En gång per termin samlas lärosätenas rektorer och universitets- och högskoledirektörer som SUHF:s förbundsförsamling. Det var en diger dagordning med olika ämnen för diskussion, information och beslut som höll oss sysselsatta hela dagen i Kristianstad. Som brukligt var det ett förseminarium, denna gång med rubriken Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning. Det är ett aktuellt tema med tanke på den i forskningspropositionen aviserade utredningen om styrning och resursfördelning. En preliminär rapport presenterades av Björn Brorström, rektor Högskolan Borås. Utgångspunkterna var hur ett effektivt högskolelandskap kan utvecklas och etableras, lärosätenas autonomi, mer förtroende- och tillitsbaserad styrning av offentliga organisationer. I en jämförelse med andra länder så skiljer Sverige ut sig med en hög andel externfinansiering, rakt ackord för utbildning utan basfinansiering och uppdelade anslag för utbildning och forskning. Ett samlat anslag lyfts fram som ett viktigt verktyg och en önskvärd förändring. Jag är inte säker på att detta är den rätta åtgärden, och definitivt inte före det har gjorts en ordentlig analys.

Svenska lärosäten är både lika och olika. Vi har många yrkesutbildningar inom sektorn som i andra länder inte med självklarhet ingår, tex sjuksköterskor, lärarutbildning, ingenjörer. Tillämpad forskning finns även i större omfattning inom högskolor och universitet i Sverige. Jag tycker det är bra med en sammanhållen sektor. Ofta påpekar vi att det olämpliga att dela upp grund och tillämpad forskning och det är ett av våra argument för en ha sammanhållen fakultet för teknik och naturvetenskap. IVA hade ett seminarium i måndags där rapporten ”Fyra lärosäten – Fyra roller?” presenterades, och jag deltog i panelen som kommenterade rapporten. Delvis tangerades dagens diskussion samma ämne. Vid båda tillfällena kom frågan om utvecklingskontrakt och/eller utvecklad dialog med departementet upp. Både utvecklingskontrakt och samlat anslag är tveeggade svärd och det krävs en utvecklad analys om vad som ska åstadkommas och på vilket sätt innan det går att slå fast att det är den riktiga vägen fram för att åstadkomma långsiktighet, ökad rådighet, möjliggöra en önskad differentiering av uppdrag och respektera lärosätens ansvar för kvalitet i utbildning, forskning samt samverkan.

Information om Ladok, Sunet, karriärvägar och stipendier, Sveriges referensram för kvalifikationer, universitetens referensgrupp för infrastruktur (URFI), öppen vetenskap, öppen tillgång och pågående Elsevierförhandlingar fyllde vår dag. Beslut fattades om rekommendationer om uppförandekod för agenter som hanterar internationella studenter. Det uppskattade administrativa ledarskapsprogrammet kommer att fortsätta och vi fick slutrapporten från högskolepedagogiska gruppen som undersökt hur lärosätena har det med högskolepedagogiska kurser – är de behörighetskrav eller inte på lärartjänster? Det var både si och så med den saken.  Charlotta Tjärdal från SFS berättade om deras fortsatta arbete, resurser till utbildning är en fokusfråga.

I tisdags hann jag titta in kort en stund då Ugandas ambassadör besökte oss. Forum för Afrikastudier och ISP, International Science Program, presenterade sina imponerande verksamheter.

 

 

 

 

 

Efter den fullmatade SUHF dagen i Kristianstad satte jag mig på tåget för att via Kastrup ta mig till Ghent. Ghent University firar 200 år och jag ska delta en rektorskonferens med anledning av deras jubileum. ”Shaping our coming future: Universities in a global society” är namnet på konferensen och jag deltar i en panel på fredag: Strategic academic partnerships in times of increased competition. Ghent University är en viktig partner för Uppsala universitet och ingår också i U4 och the Guild of European Research-Intensive Univeristies. / Eva

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone