På fredagen hade UKÄ kallat till dialogseminarium i Stockholm. I fokus stod UKÄ:s förslag till ”Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete”, som i första hand ska styra de pilotutvärderingar som genomförs under 2017 men som naturligtvis också kan bli vägledande för det nya utvärderingssystemet generellt. Från Uppsala deltog undertecknad prorektor tillsammans Åsa Kettis (som bidragit med en del av underlaget till denna blogg) och Maria Wollters från Avdelningen för kvalitetsutveckling.

unknown

Det nya nationella kvalitetssystemet är i grunden bra. Det ger ett större ägarskap till lärosätena när det gäller kvalitetssäkring av enskilda utbildningar och medger ett helhetsperspektiv på utbildningskvalitet (dvs omfattar såväl förutsättningar och process som resultat). Det ger bättre förutsättningar för kvalitetsutveckling och gör det möjligt att göra utvärderingen så ändamålsenlig som möjligt för varje utbildning. I och med denna förändring får Sverige ett system som liknar det i de flesta andra länder, t ex i våra grannländer och i Storbritannien. UU har redan tagit bollen och inleder nu implementeringen av sin egen utbildningsutvärderingsmodell i enlighet med rektorsbeslut – en modell som har utformats i ett omfattande förankringsarbete inom universitetet.

unknown-1

I det nya nationella systemet ska UKÄ bland annat granska att lärosätenas kvalitetssystem fungerar, och det var modellen för dessa lärosätesgranskningar som stod i fokus vid fredagens möte. UKÄ-modellen fokuserar på fyra så kallade ”aspektområden”:
• styrning och organisation
• miljö, resurser och område
• utformning, genomförande och resultat
• uppföljning, åtgärder och återkoppling.

Dessa analyseras i sin tur utifrån tre ”perspektiv”:
• studenter och doktorander
• arbetslivet
• jämställdhet.

För varje aspektområde finns ett antal aspekter och för varje aspekt anges ett antal bedömningsgrunder. Även om många av bedömningsgrunderna är rimliga och utgår och ifrån svensk lag och förordning och/eller European Standards and Guidelines (ESG) så blir helheltsbilden snårig. Till detta bidrar också terminologin. För de flesta av oss är aspekter och perspektiv helt synonyma begrepp, och därmed blir det inte tydligt vad som skiljer det ena från det andra.

Annars är det framförallt på en central punkt tycker vi att UKÄ hamnat fel i sitt förslag. I det nya nationella systemet kan lärosätena initiera egna utbildningsutvärderingar med extern granskning om de finner det lämpligt, men det finns ingen sådan förväntan från UKÄ:s sida. Det är en lågt ställd ambition, som i praktiken innebär att all utbildning inte kommer att bli föremål för extern granskning och därmed är en tillbakagång i jämförelse med 2011-2014 års system. Uppsala universitet, och ett antal andra lärosäten som exempelvis Göteborg, sjösätter nu ambitiösa system där i princip all utbildningen under en sexårscykel genomgår en samlad utvärdering, med utgångspunkt i ESG och med extern granskning. Detta är det viktigaste, och mest omfattande, inslaget i Uppsalas nya kvalitetssäkringssystem.

Om ett lärosäte väljer att införa att sådant system kunde man tycka att UKÄ:s lärosätesgranskning i första hand skulle inriktas mot att säkra att just utbildningsgranskningarna fungerar och fyller sitt syfte. Den föreslagna modellen har dock inte alls en sådan inriktning, vilket är olyckligt. Lokala system med externa utbildningsutvärderingar är mer resultatorienterade och åtskilligt skarpare än andra system, men de ges inget tydligt erkännande av UKÄ. Ett förslag som kom upp på seminariet är att lärosäten som har egna utbildningsutvärderingar borde underställas en mer fokuserad och mindre omfattande granskning, än de som inte har det. Detta skulle vara mer ändamålsenligt och ge förutsättningar för UKÄ att göra skarpare lärosätesgranskningar till lägre kostnad. Det skulle tveklöst vara en rimligare och effektivare ordning.

Vid seminariet presenterade UKÄ också en tidsplan (OBS preliminär) för hela sitt utvärderingsprogram under sexårsperioden 2017-2022 (länk). UKÄ kommer ju det nya nationella systemet att genomföra fyra typer av prövningar/granskningar:
• examenstillståndsprövningar
• granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete
• utbildningsutvärderingar
• tematiska utvärderingar.

Under 2017 kommer ett antal forskarutbildningsämnen vid Uppsala universitet att bli föremål för UKÄ-utvärderingar: Datavetenskap, nationalekonomi, etik och religinshistoria, konstvetenskap,pedagogik, psykologi/tillämpad psykologi och historia. Uppsala planeras sedan bli föremål för lärosätesgranskning år 2020 (tillsammans med Lund, Göteborg, Stockholm och Linköping). Läs mer om tidsplanen här.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone