynen. Det är viktigt att den processen ska få ta tid, att hela universitetet kan engageras genom studenter, lärare, forskare och övriga anställda. Jag återkommer med mer om detta efter årsskiftet.

Jag själv var inte med på en av huvudpunkterna på dagens agenda. Den som handlade om processen för tillsättning av rektor. Jag meddelade konsistoriet redan i oktober att jag står till förfogande för omförordnande om universitetet vill. Viktigast är dock att det blir en bra process och det hoppas jag att dagens beslut ger förutsättningar för. Hur de slutgiltiga skrivningarna blev kan ni se på universitetets webb inom kort.

Konsistoriet är också styrelse för Uppsala universitets stiftelseförvaltning. Kent Berg från Akademiförvaltningen, gjorde en gedigen presentation av hur arbetet med att förvalta våra 601 stiftelser går till. Varje år bidrar stiftelserna med drygt 220 miljoner till universitetets verksamhet. Det går till forskning, doktorander, stipendier, lokaler, pensioner och mycket mer. Stiftelserna betalar dessutom för våra historiska miljöer, trädgårdar, musik, museer och akademiska högtider. De möjliggör för oss på universitetet att göra mycket som vi annars inte hade haft möjlighet till. Så då och då bör vi skänka en tanke av tacksamhet till Gustav II Adolf och våra andra donatorer.

Bättre möjligheter för internationalisering

I torsdag hade IVA – Ingenjörsvetenskapsakademin – ett frukostmöte om internationalisering där IVA:s projekt ”Utsiktsplats forskning” presenterade en rapport om ”Bättre möjligheter för internationalisering av forskning och högre utbildning”. Projektet har analyserat svenska förutsättningar och förhållanden för internationella samarbeten och utbyten  och identifierat en rad utmaningar och kommit med flera rekommendationer:

  1. Skapa en nationell strategi för internationalisering
  2. Stärkt nyttan av breda bilaterala forskningsavtal
  3. Koordinera utbildning och forskning
  4. Undanröj juridiska hinder för lärosäten
  5. Förtydliga ansvaret för främjande och stöd
  6. Skapa en nationell stipendiestiftelse för utländska studenter.

img_4038

Martin Wikström presenterade rapporten och sedan kommenterade departementsrådet Kerstin Jacobsson det som framförts. Inledningsvis pratade hon mest om forskningsproppen som kom förra måndagen men sedan fokuserade hon på internationalisering. Kerstin summerade intrycken och frågor som har framkommit vid de hearings om departementet anordnade under hösten 2015. Mobilitet, studieavgifter, Sverigefrämjande, migration, internationaliseringsstrategins vara eller icke vara. Det planeras en utredning om internationalisering som kommer att omfatta både utbildning och forskning sades tydligt. Och rapporten välkomnades som ett positivt bidrag till det kommande arbetet. Särskilt glädjande var, tyckte jag,  att punkt 4 och 6 kommer att hanteras i en snabbare beredning. Även om vi välkomnar utredningen så kommer den att ta lång tid och vissa frågar är mogna att ta itu med direkt. Så det var glädjande besked hinderfrågor och stipendier kommer att hanteras mer skyndsamt. Eva ingår i styrgruppen för Utsiktsplats forskning och deltog i panelen som diskuterade rapporten i torsdags morse.

img_4037

Andra advent

Veckorna fram till jul går snabbt, och nu är det redan andra advent. I måndags kom forskningsproppen som vi väntat på länge och väl. Efter vi har lyssnat på andras reaktioner kan vi konstatera ett denna proposition har fått ett ljumt mottagande, inte bara från oss. Våra kommenterar finns i förra blogginlägget.

Hela onsdagen deltog Eva i en konferens med temat ”Likvärdig utbildning”, arrangör var Institutet för utbildningsrätt – IfU – vid juridiska fakulteten. Institutet har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Institutet ska, med utgångspunkt i den breda vetenskapliga universitetsmiljön, verka för att rättsvetenskapliga och närbesläktade frågor med fokus på skola och högskola belyses på ett för landet fruktbart sätt. Läs mer om institutet här.  Konferensen om ”Likvärdig utbildning” lyckades verkligen med detta. Tack för en inspirerande dag!

I torsdags kväll hade Uppsala universitets vänner bjudit in disputerade alumner i Uppsala med omnejd. För många var det ett kärt återseende med Alma Mater. Vi har för avsikt att intensifiera våra insatser med alumnverksamhet och fundraising under de kommande åren. Vännerna delade ut meritstipendier till sex mycket välförtjänta studenter i slutet på sina masterutbildningar.

20161201_184736liten

I fredags undertecknade vi ett avtal om våra intentioner om fördjupad samverkan med RISE Research Institutes of Sweden – ett nätverk för svenska forskningsinstitut. Genom ökad samverkan mellan universitet och industriforskningsinstituten ska konkurrenskraft och tillväxt stärkas. Läs om avtalet här.

