Månad: december 2013

Året som gått – några tankar sent i december

Så här i slutet av 2013 summerar vi det år som gått och blickar framåt mot 2014.

När vi ser tillbaka är det några händelser som sticker ut, som invigningen av Campus Gotland under Almedalsveckan. Den autonomidiskussion som aktualiserades av remissen om högskolestiftelser tillhör också årets viktiga händelser. Vi har haft många intressanta debatter; det har diskuterats fritt om vad som är rätt, skulle man kunna säga.

Foto: Milael Wallerstedt

Foto: Mikael Wallerstedt

 

 

 

 

 

 

 

Till de återkommande glädjeämnena hör att välkomna nya studenter vid terminsstarterna och förmana dem lite milt inför reccegasquen, liksom att gratulera promovendi, nya professorer och pristagare vid promotioner och installationshögtid. Sista april med forsränningen kommer vi inte heller att glömma i första taget!

Foto: Mikael Wallerstedt

Foto: Mikael Wallerstedt

 

 

 

 

 

 

 

Vi kan också konstatera att det alltid finns något att fira vid vårt universitet. Allmänna sången har jubilerat, inspektoraten och ridinstitutionen har firat 350 år och medicinarutbildningen 400 år. Under året har vi även avtackat konsistoriets tidigare ordförande Hans Dalborg och välkomnat Carola Lemne som ny ordförande.

Många prominenta gäster har besökt Uppsala universitet, vilket alltid är intressant och givande. Särskilt minns vi höstens terminsstart med Kofi Annan och Jan Eliasson. Veckan efter kunde våra studenter lyssna till Margot Wallström som Dag Hammarsköld-föreläsare. Och nobelpristagarnas besök lyser upp december. Det känns fint att kunna erbjuda den här typen av aktiviteter, både för våra studenter och för allmänheten.

Foto: Jim Elfström

Foto: Jim Elfström

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårt dagliga arbete på hemmaplan består ofta av möten, seminarier och konferenser med deltagare från hela världen, men vi har också själva varit ute och tagit med oss intryck från andra lärosäten och världsdelar. Under året har rektors ledningsråd besökt universitet i Storbritannien (Edinburgh, Oxford, Cambridge) och Finland (Helsingfors universitet och Aaltouniversitetet) – resor som varit både lärorika och inspirerande.

Rektors ledningsråd i Helsingfors.

Rektors ledningsråd i Helsingfors.

Samverkan i Brasilien.

Samverkan i Brasilien.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En viktig del av universitetets verksamhet pågår i våra muséer och i Botaniska trädgården, som ofta är platser för möten och seminarier, men även konserter och spektakulära sportevenemang. Uppsala universitet är ett öppet universitet som gärna delar med sig av sin verksamhet och sina kulturella miljöer. Mycket av detta möjliggörs av donationer som förvaltas av Akademiförvaltningen, för framtida generationers nytta och glädje. Här spelar även stiftelsen Uppsala universitets vänner en viktig roll. Stiftelsen har till ändamål att aktivt medverka till att för universitetet angelägna projekt kan genomföra.

Andra former av donationer som gör skillnad är till exempel Onkolytiska virusfonden. Under året har små gåvor från tusentals personer, låt vara i kombination med en större donation, gjort det möjligt att professor Magnus Essand och hans forskningsgrupp att kunna påbörja arbetet med världens första kliniska studier av en virusbehandling som specifikt angriper neuroendokrina tumörer.

Vi har även arbetat vidare med de fyra strategiska fokusområdena för excellens i utbildning och forskning: Kvalitet, infrastruktur, internationalisering samt kompetens och karriär.

Professorsinstallationen i november.

Professorsinstallationen i november.

 

 

 

 

 

 

 

Kvalitetsarbetet fortgår ständigt. Vid höstens dekaninternat diskuterades kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling. SUHF har föreslagit en framtida modell där lärosätena själva skulle ta ansvar för att utforma egna kvalitetssystem för extern granskning som, efter godkännande hos UKÄ, skulle kunna ersätta det nuvarande nationella systemet. På forskningssidan har vi hittills arbetat egna större utvärderingsprojekt (KoF07 och KoF11). Nu utreder VR utformningen av ett nationellt peer review-baserat system. Dekanmötet i november, liksom även konsistoriet när frågan diskuterades där i december, förespråkade att Uppsala universitet ska ta stort ansvar för våra egna kvalitetsfrågor.

När det gäller infrastruktur har Joseph Nordgren under året haft uppdraget att inventera och se över våra behov, ett arbete som väntas bli klart i februari.

Inom fokusområdet internationalisering började Leif Kirsebom som rektorsråd för internationali­se­ring i våras. Det har även skapats en universitetsgemensam grupp med uppdrag att arbeta med dessa frågor. Internationalisering är ett område där vi har möjlighet att utvecklas ytterligare.

Besök vid Makerere University, Kampala, Uganda.

Besök vid Makerere University, Kampala, Uganda.

 

 

 

 

 

 

 

 

Att vara en attraktiv arbetsgivare är avgörande för vår framgång och vårt arbete inom området kompetens och karriär fortsätter oförtrutet. Vi har till exempel inlett arbetet med att kartlägga tidsbegränsade anställningar, och välkomnat flera hundra nya medarbetare under året.

För att stödja strategiarbetet och kunna ge ett effektivt verksamhetsstöd har universitetsdirektör Ann Fust inlett ett kvalitetsarbete inom administration under hösten. Projektet syftar till att underlätta för forskning, utbildning och samverkan, att höja kvaliteten, minska kostnaderna och frigöra resurser och öka handlingsfriheten.  Arbetet bedrivs i projektform och startar med personal, ekonomi och studieadministration. Först ut är löneadministration där inriktningsbeslut om en gemensam löneadministration kommer att fattas inom den närmaste tiden. Arbetssättet ska präglas av brett deltagande i organisationen. Det största skälet att arbeta med arbetsflöden är universitetets egen drivkraft att arbeta effektivt och kvalitetsmedvetet. Det finns även ett yttre tryck i och med att Statens servicecenter bildats och nyckeltal för jämförelse med vissa tjänster inom ekonomi- och personalområdet finns tillgängliga.

