Månad: december 2014

Årskrönika 2014: turbulens och framgång

2014 har varit ett turbulent, men också framgångsrikt år för Uppsala universitet. Krisen i universitetsledningen i början av året var omskakande för alla inblandade och oroande för många fler. Men vi kan också konstatera att Uppsala uni­versitet i den svåra situationen visade sin storhet och styrka. Det var många som steg fram och ville ta ansvar för att tillsammans jobba framåt. Den nya ledningen arbetar på i god anda.

Framgångar

Det går bra för Uppsala universitet på många sätt. Vi har under året klättrat på rankinglistorna och ingår idag bland världens hundra främsta lärosäten enligt samtliga tre dominerande globala listor. Uppsala är det lärosäte i landet som i år erhåller störst anslag i Vetenskapsrådets tilldelningsbeslut, och vi har tillhört svensk topp även när det gäller anslag från Wallenbergstiftelsen och European Research Council. I december kom besked från European Institute of Technology om att båda de nya KIC-konsortier där vi deltar blev vinnare: InnoLife respektive RawMatTERS. Uppsala koordinerar också sedan i somras två nya Erasmus Mundus-program, riktade mot Sydafrika och Asien. Söktrycket till våra utbildningar är generellt större än någonsin och antalet internationella studenter kryper stadigt uppåt. Och vi har fullföljt vår första rekrytering inom Vetenskapsrådets program för internationella toppforskare.

Viktiga händelser

För oss i ledningen har året som vanligt inneburit att vi välkomnat många besökare till Uppsala. Den första upplagan av Uppsala Health Summit gick av stapeln i juni. I september höll Magna Charta Observatory sin årskonferens i Uppsala, för första gången någonsin utanför Bologna. Och fler nobelpristagare än på länge valde att komma och föreläsa i Uppsala i december.

I april invigdes, Navet, SciLifeLab Uppsalas nya mötesplats. I oktober sattes spaden i jorden för det nya Segerstedthuset, ett projekt där två personer som i höst lämnat universitetet gett tydliga avtryck: universitetsdirektör Ann Fust och byggnadschef Lennart Ilke. Nya avtal är på gång om verksamheten i Freiahallen, där vi utvecklar teknik för den stora europeiska ESS-satsningen.

Vi har startat utvecklingsprojekt om E-lärande, aktiv studentmedverkan respektive kulturarvet som pedagogisk resurs, och initierat en uppföljning av KoF07 och KoF11, för att få ett underlag för en eventuell kommande forskningsutvärdering 2016.

Samtidigt har oron i landets politiska ledning påverkat oss under hösten. Vi blev väldigt förvånade när de särskilda samgåendemedlen för Campus Gotland plötsligt var borta i S- och MP-regeringens budgetförslag i oktober. Efter en framgångsrik politisk mobilisering fick vi garantier för att detta misstag skulle rättas till, men sedan föll ju regeringens budget i riksdagen och därmed är vi i skrivande stund tillbaka vid startpunkten: de ursprungliga samgåendemedlen blir kvar 2015 – och förhoppningsvis även 2016. En positiv bieffekt av detta budgetkaos är att Campus Gotland under hösten fått mycket positiv uppmärksamhet. Alla inblandade och berörda – departementet, regionen och sektorn – har lovordat samgåendet och understrukit vilka positiva effekter det haft.

Utmaningar

Nu tar vi sats inför 2015. Vi har mycket att se fram emot. Ett nytt nationellt kvalitetssystem för utbildningen är i stöpsleven. Utredaren, tillika universitetskanslern, Harriet Wallberg har lagt förslag om att lärosätena i fortsättningen ska ges ansvaret att utforma egna system för utbildningsutvärdering. Detta ligger i linje med vad vi länge önskat. Det innebär inte att utvärderingen blir mindre krävande. Tvärtom, att bygga upp lokalt anpassade system som både kontrollerar och utvecklar kvaliteten i vårt mångfacetterade utbildningsutbud kommer att fordra stora insatser.

Andra viktiga frågor som kommer att uppta universitetets och vetenskapsområdenas ledningar när vi återsamlas efter helgerna är att:

  • fortsatta planeringen för Ångström etapp IV,
  • driva förhandlingen om ett nytt regionalt ALF-avtal i mål,
  • följa och påverka planerna på en ny nationell utvärderings- och resursfördelningsmodell för forskningen,
  • skapa förutsättningar för fortsatt gynnsam utveckling av våra så kallade strategiska forskningsområden.

Implementeringen av universitetets nya Mål och strategier är ytterligare en viktig uppgift. De viktigaste strategiska diskussionerna om utbildningens och forskningens framtidsutmaningar förs – och ska föras – i kollegiala fora runt om i universitetets olika delar. Mål och strategier påminner oss samtidigt om att Uppsala universitet – i all sin bredd och mångfald – är ett universitet med gemensamma grundvärden och övergripande målsättningar.

Framgångarna för detta universitet har sin grund i utmärkta insatser av alla duktiga och engagerade medarbetare och studenter.

Tillsammans med övriga ledamöter i rektors ledningsråd, redo för julfirande på bilden nedan, vill vi tillönska er alla en skön och vederkvickande ledighet över jul och nyår!

Eva Åkesson
Rektor

Anders Malmberg
Prorektor

Nyfiket konsistorium på besök i SciLifeLab

Onsdagens sammanträde i konsistoriet var förlagt till SciLifeLabs nybyggda lokaler, Navet,  i Uppsala. Mötet innehöll bland annat en spännande punkt om intern styrning och kontroll. Vår interna riskbedömning ingår som en viktig del av vår verksamhetsberättelse. Den utgör även en viktig grund för det budgetunderlag som Uppsala universitet lämnar till regeringen i februari varje år. Vi har förändrat arbetet och processen, vilket uppskattades och bidrog till det konstruktiva diskussionen.