Under kommande vecka vill vi rekommendera ”Åsikt Uppsala” onsdag den 7 december. Då bjuder universitetet och UNT in till ett panelsamtal om nyanlända och arbetsmarknaden. För de många som nyligen kommit till Sverige för att skapa sig ett nytt liv är frågan om att få arbete helt central – för den egna självkänslan och för integrationen. Samtalet startar kl 19:00 i Missionskyrkan.

img_0832

Och så var det Capricen med OD i helgen i IFU-arenan. Vi tackar OD med gäster för en lyckad Caprice och så ses vi nästa år i det nyrenoverade Universitetshuset!

Forskningsproppen: Rätt retorik men fel praktik

Så kom då forskningspropositionen till sist, denna gång med rubriken ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Vad gäller pengarna var det mesta av innehållet känt efter budgetproppen och diverse utspel tidigare i höst. Däremot är det intressant att läsa hur regeringen resonerar kring forskningens förutsättningar och samhällsroll, samt vilka systemförändringar som kan utläsas på och mellan raderna.

Regeringens målbild är lätt att ställa sig bakom: ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft, och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför både i Sverige och globalt”.

Fram till 2020 kommer basanslaget att öka med 1,3 miljarder kronor. Till denna ökning knyter regeringen stora förväntningar på lärosätena. Vi ska förbättra oss när det gäller jämställdhet, samverkan och nyttiggörande, forskarutbildning och karriärvägar, mobilitet, forskningsanknytning av utbildning samt inte minst ansvar för allt kostsammande forsknings­infra­strukturer och deltagande i EU-program.

Det står samtidigt klart att regeringen önskar sprida de nya på anslagen till fler lärosäten snarare än att satsa de forskningsuniversitet där merparten av den ledande forskningen äger rum och de tunga infrastrukturerna finns. Tar man också hänsyn till att basanslaget normalt urholkas ned någon procent per år till följd av systemet med ofullständig löne- och pris­om­räkning så är det högst oklart om det för exempelvis Uppsala universitets del blir fråga om annat än marginella reala ökningar av basanslagets storlek under den kommande fyra åren.

Ekvationen går tyvärr inte ihop – den ökning av basanslagets andel som vi sett som en förutsättning för att kunna ta ökat ansvar för karriärvägar och infrastruktur blir inte av denna gång heller.

Det finns ljuspunkter. Flera av de samhällsutmaningar som regeringen lyfter fram knyter väl an till områden som Uppsala universitet lyft fram i inspel liksom i forskningsstrategierna. Det gäller i hög grad de tioåriga forskningsprogram som planeras inom: klimat, hållbart sam­hällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning samt arbetslivsforskning. Inom samtliga dessa kan Uppsala universitet bidra substantiellt. Det gäller också satsningarna ökad vetenskaplig grund i lärarutbildning och skola, även om vi önskat mer än en blygsam försöksverksamhet när det gäller förenade anställningar mellan akademi och skola.

Nyckelordet i propositionen är annars samverkan. De satsningar som planeras kopplade till samhällsutmaningar som klimat, digitalisering, hälsa, hållbart samhällsbyggande och skola utgår från samverkan. Lärosätenas prestationer inom samverkan skall i ökad utsträckning styra fördelningen av basanslaget. Det sista oroar oss allvarligt. Samverkan är viktig, för universiteten likväl som för näringsliv och samhälle. De senaste årens försök att i Vinnovas regi utveckla modeller för att värdera prestation och kvalitet i samverkan har emellertid inte skapat underlag som på något rimligt sätt kan ligga till grund för resursfördelning. Det saknas bra indikatorer för samverkan, och bedömningen riskerar bli godtycklig. Förslaget UKÄ ska få uppdrag att ansvara för det fortsatta arbetet med kvalitetssäkring av forskning är intressant, men innebär en drastisk förändring av myndighetens uppdrag – och kompetensbehov.

Flera frågor skriver regeringen i forskningspropositionen att de ska återkomma till. Internationaliseringsfrågorna och möjligheterna att delta i internationella samarbeten hade vi förväntat oss skulle tydliggöras. Också frågorna om resursfördelning och styrning blir föremål för särskild utredning.

I rådande statsfinansiella läge har vi knappast räknat med att regeringen skulle orka med stora nysatsningar. I det perspektivet ligger den totala nivån på satsningarna proppen i linje med förväntningarna. Däremot ger den relativt blygsamma satsningen på förstärkta basanslag, och inte minst den fördelningsprofil som aviseras, anledning till både besvikelse och oro, om vi vill värna de svenska forskningsuniversitetens förmåga att hävda sig i de globala rankinglistornas övre skikt. Kanske är det signifikativt att detta är den första forskningspropp i modern tid som inte innehåller ordet ”forskning” i titeln.

img_4018

Översyn av styrsystem och resursfördelning

Igår kunde vi läsa i SvD att regeringen under nästa år planerar en översyn av styrning och resursfördelning till lärosätena. Det är bra. Regeringen har tidigare visat intresse för ökade basanslag och långsiktighet i politiken, och även pekat på att det behövs nya modeller för styrning bortom den alltmer kritiserade New Public Management-modellen. Detta är i linje med vad Uppsala universitet länge efterfrågat så det finns anledning av vara optimistisk.

