Månad: oktober 2015

Gungor och karuseller

Om augusti och september är rankinginstitutens högsäsong så är oktober och november forskningsfinansiärernas. Så här års duggar bidragsbesluten tätt. Viktigast är dessa beslut naturligtvis för de enskilda forskarna och forskargrupperna. Bifall eller avslag kan vara skillnaden mellan om angelägen forskning blir möjlig att genomföra eller inte, och för enskilda individer kan det handla om finansieringen av den egna anställningen.

På universitetsnivå följer vi naturligtvis också utfallet. Hur står sig Uppsala universitet jämfört med andra svenska lärosäten? Även på den aggregerade nivån går det bättre ibland och sämre ibland. Efter ett tag lär man sig att inte dra stora växlar på enskilda förändringar. Vi skall glädjas när det går bra och ta nya tag om det någon gång går lite sämre.

Denna vecka har Vetenskapsrådet fattat sina beslut inom områdena medicin och hälsa respektive utbildningsvetenskap. Inom medicin och hälsa erhöll Uppsala universitet 108 miljoner vilket utgör drygt 13% av den nationella ”kakan”, en något mindre andel än ifjol men ungefär på den nivå det brukar ligga. Inom det utbildningsvetenskapliga området erhöll Uppsala universitet 42 miljoner vilket motsvarar drygt 28% av de nationella medlen, en väldig ökning jämfört med ifjol (11%), som å andra sidan innebar en minskning jämfört med åren dessförinnan (19%).

När Riksbankens jubileumsfond tidigare i oktober fattade sina beslut var det också både gungor och karuseller för Uppsalas del. Vi fick flest bidrag i landet när det gäller projekt (11) och forskningsinitiering (12) men inga av de stöd som gick till program eller inom den särskilda utlysningen om samhällets kunskapsförsörjning.

Hur gick det då för Uppsala universitet när årets rankinglistor släpptes, kanske någon undrar. Jodå, ibland går det upp och ibland går det ner. De färskaste noteringarna när det gäller de tre listor som vi följer särskilt är (fjolåret inom parentes):

Academic Ranking of World Universities (Shanghai) 2015: 61 (60)
QS World University Rankings 2015/2016: 102 (81)
Times Higher Education World University Rankings 2015-2016: 81 (98)

När det gäller dessa listor måste man hålla i huvudet att större förändringar från ett år till ett annat praktiskt taget alltid beror på den som gör listan har ändrat mätmetod eller beslutat att väga samman olika faktorer på ett nytt sätt; det gäller i år både nedgången i QS och uppgången i THE.

Nu är det dags att gå och tända ljus på kyrkogården. På måndag besöker ledningsrådet Köpenhamns universitet, på tisdag är det Dag Hammarskjöldföreläsning och sedan har vi dekaninternat onsdag-torsdag innan det är dags för premiär av West Side Story på torsdag kväll, den första av tio föreställningar i Svandammshallarna fram till slutet av november. Skynda er att köpa biljetter om ni inte redan gjort det, det finns inte så jättemånga kvar!

Några tankar inför helgen

Ofta talar vi om att vi vill att samhället ska vara öppet och välkomnande. För Uppsala universitet är öppenhet en självklarhet för att vi ska kunna utvecklas och växa.

I torsdags talade jag på en konferens om lika villkor. Då lyfte jag behovet av att skapa en atmosfär där alla känner att de kan ta plats och jag sa att det är en fråga om kvalitet. Lyckas vi inte med det kommer vi ha svårt att rekrytera studenter och forskare i den hårda internationella konkurrens som råder.

Igår har jag deltagit i en debatt i Lund där temat för dagen har varit: Are Swedish Universities Applying the Right Strategy in Research and Education. Debatten handlar om hur vi i Sverige ska kunna konkurrera med omvärlden och hur vi ska kunna möta internationell konkurrens, samtidigt som vi ska samarbeta med de bästa för att skapa det vi vill – en bättre värld.

På konferensen i torsdags var vår minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson närvarande. Vi – hon, jag och Anders – talade en lång stund efteråt om universitetets behov. Vi diskuterade satsningar, både kommande och indragna. Det var ett bra samtal och hela tiden fanns internationellt och öppenhet med i tankarna.

