I drygt tre år har jag (Eva) varit med i styrgruppen för IVA’s projekt Utsiktsplats forskning och igår var det avslutning. Både minister Helene Hellmark Knutsson och statssekreterare Karin Röding var på plats tillsammans med många andra från sektorn.

Projektets mål som det beskrivs på IVA’s hemsida:

Målet för projektet är att vara just en utsiktsplats. Ett forum där man genom att vidga vyerna får översikt över mål och medel, hinder och möjligheter i en rad prioriterade forskningspolitiska frågeställningar. Utsiktsplats forsknings aktiviteter skall generera nya insikter, leda till förändringar i hur svensk forskning finansieras och organiseras. I förlängningen syftar projektet till att stärka svenska forskares möjligheter att:

  • bedriva internationellt slagkraftig forskning
  • bedriva högre utbildning på forskningsbaserad grund
  • interagera med forskningsavnämare (allmänhet, media, näringsliv, förvaltning, osv) på basis av forskningsresultat och forskningskompetens

En rad rapporter och seminarier har skrivits och genomförts. Några av rapporterna:

  • Utmaningar, roller och villkor för svensk forskning
  • Svenska lärosäten är olika men har samma uppdrag
  • Fyra lärosäten, Fyra roller?
  • Bättre möjlighet för internationalisering av forskning och högre utbildning
  • Fler ledamöter i lärosätenas styrelser kommer från näringslivet
  • Dålig uppföljning av forskningspolitikens resultat

Alla dessa finns på IVA:S hemsida.

Gårdagens slutseminarium inleddes av minister Helene Hellmark Knutsson. Hon började med att säga att det finns en politisk samsyn om forskningspolitiken om än med vissa nyanser. Hon lyfte fram de satsningar som gjorts av tidigare och nuvarande regering men att ”investeringarna inte gett det utfall man vill ha”. Det har blivit mer forskning men inte högre kvalitet säger ministern. Sedan fortsätter hon om styrning och kallar det en kär fråga och hänvisar till den kommande utredningen vars direktiv och utredare presenteras på torsdag. Hon pratar vidare om internationalisering – även där har hon ett dystert tonläge – vi har tappar på detta område, och miljöer är inte så internationella som de borde vara. Men detta ska nu åtgärdas av den utredare som har tillsatts, Agneta Bladh, som bland annat har i uppgift att ta fram mål och strategier till januari 2018. I slutet av anförandet nämns fri forskning och basanslagens fördelning i relation till externa anslag och att den diskussionen behöver fortsätta. Hon sa att det ej behöver vara så skarp linje mellan forskningsfinansiärer och lärosätena. Till slut nämner hon livslångt lärande.

Tre paneler avhandlade tre teman i raskt tempo under kvällen.

  1. “Vetenskapligt motiverad forskning och behovsmotiverad forskning – hur sker resursavvägning?”
  2.  “Utvärdering och analys av svensk forskningspolitik – hur görs detta?”
  3. ”Internationalisering av forskning och högre utbildning”.

Jag deltog i den tredje panelen om internationalisering tillsammans med Agneta Bladh och Sven Stafström (VR) . Frågorna som tog upp var: Behövs det en nationell strategi för internationalisering av våra lärosäten? Ja eller nej? Motivera. Vilken är den största utmaningen? Har vi bra förutsättningar för internationalisering i Sverige? Vad förväntar ni er av utredningen?

Jag anser att det behövs en nationell strategi om man klarar av att hålla den på rätt nivå och inte reducerar internationalisering till att enbart räkna in- och utresande studenter. Idag är internationalisering i en alltmer globaliserad värld betydligt mer komplex än så. Vi brottas med regelverk och myndighetsformens tvångströja när vi försöker samverka över nationsgränser. Riksdagsbeslut för medlemskap i Guilden är bara ett exempel på detta. Forskningsinfrastruktur är ett område som måste komma med i en nationell strategi. Jag hoppas att utredningen tar ett tydligt främjandeperspektiv och siktar till att undanröja hinder, och att strategin blir uppfriskande fri från politiska pekpinnar.

Följande fem punkter lyftes fram i projektets slutrapport:

  1. Öka långsiktigt de offentliga investeringarna i forskning och innovation
  2. Stärk det forskningspolitiska analys- och utvärderingssystemet
  3. Utred om utvecklingskontrakt mellan stat och lärosäten bör införas i Sverige
  4. Ge lärosätenas styrelser tydligare mandat och uppdrag, samt utveckla arbetsformerna
  5. Förbättra villkoren för internationalisering av forskning och högre utbildning

Seminariet avrundades av statssekreterare Karin Röding där hon kommenterade de fem punkterna i slutrapporten:

  1. Mer resurser – har sektorn redan fått och man förväntar sig mer samhällspåverkan.
  2. Behov av mer analys – UKÄ får nu ett samlat uppdrag att utvärdera utbildning och forskning
  3. Kontrakt – det kommer att tas upp i den kommande utredningen
  4. Styrelsen –  här blev det ingen kommentar
  5. Internationalisering – detta tar utredare Agneta Bladh hand om