Samtidigt rymmer artikeln antydningar om att lärosätena inte sköter sig och att styrningen behöver stärkas. Ministern talar om att man vill ge universitet och högskolor rätt förutsättningar att möta de stora samhällsutmaningarna, och om incitament att utveckla verksamheten ”i enlighet med de lagar, förordningar och mål som riksdag och regering har fastställt för ­högre utbildning och forskning”. Här är det viktigt att påminna om det som också nämns i artikeln – tillit.

Vi ifrågasätter på intet sätt kontrollen av att vi sköter våra myndighetsåtaganden på ett rättssäkert sätt och av att vi har fokus på kvalitet i vår verksamhet. Det är missriktat att antyda att svenska lärosäten inte sköter sig och följer lagar och regler. Det gör vi – även när det får absurda effekter och uppenbart hämmar exempelvis vår samverkan eller internationalisering. Men vad som är rätt förutsättningar för att utveckla forskning och undervisning på bästa sätt måste i första hand vara en fråga för lärosätena att avgöra – i förtroendefull dialog med samarbetspartners i näringsliv och samhälle. Med ömsesidig respekt för roller och integritet skapas tillit och förtroende inom lärosätet och därmed rätt förutsättningar för utveckling.

Vi har tyvärr på senare tid sett initiativ som snarare går i motsatt riktning. Högskolan Dalarna har nyligen tvingats bedriva utbildning och forskning på två nya orter – utan förankring i vare sig lärosäte eller styrelse. Här togs ingen hänsyn till lärosätets egna förutsättningar och strategiska övervägningar, vilket inte gynnar utveckling och kvalitet. Vad vi behöver är väl förankrad förståelse för vad som driver framgång inom akademin.

Ministern talar om utfallet det senaste decenniets relativt omfattande satsningar på excellens och strategiska forskningsområden i termer av oönskade effekter som koncentration av resurser till ett fåtal lärosäten. Från de svenska forskningsuniversitetens perspektiv är det oroande. Om Sverige skall vara en kunskapsnation med ledande forskningsuniversitet måste vi våga kraftsamla runt de miljöer där förutsättningarna att bedriva världsledande forskning är störst.

Öppningssymposium ”The Guild of European Research Intensive Universities”

Idag är vi ( Eva Åkesson, Anders Malmberg, Katarina Bjelke och Kay Svensson) i Bryssel tillsammans med företrädare för ett tjugotal andra ledande forskningsuniversitet i Europa på ett öppningssymposium för nätverket ”The Guild of European Research Intensive Universities”. Nätverket ska ge Uppsala universitet en tydligare närvaro i Bryssel och därigenom hoppas vi få ökade möjligheter att påverka Europas forsknings- och utbildningspolitik.

img_3989

Europa står inför många utmaningar och universiteten har mycket att bidra med. Vi ser ett stort behov av att öka dialogen mellan forskning och politik om viktiga framtidsfrågor. Flyktingkrisen, hot mot demokrati och yttrandefrihet, ökat utanförskap, antibiotikaresistens, energi, hållbar utveckling är några av de frågor som nätverkets universitet arbetar med lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En av aktiviteterna blir därför något som går under arbetsnamnet ”Policy Labs”, samtal mellan politiker, tjänstemän och forskare i dessa och andra aktuella frågor. Första symposiet handlade om open science & open innovation.

img_3985

För Uppsala universitet är nätverket en naturlig del av verksamheten. Internationella kontakter och utbyte av kunskap är en del av vår vardag. Studenter och forskare samverkar över hela världen. Det passar också väl in med regeringens mål: Att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. För att uppnå detta spelar EU samarbetet en stor roll. En avsevärd del av finansiering av forskningsprojekt sker genom EU-medel. Det totala värden av projekt som Uppsala universitet deltar i är cirka 50 miljoner Euro.

Därför känns det absurt att vi som är en av initiativtagarna till nätverket inte tillåts bli fullgod medlem ännu, utan måste avvakta ett riksdagsbeslut. Det är en konsekvens av svenska universitets organisationsform.

Svenska lärosäten begränsas och hindras av riksdagskalendern och regelkrångel. Det innebär att vi riskerar att utestängas från möjligheterna att snabbt ta plats och agera i internationella sammanhang och att vi upplevs som krångliga att samarbeta med. Många frågor avgörs i ett inledande skede i ett samarbete det är därför viktigt att vara med från början. Det här är ett exempel på onödiga hinder för lärosätenas ökade internationalisering – det finns många fler. Vi har överlämnat en lista till minister Helene Hellmark Knutsson på problem som måste lösas i internationaliseringsutredningen. Nu förväntar vi oss att de åtgärdas. Om Sverige ska fortsätta utvecklas som forsknings- och utbildningsnation behöver lärosätena mer frihet att agera. Det ligger i allas intresse.