Självklart fanns Trollhättan och dåden där också med i våra tankar. Vi påverkas och känner alla med de drabbade och med de elever som nu blivit rädda för att gå till skolan. I samhällsdebatten börjar genast samtal om säkerhet och trygghet – hur vi ska kunna skydda våra barn.

På väg hem igen

På flyget hemåt samlar jag ihop intrycken från några intensiva och givande  dagar i Korea. Igår (tisdag) var det sjunde gemensamma symposiet tillsammans med Hallym University, denna gång med temat ”Current status and future perspective of immunotherapy for malignant diseases”. Kjell Öberg inledde med en översiktlig föreläsning på ämnet: Current concepts in diagnosis and treatment of neuroendocrine tumors.  Kjell har varit med på alla sju symposier som har varit varannan gång i Uppsala och varannan gång i Seoul. Första symposiet 2008 initierades av min företrädare Anders Hallberg och lett till ett alltmer fördjupat samarbete mellan lärosätena genom åren. Med på resan var Magnus Essand, Anna Dimberg, Alex Karlsson- Parra och Gustav Ullenhag som alla gav uppskattade föredrag inför en mycket intresserad och uppskattande publik. Nästa gång ses vi i Uppsala universitet för det åttonde symposiet i ordningen.

Denna resa till Korea var planerad så att jag kunde medverka i måndags som inbjuden talare på OECD Ministerial Meeting Daejeon 2015 World Science & Technology Forum. Där gav jag en presentation med titeln “Innovation and research  – a local perspective on global challenges“ i en session med temat: Global Cooperation, research för all. Sverige är ansett som ett land som är kreativt och har många innovatörer. För någon vecka sedan sade årets alumn Niklas Zennström att Sverige är det bästa landet att vara entreprenör i just nu. Jag försökte visa på hur Uppsala universitet bidrar till detta genom våra AIMdays, studentmedverkan, KIC:ar, och våra globala samarbeten med en samtidig stark lokal förankring.

Sydkorea är ett land som har genomgått en enorm utveckling på kort tid. Övergången till högre utbildning ligger långt över vår, den är upp emot 70 – 80 %, medan vi Sverige har någonstans mellan 40-45 %. Inom jämställdhet har man en hel del kvar att göra, få kvinnor har ledande positioner i Sydkorea. Nu står landet inför stora utmaningar med en snabbt åldrande befolkning och oro för ekonomin då man är starkt beroende av export till Kina.

Eftersom jag ligger lite efter med bloggandet tar jag upp några saker från föregående veckan i det här blogginlägget.

I förra veckan hade vi områdesdialoger med alla tre vetenskapsområdena. Det tillhör rutinerna nu att vi har både höst- och vårdialog med områdesledningarna. Syftet med rektors dialog är att diskutera verksamhetens utveckling och områdenas mera långsiktiga strategier för framtiden. Vilka utmaningar står området inför och hur kan dessa mötas gemensamt och på universitets- och områdesnivå. Bland annat berättade vicerektorerna hur arbetet med mål och strategier på områdesnivå har gått och om vilka strategiska satsningar görs på områdes-/fakultetsnivå. Vi fick inspel till vilka frågor vill området att universitetet framför till regeringen i budgetunderlaget för 2017-2019. Det här blev även en inledande diskussion inför universitetets VP (verksamhetsplan) 2017.

Förra måndagen ägnade ledningsrådet hela förmiddagen till en workshop om fundraising. Vi har mycket kvar att lära och utveckla inom området, det kunde vi redan konstatera efter vår USA resa nyligen. Vår alumnverksamhet förstärkas eftersom detta är en hörnpelare i denna typ av verksamheter men vår samverkan och externa relationer behöver generellt ses över så vi kan ha ett mer ambitiöst arbete inom fundraising.

På eftermiddagen fick jag en visning av Munken där juristerna har flyttat in i  sina nya lokaler. Det var en fröjd att få träffa nöjda juriststudenter som lovordade de nya studieplatserna. Tack Margareta Brattström för den trevliga rundvisningen!

Att få träffa studenter är alltid ett nöje för mig som rektor. Förra onsdagen träffade jag våra kemister  då jag som inbjuden gäst var på Ångström för berätta om min karriärväg från kemist till rektor, det var andra året i rad som jag har haft nöjet att få göra detta.

Nästa dag var det dags för Diplomatic Forum, där kansler Harriet Wallberg, (UKÄ), Sven Stavström (VR) och jag fick presentera utbildning och forskning i Sverige inför en samlad diplomatkår. Ett bra tillfälle att få lyfta fram vårt fina universitet för en internationell publik. Lena Wallensteen håller i dessa seminarier för diplomaterna stationerade i Sverige.

Veckan avrundades med personalfesten på UKK med över 600 medarbetare samlade. Festen har flyttats från Slottet till UKK , från november till oktober och blivit personalfest istället för novemberfest. Fördelen är att fler får nu plats i samma lokal och vi behöver inte vara rädda att golvet ska brista när alla hoppar i takt till musiken. Golvet i rikssalen har kommit ordentligt i gungning de senaste åren. Med stabilt golv och rum till alla blev det en lyckad fest i fredags tycker jag.

Så där ja, nu fick jag med några axplock från förra veckan också. Nu efter hemkomsten från Korea väntar Jämställdhetskonferensen med besök av minister Helene Hellmark Knutsson.

DI debatt: Staten dränerar universiteten

30 rektorer skriver idag i Dagens industri om att staten dränerar universiteten.

Regeringens utlovade reformer kostar mer än de har resurser till och då blir förstås statens bolag intressanta. Ett exempel på detta är att Akademiska Hus har aviserat en extra utdelning till staten om 6,5 miljarder kronor. För att förstå hur stor detta belopp är kan man till exempel konstatera att summan är en miljard högre än företagets samlade hyresintäkter under ett helt år.

Det är lätt att förstå att staten kan känna sig lockad att begära extra insättningar från sina bolag för att finansiera angelägna samhällsreformer. Att ögonen fastnar på Akademiska Hus är också begripligt med tanke på de värden som finns i bolaget. Men det är svårt att förstå och ännu svårare att acceptera att lärosätena inte kan få tillgodogöra sig värdestegringarna.

När Akademiska Hus bildades 1993 fanns det en anledning till att utforma en särskild lösning för fastighetsbehovet vid landets lärosäten. Det konstaterades i riksdagsbeslutet att huvuddelen av fastigheterna är specialbyggda för högskolesektorns behov, särskilt vad gäller forsknings- och undervisningslokaler.  Sedan skriver man att ”Genom en särskild högskolekoncern garanteras det inflytande över lokalbehovet som universitet och högskolor efterlyst samtidigt som man når de fördelar som valet av förvaltning i aktiebolagsform innebär.”

Men utvecklingen för Akademiska Hus har gått i omvänd riktning. Från ett servicebolag med en långsiktigt hållbar förvaltning av fastigheterna för högskolans behov till ett bolag som i allt väsentligt liknar ett strikt vinstdrivande fastighetsbolag, som utger sig verka i full konkurrens med andra aktörer på fastighetsmarknaden och med en ägare som kräver årlig avkastning på sitt kapital. En ökad aktiv marknadsanpassning av hyror och statens tydliga avkastningskrav går helt enkelt före ambitioner om att stötta en långsiktigt relevant och rimlig hyressättning för landets universitet och högskolor. En förutsättning som naturligtvis bör gälla samtliga lärosäten oavsett fastighetsägare.

Om lärosätena formellt, som ibland har föreslagits, hade varit ägare av Akademiska Hus så hade en utdelning hamnat hos universitet och högskolor. Men Akademiska Hus har med nuvarande ägardirektiv inga möjligheter att låta lärosätena ta del av utdelningar av detta slag. Årlig avkastning, marknadshyror och procentspann för soliditeten är långt viktigare än att bibehålla så mycket som möjligt av högskolans anslag för utbildning och forskning.

Vi menar att Akademiska Hus är i stort behov av ett nytt ägardirektiv som tydligt fastslår att bolaget är till för en långsiktigt hållbar och ekonomiskt rimlig fastighetsförsörjning inom högskolesektorn. Alternativt bör formen för fastighetsförsörjning för landets universitet och högskolor förändras så att lärosätena i egenskap av ägare får del av de värden som ansamlas i fastigheterna och de vinster som uppstår i fastighetsförvaltningen.

