Idag så presenterade regeringens utredare Jörgen Tholin ”Tillträde för nybörjare – ett öppnare och tydligare system för tillträde till högskolan”. Se presskonferensen här och läs utredningen här.  Översynen är välbehövlig. Nuvarande regelverk för behörighet, antagning och urval till högskolan är både otydligt, krångligt och svårbegripligt. Förslagen ser vid snabbt påseende bra ut. Det kommer att bli enklare och mer enhetligt. Kursvalen i gymnasieskolan blir mindre styrande och ett behörighetsprov införs för dem som saknar grundläggande behörighet. Det är bra att högskoleprovet får mindre betydelse och att en åldersgräns för högskoleprovet införs. Positivt är att meritpoäng och områdesbehörigheter tas bort. Det återstår en del arbete och ytterligare förtydliganden innan förslagen är verklighet.

Idag fick vi besök av drygt 1200 gymnasister som var nyfikna på studier vid Uppsala universitet. De möttes av röda mattor, flaggor, studenter, studievägledare, studentorkestrar och massor av information om studier, studentliv, nationer och mycket annat. Välkomna tillbaka när det är dags!

En gång per termin har vi dekanmöte, ofta som internat lunch-till-lunch men denna gång i form av en heldag på Blåsenhus. Två framtidspunkter fanns på agendan, utöver en inledande genomgång av stort och smått som är på gång vid universitetet och i sektorn.

Förmiddagen ägnades åt det påbörjade arbetet med universitetets översiktsplan – Utvecklingsplan 2050. Tidigare lokalförsörjningsplaner har – förenklat beskrivet – kommit till genom att byggnadsavdelningen frågat institutionerna om hur lokalbehovet ser ut inför de följande åren och planerat behovet av nya lokaler utifrån det. Nu höjer vi blicken, kompletterar med ett mer långsiktig strategisk planering och sätter utvecklingen av universitetets lokaler, byggnader och resurser i förhållande till det vi vill och uttrycker i mål och strategier. Hur ska vi värna vår rådighet över expansionsytor så att vi kan utvecklas, bygga nytt och planera inte bara på kort och medellång utan också på riktigt lång sikt? Vad behöver universitetet om 100 år?

Det blev en livlig diskussion om bostäder för studenter och anställda, flexibla lokaler för forskning och utbildning, studieplatser, hur samarbetet med kommunen och staden och andra aktörer utanför universitetet ska se ut. Det blev också en diskussion om vilken sorts universitet vi är? Vår identitet som innehåller både det moderna och det medeltida. Hur använder vi våra symbolbyggnader Universitetshuset, Carolina och Gustavianum? Ska vi bygga nya ”landmärken”? Hur utvecklar vi vår attraktivitet så att vi är fortsatt relevanta för studenter och anställda – både internationellt och nationellt. Samma frågor gäller också utvecklingen av miljön på Campus Gotland. Det här var den första diskussion av flera som kommer framöver i arbetet med att ta fram utvecklingsplanen.

Eftermiddagen ägnades åt en helt annan fråga – den pågående revideringen av universitetets arbetsordning. Det handlar om formerna för universitetets styrning och ledning. Dekanmötet fick besök av den universitetsgemensamma arbetsgrupp som gör en inventering av vilka frågor som behöver regleras i dokumentet. Efter en inledning av arbetsgruppens ordförande professor Lena Marcusson sattes dekanmötet i arbete. I grupper diskuterades frågor som: Vad menar vi med kollegialitet? Vilka frågor skall regleras i arbetsordningen? Vem beslutar, om vad, när och hur? Hur ska vi skapa ett engagemang för att säkerställa demokrati och förankring? Hur ska rektor, vicerektorer, dekaner, prefekter utses? Arbetsgruppen fick ta del av dekanmötets synpunkter. Nu kommer inventeringen och diskussionerna om arbetsordningen fortsätta. Olika typer av möten är planerade så det finns många tillfällen att framföra synpunkter. I september lämnar arbetsgruppen sina förslag som därefter kommer att gå ut på remiss inför beslut i konsistoriet i slutet av året.

Dagen avslutades med att vicerektorerna, studentföreträdare och universitetsdirektören berättade om vad som händer inom deras respektive verksamheter. Det är imponerande med många spännande aktiviteter, många nya byggnader, nya forskningssatsningar om allt från antibiotikacentrum till rasism, nyanställningar av doktorander och biträdande lektorer. Det var ett bra dekanmöte, kännetecknat av ett stort engagemang för utbildning och forskning – och för Uppsala universitet.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone