Månad: juni 2015

Debatt i dag: Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten

Idag skriver jag tillsammans med mina rektorskollegor från Uppsala och Stockholm i UNT om ökad handlingsfrihet. Debattartikeln finns återgiven nedan  i bloggen.  Flera har efterfrågat rapporten och  du kan hitta här:   Okad_handlingsfrihet

Riv hindren i stället

Statliga universitet och högskolor behöver ökad handlingsfrihet inom strategiskt viktiga områden. Det handlar om att stärka de svenska lärosätenas internationella konkurrensförmåga och ge dem bättre förutsättningar för att möta dagens och framtidens utmaningar.

Sedan förslaget om högskole­stiftelser havererade i slutet av 2013 har det varit påfallande tyst i debatten om de svenska lärosätenas autonomi.

I själva verket är frågan viktigare än någonsin, i en snabbt föränderlig universitets- och högskolesektor där inte minst en snabbt hårdnande internationell konkurrens och strävanden mot ökad internationalisering pockar på och kräver större flexibilitet och handlingskraft av lärosätena. En ny rapport – ”Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten” – tar fasta på ett spår som förbisetts i tidigare utredningar: möjligheterna till förbättringar av lärosätenas situation inom ramen för den existerande myndighetsformen, snarare än att försöka finna nya organisationsformer.

Vi rektorer för universiteten i Stockholm och Uppsala tog initiativet till rapporten, utifrån vår frustration över de problem i vardagen som försämrar våra möjligheter att framgångsrikt genomföra vårt uppdrag: att bedriva utbildning, forskning och samverkan av högsta kvalitet.

Tidigare utredningar kring autonomi och handlingsfrihet närmat sig autonomifrågorna ideologiskt, på en abstraktionsnivå där det ibland varit oklart varför och på vilket sätt man eftersträvat autonomi. Vi vill i stället komma till rätta med konkreta problem och söka praktiska lösningar. Tidigare justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher, med lång erfarenhet både från regeringskansliet och från högskolesektorn, som mångårig styrelseord­förande för Stockholms universitet, har lett arbetet. Handelshögskolan i Stockholm har deltagit i arbetet för att möjliggöra jämförelser med ett huvudsakligen privatfinansierat lärosäte som, i vissa för sektorn viktiga frågor, har större rådrum.

I rapporten identifieras ett antal områden där ökad handlingsfrihet ter sig särskilt angelägen.

Lärosätena behöver kunna

– medverka i olika samarbeten, särskilt internationellt, som drivs genom självständiga juridiska personer

– etablera och bedriva egen verksamhet utanför landets gränser

– självständigt kunna ingå vissa avtal

– äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser

– ta emot och fritt förfoga över donationer

– bygga upp eget kapital för strategiska satsningar

– utnyttja egna medel för arbete med innovationer

– hävda sekretess inom vissa områden.

Regeringen har lyft fram internationalisering och innovation som prioriterade områden inom politiken för högre utbildning och forskning. På båda dessa områden är det samtidigt tydligt att det finns väsentliga hinder för lärosätena som gör Sverige mindre konkurrenskraftigt.

Rent praktiskt kan det till exempel handla om att lärosätena inte får förmedla bostäder till anställda, vilket betyder att internationella postdoktorer, gästforskare eller doktorander inte kan erbjudas rimliga villkor. Det kan också gälla behoven av att kunna gå in med samfinansiering i internationella samarbeten. Redan i en proposition från 2010, En reformerad budgetlag, fastslogs att möjligheten till bildande av bolag och liknande måste utredas, men hittills har inga åtgärder vidtagits.

Vi har nu överlämnat vår rapport till ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S), och ser nu med förtroende fram mot en fortsatt dialog mellan departementet och sektorn i frågan.

Vi tror att regeringen här har en unik möjlighet att lyckas – utan ökande kostnader och med obefintliga eller försumbara risker – där andra tidigare misslyckats, genom att genomföra ett antal konkreta åtgärder som rent faktiskt kommer att skapa ökad handlingsfrihet för lärosätena. Därmed kommer de också att lyckas med att göra universitet och högskolor bättre skickade att fullgöra sitt uppdrag och möta dagens och framtidens utmaningar.

Peter Gudmundson, rektor Kungliga Tekniska högskolan

Anders Hamsten, rektor Karolinska institutet

Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges lantbruksuniversitet

Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Glad midsommar!

Så här strax innan datorn ska stängas av för att vi ska övergå att fira midsommar så samlar jag ihop några axplock ur den gångna veckan.

I slutet på förra veckan deltog  jag (Eva) i ”Hamburg Transnational University Leaders Council”. 50 rektorer från olika delar av världen var inbjudna för att diskutera vilka värden som vi har gemensamt, finns det en gemensam syn på vad ett universitet är? Jag (Eva) var inbjuden att ge ett svenskt perspektiv på autonomi och akademisk frihet. Att de flesta svenska lärosäten är myndigheter och därmed en del av staten rönte stor förvåning bland deltagarna. Man hade väntat sig större autonomi även i detta avseende för svenska lärosäten. Core mission, access, financing, concepts of education vara andra tema under två intensiva och givande dagar i Hamburg. Tanken är att detta ska bli ett återkommande globalt rektorsmöte.

Som ni – troligtvis – vet har vi möte med Rektors ledningsråd varje måndag förmiddag där vicerektorer, tre studenter, rektor, prorektor och universitetsdirektör samråder om universitetsgemensamma frågor. I måndags presenterade Hans Ellergren rapporten om hur Kvalitet och förnyelse –  KoF:arna från 2007 och 2011 tagits emot och kommit till nytta inom universitet, och vilket värde en ny utvärdering skulle kunna tillföra.  Bör en ny forskningsutvärdering genomföras – och i så fall – när och hur? KoF:arna bedöms ha haft genomslag, det framkommer tydligt, och det finns utbrett stöd för att universitetet ska genomföra forskningsutvärderingar i egen regi. Det framkommer också att F:et i koffen, förnyelsen, bör få ökad vikt. Det är viktigt att sätta fokus på de kvalitetsdrivande processerna – en ny KoF bör blicka framåt.

Internationalisering betonas alltmer, i onsdags var rektorer inbjudna av minister Helene Hellmark Knutsson till ett möte i Stockholm. Jag (Eva) fick ge en kort inledning om perspektiv på möjligheter och utmaningar i fråga om internationalisering vid universitet och högskolor. Nu när det diskuteras en samlad nationell strategi för Sverige och internationalisering anser jag att det är rimligt att titta på de strategier som finns och hur de har fungerat. Det finns två strategier som gäller idag. En som kom i propositionen Ny värld – Ny högskola 2004/05:162, ibland kallad Bolognaproppen.  Här står det bland annat att rekryteringen av utländska studenter ska öka. Med facit i hand, efter införandet av studieavgifter, så vet vi att det blev tvärtom. Den andra är benämnd: Strategi för internationellt samarbete inom forskning och forskningsbaserad innovation. Den senare riktar sig till forskningsfinansiärer men har stor relevans för universitet och högskolor men verkar vara helt okänd i sektorn. Behövs det en samlad nationell strategi? Det beror helt och hållet på hur den utformas och hur den kommer att användas. De två nu gällande strategierna har mångt och mycket levt en undanskymd tillvaro och inte påverkat internationaliseringsarbetet i någon nämnvärd omfattning. Men samtidigt finns många hinder för internationell samverkan, några har vi lyft i rapporten ”Ökad handlingsfrihet för svenska lärosäten”.  Vidare är det en hel del efterarbete som behövs efter införande av studieavgifter när det bland annat gäller stipendier, antagning, visum. Om det ska formuleras en samlad nationell strategi bör den ha sin utgångspunkt i undanröjande av hinder och främjade av internationalisering med stor respekt för att lärosäten har olika roller. Vidare efterfrågas ett större engagemang från våra utlandsmyndigheter. Jag lyfte fram våra samarbetsprojekt SACF (Swedish Academic Collaboration Forum) och det nya TRAC ( Training and Research Academic Center) Sweden-Vietnam som goda exempel. Senare i höst kommer utbildningsdepartementet att bjuda in till regionala dialoger om internationalisering.

Igår var vi (Eva, Anders och Katarina) på Medfarms trevliga sommarfest i Orangeriet i Botaniska trädgården. Trots det ruggiga vädret var det en varm stämning. Stort tack Stellan, Eva och Doris!

Nu är det dags att stänga av datorn , jag återkommer efter helgen innan vi åker till Gotland för att delta i Almedalsveckan. Följ gärna våra seminarier på webben om du inte kan vara på plats. Jag vill önska  er alla en fin midsommar!

Sommaravslutning för konsistoriet

Idag har vi haft det sista sammanträdet för den här terminen med konsistoriet.  I ett sommarskönt Uppsala blir det lite av en skolavslutningskänsla. Mötet inleds alltid med rektors rapport. Den belyser vad som hänt vid universitetet sedan förra mötet men också vad som är på gång framåt. Mycket av innehållet i rapporten har ni kunnat läsa om här i tidigare inlägg på bloggen.

Vid junisammanträdet behandlas numera verksamhetsplanen för nästkommande år. Detta för att ge goda planeringsförutsättningar för utbildning och forskning vid universitetets alla fakulteter och institutioner.  Det har inte varit helt lätt med vårändringsbudgeten och flera nya uppdrag till universitetet under våren. Det där med ökad långsiktighet har den nya regeringen inte levt upp till ännu.