Akademiska Hus ska inte fungera som regeringens kassako för att omvandla forsknings- och utbildningsanslag till reformutrymme inom andra delar av samhället. Det är varken en strategisk, långsiktig, transparent eller renhårig politik.

Rektorer vid 30 av Sveriges lärosäten
Stefan Bengtsson, Chalmers tekniska högskola
Romulo Enmark, Försvarshögskolan
Karin Henriksson Larsén, Gymnastik- och idrottshögskolan
Pam Fredman, Göteborgs universitet
 Marita Hilliges, Högskolan Dalarna
Björn Brorström, Högskolan i Borås
Maj-Britt Johansson, Högskolan i Gävle
Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad
Håkan Pihl, Högskolan Kristianstad
Sigbritt Karlsson, Högskolan i Skövde
Kerstin Norén, Högskolan Väst
Åsa Bergenheim, Karlstads universitet
Anders Hamsten, Karolinska Institutet
Maria Lantz, Konstfack
Marta Kuzma, Kungliga Konsthögskolan
Cecilia Rydinger Alin, Kungliga Musikhögskolan
Peter Gudmundson, Kungliga Tekniska högskolan
Helen Dannetun, Linköpings universitet
Johan Sterte, Luleå tekniska universitet
Torbjörn von Schantz, Lunds universitet
Cecilia Christersson, Malmö högskola
Anders Söderholm, Mittuniversitetet
Karin Röding, Mälardalens högskola
Paula Crabtree, Stockholms konstnärliga högskola
Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet
Peter Högberg, Sveriges Lantbruksuniversitet
Moira von Wright, Södertörns högskola
Lena Gustafsson, Umeå universitet
Eva Åkesson, Uppsala universitet
Jens Schollin, Örebro universitet

 

Studentvolontär i Uppsala, en del av den goda staden

Höstens flyktingkris har visat på människors starka engagemang för stöd och hjälp till flyktingar. Ideella föreningar och organisationer erbjuder oss alla en möjlighet att engagera oss och bidra med tid, engagemang och kunskap på olika sätt, i till exempel i arbete med integration, barn- och ungdomsaktiviteter, idrott och kultur. Det handlar om möten mellan människor, generationer och kulturer, det handlar om den goda staden och vårt demokratiska samhälle.

Idag lanseras projektet Studentvolontär i Uppsala. Med detta projekt vill Uppsala universitet som första lärosäte i landet uppmuntra och stödja studenter att engagera sig i uppdrag som volontärer i ideella föreningar och organisationer inom alla områden. Volontäruppdrag är frivilliga, självvalda, obetalda uppdrag som studenter utför vid sidan av studierna. Volontäruppdrag ger studenten möjlighet att utveckla engagemang, intressen, kompetenser och nätverk i vidgade sammanhang. Volontäruppdrag ger dessutom erfarenheter för hela livet, inte minst för arbetslivet.

Studentvolontär i Uppsala är ett samarbetsprojekt med föreningar och organisationer inom den ideella sektorn och med Volontärbyrån i Uppsala. Volontärbyråns webbportal för projektet är framtagen särskilt för studenter och förmedlar uppdrag där det behövs volontärer. Vi vet att studenter har ett stort engagemang och fantastiska kompetenser och vi tror att den ideella sektorn kommer att se studentvolontärer som en oerhörd tillgång.

Läs mer om projektet på webben

Veckoblogg: senaten, LU möte och studentsamverkan

Senaten:
Internatet i veckan blev ett intensivt dygn tillsammans med 50 debattglada senatorer. Uppsala universitet är det enda lärosätet i landet som har en senat. Jag är tacksam för att vi har denna universitetsgemensamma mötesplats vid vårt breda universitet. Hur många gånger har inte det blivit stor förvåning över hur vi hanterar saker och ting olika på våra nio fakulteter och drygt 60 institutioner. Meriteringsanställningar, inspel till propositionen, internationalisering, studentinflytande diskuterades livligt i grupper och plenum under internatet. Jag ville särskilt få återkoppling på Ledningsutredningens delrapport om styrelsers storlek och sammansättning, hur nomineringskommittéer ska utses som ska  föreslå externa ledamöter. Denna rapport är på remiss och vårt svar ska vara inskickat den 2 november, samtidigt med vårt inspel till den kommande propositionen.