SciLifeLab är en av de mest framgångsrika och kreativa forskningsmiljöerna vid Uppsala universitet.  Det är den största molekylärbiologiska forsknings- och innovationssatsningen i Sverige någonsin och ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet, Stockholms universitet och KTH. Professor Karin Forsberg Nilsson och medarbetare presenterade verksamheten och berättade om de tekniker som används och den spännande forskning  bedrivs. Konsistoriets ledamöter fick höra om allt från kaninernas domesticering till nya läkemedel och tekniker för att spränga cancerceller. Det handlar om både   grundforskning och om forskning som i samarbete med sjukvården omsätts i direkt patientnytta. Att dramatiskt förbättra metoderna och förkorta tiderna för att diagnosticera sjukdomar är något som  SciLifeLab på kort tid bidragit med.  Imponerande är också hur snabbt SciLifeLab har utvecklats till en resurs för forskare i hela Sverige. Efter presentationer fick vi en rundvandring i laboratoriet  något som också väckte en mängd nyfikna frågor. Att med egna ögon få besöka miljöerna som konsistoriet i så många andra sammanhang får presenterade för sig är viktigt och ökar både engagemang och förståelse. Tack alla ni som medverkade.

Rundvandring på SciLifeLab med konsistoriets ledamöter

 

Besök av ministern för högre utbildning och forskning

I oktober skickade ledningsrådet ett öppet brev till den då nyutnämnda ministern för högre utbildning och forskning. Brevet har ni kunnat läsa här på bloggen tidigare. I det lyfte vi fram några av de framtidsfrågor som vi är av vikt för oss vid Uppsala universitet. Vi passade dessutom på att bjuda in henne till oss.

Helene Hellmark Knutsson hörsammade vår inbjudan och besökte oss i måndags förmiddag. Det var ett fullspäckat program. Vi har ju så mycket att visa! Det var viktigt att ge en bild av hela vårt breda universitet. Vi ville också visa flera olika miljöer – det moderna universitetet med miljöer för undervisning och forskning, men också vårt kulturarv och universitetshuset. Dagen började på Blåsenhus med allmän presentation av Uppsala universitet av rektor, prorektor och de tre vicerektorerna. Efter önskemål gjordes även en dragning om forskningsanknytningen av lärarutbildningen och ett kort samtal med lärarstudenter om situationen på utbildningen idag. Efter det fortsatte vi ut till Ångström, fick en snabb överblick av forskning, rundvandring i FREIA laboratoriet och en dragning om solceller. Avslutade gjorde vi med lunch i Universitetshuset. Där fick vi möjlighet att samtala mer avslappnat.

Stadsrådet var mycket intresserad och ställde många frågor: Hur kan vi få fler studenter att vilja bli lärare i naturvetenskap och matematik? Hur omsätts resultat av forskning i skola och vård? Hur synliggörs samhällsnyttan av humaniora? Hur kan innovationer omsättas i produktion i Sverige? Hur samarbetar universiteten i forskningsprojekt? Hur arbetar universitetet med kvalitet i både utbildning och forskning?

Jag är säker på att vi kommer att fortsätta diskutera detta på olika sätt både med statsråd och departement.

Vi var många som hjälptes åt för att ordna med besöket. Hela ledningsrådet, student- och doktorandrepresentanter, dekaner m.fl.  Jag vill passa på att tacka alla för er medverkan och att vi kunde sy ihop ett så bra program på bara några dagar.

 

Inspirerande möte i Sydafrika

INSPIRE är namnet på ett nytt Erasmus Mundus-projekt som Uppsala universitet koordinerar. Projektet knyter samman åtta europeiska och tio sydafrikanska universitet. Medel finns för att finansiera ett stort antal utbyten mellan de europeiska och sydafrikanska universiteten inom alla utbildningsnivåer och områden, och i båda riktningarna. De sydafrikanska universiteten samordnas av University of Western Cape. Bland de europeiska universiteten ingår två av våra U4-partners: Gent och Groningen. En sak som är unik med INSPIRE-projektet är att alla studenter från Sydafrika som åker på utbyte till Europa skall erbjudas ett två dagars kurspaket som handlar om innovation och entreprenörskap.

Den gångna veckan höll INSPIRE konferens och planeringsmöten i Kapstaden. Undertecknad prorektor medverkade med bland annat ett föredrag om varför universitet ska engagera sig i att stödja innovation och entreprenörskap. Från Uppsala deltog också medarbetare från internationella kansliet, med Gustaf Cars som koordinator.

Lars-Eric Larsson och Sara Gredemark från UU Innovation ledde en workshop där innehållet i innovations- och entreprenörskapskursen planerades. Från Sverige medverkade också Drivhuset och Ung företagsamhet.

Det digra konferensprogrammet innehöll två utflykter: dels för att studera social innovation i en township, dels ett besök på Robben Island.

 

 

 

 

 

Sydafrikaresan innehöll också besök i Stellenbosch, dels vid universitet och dels vid Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS). STIAS har koppling till Sverige genom att Wallenbergstiftelsen dels donerat medel för att bygga de fantastiska lokaler som centret disponerar, dels är med och finansierar den löpande verksamheten. Vid STIAS finns innevarande termin en handfull svenska gästforskare inklusive nationalekonomen Per-Anders Edin från Uppsala (bilden nedan).