Konsistoriet kunde dock konstatera att Uppsala universitet går starkt in i 2016. Av regeringen tilldelas universitetet 38 nya miljoner i forskningsanslag. Dessa möjliggör en satsning på fler meriteringstjänster. Att kunna erbjuda attraktiva villkor för forskare och lärare är en strategisk framtidsfråga för hela universitetet. Dessutom kan universitetet förstärka forskningen vid Campus Gotland, samfinansiera EU-projekt och internationella topprekryteringar. Inom utbildningsområdet får universitetet ett ökat uppdrag för att utbilda fler inom vård och skola. Läs pressmeddelande här.

Konsistoriet fattade också beslut om att avveckla The Svedberg Lab, införliva Hugo Vallentin Center i historiska institutionen och om en ny revisionsplan för 2015, där vetenskapsområdenas interna regelverk kommer att granskas.

Riksrevisionen gjorde också sitt årliga framträdande vid konsistoriet och presenterade sin revisonsrapport. Det är alltid skönt att höra att de var mycket nöjda med vår årsberättelse. Under 2015 kommer de fortsätta granska myndigheten Uppsala universitet och då särskilt, bland annat, anslagsredovisning av utbildning, anläggningstillgångar, bisysslor och holdingbolag.

Konsistoriet beslutade om nya mål och strategier för universitetet i slutet av 2014. Efter det påbörjades arbetet med att revidera de universitetsövergripande strategiska programmen. Under dagens möte hade konsistoriet en inledande diskussion om programmet för internationalisering.  En samsyn rådde om att internationaliseringsarbetet är en central del av kvalitetsutvecklingen vid universitetet och att förutsättningarna skiljer sig mellan vetenskapsområden. Många konkreta synpunkter kom fram.  Nu fortsätter den interna beredningen och det reviderade programmet kommer upp för beslut under hösten.

Vi kunde konstatera, även om terminen officiellt är avslutad, så fortsätter verksamheten för högtryck ännu någon månad framöver. Eva skyndade direkt efter konsistoriets sammanträde vidare till Hamburg för en internationell rektorskonferens och prorektor Anders får hålla ställningarna här hemma. Flera av konsistoriets ledamöter kommer att träffas på Uppsala universitets evenemang på Campus Gotland under Almedalsveckan.

 

Internationell mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog

I Mål och strategier sägs att Uppsala universitet ska vara en lokal, nationell och internationell mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog. Den beskrivningen stämmer väldigt väl denna första junivecka.

Statsbesöket från Indien i tisdags visade än en gång att Uppsala universitet har en roll i världen. Aulan var fullsatt när en stor delegation med Indiens president i spetsen anlände till universitetshuset. H.E. Presidenten beledsagades till Uppsala av H.K.H Kronprinsessan Victoria och H.K.H. Prins Daniel. Publiken i aulan underhölls av Uppsala Indian Choire och Allmänna Sången medan hedersgästerna togs emot i kanslersrummet. Vi tågade in i aulan till orgelmusik framförd av organist Andrew Canning och Eva  hälsade välkommen. Därefter talade Utrikesminister Margot Wallström som presenterade president H.E. Pranab Mukherjee. Presidenten talade om att varaktig fred måste grundas likvärdig respekt. Se talet här.

Samtidigt samlade Uppsala Health Summit nära 200 experter, policymakers och forskare från hela världen för att tala om antibiotikaresistens och om hur framtida åtgärder kan utformas. Under konferensen aviserade vi att universitetet kommer att skapa ett tvärvetenskapligt centrum som ska också fungera som en lokal, nationell och internationell kunskapsresurs – Uppsala Antibiotics Center.

Vid onsdagens ceremoni för de internationella masterstudenterna representerades universitetet av Göran Alderborn, dekan för farmaceutiska fakulteten. Uppslutningen var stor. Mellan 700 och 800 personer hade kommit till universitetshuset. Många av studenterna hade tillresta släktingar på plats och för första gången hade vi masterstudenter från Campus Gotland med i ceremonin. 

Och onsdag-torsdag möttes representanter för de cirka 20 sydafrikanska och europeiska universitet som ingår i INSPIRE i universitetshuset. Innovation och entreprenörskap är en central del i utbytesprogrammet INSPIRE som finansierar stipendier för student- och forskarutbyten mellan åtta europeiska och tio sydafrikanska universitet.  I projektet skall alla stipendiater erbjudas en skräddarsydd utbildning i innovation och entreprenörskap, och UU Innovation leder planeringen av det kursmomentet. Under mötet i Uppsala har de deltagande universiteten diskuterat och finslipat planeringen av kursens innehåll. Sammanlagt inkluderar projektet närmare hundra personer, med en majoritet av sydafrikanska studenter och forskare som kommer till Europa. Till Uppsala universitet kommer i första omgången totalt 13 stipendiater och det är en blandning av mastersstudenter, doktorander och post-docs samt även två personer på personalutbyte.