Studentsamverkan:
Vi har en god  samverkan med studenterna. Ett starkt studentinflytande och aktiv studentmedverkan höjer kvalitén på vår utbildning. Många av mina internationella kollegor är avundsjuka på våra engagerade studenter. I veckan hade vi studentmedverkan då Katarina och jag träffade kåraktiva och representanter från nationerna , den här typen av möte har vi två gånger per termin. På kvällen deltog  jag i kårsamverkans introduktionsutbildning för nya ledamöter. Visste ni att det är ca 1000 olika uppdrag som våra studenter har i olika nämnder, grupper och styrelser vid vårt universitet?

Resor:
Vi reser mycket under hösten. Anders är nyss hemkommen från Japan och Katarina åkte till Singapore i fredags för att vara med om invigningen av Yale – NUS nya campus. Många lörosåten etablerar sig på olika sätt i olika delar i världen – en sak som inte svenska lärosäten har möjlighet till i dagsläget. Vi påpekar denna begräsning i många olika sammanhang och förväntar oss att utbildningsdepartementet snart tar itu med att undanröja hinder för internationell samverkan.

Möte med Lunds universitet
Fredagen och arbetsveckan avslutades med ett videomöte med Lunds universitets ledning. Våra gemensamma SFO:er (strategiska forskningsområden), inspel till proppen, Akademiska hus, internationella samarbeten såsom SANORD och SACF samt Japanresan togs upp. Vi har den här typen av möten varje termin och varannan gång är det via videolänk så nästa gång blir mötet här i Uppsala.

Nu laddar vi för studentloppet!

 

Födelsedag, årets alumn och Prins Daniel Fellowship!

Igår hade vi ett inspirerande besök här vid universitetet. I aulan tog vi emot Prins Daniel Fellowship och Entreprenörskapsprogram, i samarbete med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

På scenen stod några av Sveriges mest framgångsrika företagare; entreprenörerna Niklas Zennström, Sebastian Siemiatkowski och Lisa Lindström. De berättade om hur Sverige och vårt samhällssystem har bidragit till att vi har fått en unik position i världen vad gäller företagande. Skype-grundaren Niklas Zennström pekade på att vi är näst bäst i världen vad gäller att få fram framgångsrika företag, trots att vi är ett så litet land.

Några viktiga orsaker till att Sverige är så framgångsrikt som entreprenörsland, och som Sebastian Siemiatkowski (Klarna) lyfte fram, är att vi  har gratis utbildning och fri sjukvård. I Sverige har vi möjlighet att bli vad vi vill, och om vi blir sjuka är inte karriären slut på grund av höga sjukvårdkostnader – då har vi skyddssystem som hjälper oss så att vi kan komma tillbaka. Det finns en stor social rörlighet som saknas i många andra länder. Tack vare vårt välfärdssamhälle lyckas vi inom sport, musik och företagande, berättade Sebastian Siemiatkowski.

Lisa Lindström lyfte fram behovet av att inte ge sig, att försöka, att pröva sig fram, och inte minst att vara modig. Hon sa att de nu står på scener som framgångsrika förebilder, men att de har misslyckats många, många gånger innan de har lyckats. Även Lisa Lindström talade om hur det svenska systemet ger de bästa förutsättningarna i världen för företagande och egna satsningar.

Samtalet i aulan var inspirerande och entusiastiskt. Många kloka tankar kom fram och vikten av utbildning och social trygghet återkom i mångas resonemang, men också vikten av att pröva sig fram. Att våga ta steget och försöka. Aldrig har förutsättningarna för att vara entreprenör varit bättre än de är i Sverige idag, sa Niklas Zennström. Han lyfte också fram att på Uppsala universitet är förutsättningarna goda att börja som entreprenör, inte minst eftersom det är ett brett universitet där man kan knyta kontakter över ämnesgränserna. Något som man har stor nytta av, det behövs många kompetenser i lyckade entreprenörsföretag.

Samtidigt var dagen i aulan ett firande av universitetets födelsedag och ett tillfälle att uppmärksamma att Niklas Zennström också blivit utsedd till Årets Alumn.

 

Tokyo-Kyoto, början av oktober

Oktober månads första dagar innebär japanbesök för prorektors del. Lördagen tillbringades på Svenska ambassaden i Tokyo. Ambassadör Magnus Robach och Andreas Göthenberg, STINT, stod värdar för en University Presidents’ Summit. Ledningarna för åtta svenska universitet (Uppsala, Lund, KI, KTH, Chalmers, Stockholm, Linköping, Umeå) mötte sina motsvarigheter vid 14 ledande japanska universitet (inklusive Tokyo University, Tokyo Tech, Kyoto, Nagoya, Osaka, Waseda, Keio och flera andra som Uppsala har etablerade samarbeten med).

Mötet var viktigt på flera sätt. Det faktum att det samlade representanter för så många universitetsledningar är i sig en kraftfull manifestation över viljan att stärka samarbeten och utbyten ytterligare. Det finns praktiska och andra hinder för ökat utbyte, men potentialen är stor.

Lördag eftermiddag drog merparten av den svenska gruppen vidare till Kyoto – med Shinkansen i 250 km/timme förbi Mount Fuji i strålande sensommarväder – för deltagande i Science, Technology and Society Forum. STS Forum har utvecklats till en viktig mötesplats för universitet, näringsliv och politiker, med ett tusental deltagare. Innan öppningssessionen på söndag förmiddag hann vi med ett frukostmöte med minister Helene Hellmark Knutsson. Ministern deltog i konferensens öppningsdag med ett anförande i en session om ”The role of the University” som leddes av Torsten Wiesel, född i Uppsala 1924 och nobelpristagare i medicin 1981.

Stockholm tur och retur

Jag sitter och blickar tillbaka på veckan som gått. Det har varit många möten och intressanta samtal. Tre vändor till Stockholm – först i måndags för att prata om internationalisering. I tisdags var det en workshop på IVA om styrelsers mandat och hur de ska utses. Högaktuellt inte minst med tanke på att Kåre Bremers delrapport från ledningsutredningen är ute på remiss. Delrapporten har förslag om hur nomineringskommittén som ska förslå externa ledamöter ska utses. Möjlighet till färre antal ledamöter 7-15 (idag fixerat till 15) och att styrelserna ska ta fram kompetensprofil för externa ledamöter är några nyheter. Nu är remissen ute hos er på vetenskapsområdena och vi ska avge vårt gemensamma svar i början av november.

Min tredje tripp till Stockholm gjorde jag igår. Det var för att delta i referensgruppen till den utredning som Ann Fust nu leder om trygga och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Som ofta är det bråttom, hon har bara fått tid på sig till mars nästa år för att komma med förslag på hur dessa viktiga frågor lösa och de är inte helt triviala.

En annan viktig utredning annonserades idag som ska undersöka behovet av en ny hantering av ärenden som rör utredning av oredlighet i forskning och lämna förslag som säkerställer en tydlig och rättssäker hantering av misstänkt oredlighet.  Utredare är Margaretha Fahlgren från Uppsala universitet. Uppdraget ska vara klart 25 november 2016.

Resorna till trots så har jag hunnit med en del i Uppsala också. Som ni kanske redan har läst här på bloggen så var det möte med konsistoriet i onsdags. På eftermiddagen samma dag  träffade jag ett femtiotal av våra professorer för att diskutera lika villkor, meriteringsanställning och för att få idéer och inspel till den kommande propositionen.  Idag var det möte med Länsstyrelsens insynsråd. Vi fick en genomgång om hur många flyktingar Uppsala tar emot – och de var få – alltför få. Det har ni säkert redan läst i UNT.

Det här var några axplock ur veckan som gått. En intervju med en journaliststudent och samtal i en bokhandel om en biografi om Astrid Lindgren har det också blivit förutom ledningsråd, rektorssammanträde och personalansvarsnämnd. Som sagt var, en vecka med många möten och intressanta samtal. Det går inte att bli uttråkad med det här jobbet! Men nu känns det skönt med helg och jag hoppas att ni får möjlighet att njuta av det vackra höstvädret.