När nu året närmar sig sitt slut är det dags att se framåt. Vi kommer att fortsatt växa inom forskning – men som dagens politik ser ut kommer vi tyvärr att krympa på utbildningssidan. Det blir en utmaning för oss, men framför allt ett problem för de unga motiverade studenter som inte får möjlighet att skapa sin egen framtid genom att skaffa sig en högre utbildning.

Foto: Mikael Wallerstedt

Foto: Mikael Wallerstedt

 

 

 

 

 

 

 

Ett sätt att blicka framåt är revideringen av Mål och Strategier, ett arbete som leds av Göran Magnusson och Coco Norén. Efter ett brett upplagt samråd går arbetet nu in en formulerings- och skrivfas. Förslaget kommer att remitteras under våren.

Också autonomiprocessen lär gå vidare under 2014. Det är viktigt att vi fortsätter diskussionen och skapar en bred förankring kring hur vi vill att framtiden ska se ut, både när det gäller universitetens relation till staten och våra inre arbets- och styrningsformer.

Uppsala universitets utveckling drivs av engagerade och hängivna medarbetare och studenter. Vi vill tacka er alla för det år som har gått och för era fina insatser.

Vi önskar er en riktigt Skön Helg och ett Gott Nytt År!

Se webbfilmen från året som gått.

Nobelbesök

Idag har årets Nobelpristagare i medicin och kemi besökt Uppsala universitet. Medicinpristagarna, Thomas Südhof, Randy Schekman och James Rothman, höll välbesökta föreläsningar på BMC medan två av kemipristagarna, Arieh Warshel och Michael Levitt, föreläste i universitetsaulan, iförda röda universitetsslipsar, som de mottagit vid tidigare besök (se bild nedan). Lars Peter Hansen, en av ekonomipristagarna, blev tyvärr tvungen att ställa in på grund av sjukdom.

Pristagarna träffade Eva innan föreläsningarna, och de hann även med en lunch på Uppsala slott innan det var dags att åka tillbaka till Stockholm för det fortsatta programmet.

Årets fredspristagare, organisationen OPCW, representerades av Attila Zimonyi, strategiskt ansvarig på OPCW. Han är på besök i Uppsala med anledning av Conference Henri Lafontaine, en konferens som annordans av Uppsala universitet och Wallonia Bruxelles International nu i dagarna.

Det är en mångårig tradition att bjuda in Nobelpristagarna till Uppsala i samband med Nobelfestligheterna i Stockholm, och det är glädjande att de har möjliget att komma hit och både möta och inspirera våra studenter och forskare.

Översta raden från vänster: Randy Schekman, James Rothman, Attila Zimonyi. Nedersta raden från vänster: Michael Levitt, Eva Åkesson, Arieh Warshel. Foto: Mikael Wallerstedt.

Översta raden från vänster: Randy Schekman, James Rothman, Thomas Südhof, Attila Zimonyi.
Nedersta raden från vänster: Michael Levitt, Eva Åkesson, Arieh Warshel.
Foto: Mikael Wallerstedt.

 Se nobelföreläsningarna på UU Play.

Konsistorium om kårstatus och kvalitet

Idag har vi haft årets sista konsistoriemöte. Denna gång var agendan inte fylld av beslut utan vi fick tillfälle att diskutera både arbetet med revideringen av mål och strategier och universitetets kvalitetsarbete på djupet. Det var bra diskussioner kring de teman som vi har diskuterat internt i ledningsrådet, i senaten och på dekanmöte – kvalitet, autonomi och ansvar. Konsistoriet underströk vikten av att vi som universitet tar vårt kvalitetsarbete för utveckling av världsledande forskning och förstklassig utbildning.

Ett viktigt beslut fattades dock, och det var det om att ge Uppsala teknolog- och naturvetarkår kårstatus från nyår. Vi vill passa på att ge en stor eloge till studenterna som i samförstånd har löst denna fråga. Det ger förutsättningar för ett gott samarbetsklimat mellan de olika kårerna och därmed det starka studentinflytande som är så viktigt vid vårt universitet.

Efter mötet fick konsistoriet en rundvandring på Ångström. Det är viktigt att ledamöterna får möta studenter och forskare i vardagsmiljön på campus och lära känna den verksamheten som påverkas av besluten. De var imponerade av forskningen och verksamheten på Ångström och vi i ledningen var självklart stolta. Temat den här veckan är excellent forskning med Science och SciLifeLab Prize for Young Scientists i måndags, nobelfestligheterna i Stockholm igår  och nobelföreläsningarna här i Uppsala på fredag.

Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists

Igår träffade jag (Eva) vinnarna i den internationella tävlingen Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists. De besökte Uppsala och Rudbecklaboratoriet under dagen och deltog i ett vetenskapligt program med föreläsningar, för att sedan åka vidare till prisceremonin på Grand Hôtel i Stockholm.

Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists
Foto: Mikael Wallerstedt.

Det är SciLifeLab som tillsammans med tidskriften Science för första gången anordnar tävlingen, som riktar sig till unga forskare över hela världen som är i början av sin karriär. Vinnaren får 25 000 USD och pristagaren publiceras i tidningen Science.

Årets vinnare, Daniel G. Streicker från USA, får priset för sin forskning på virusinfektioner hos fladdermöss som visar hur smittsamma sjukdomar kan hoppa mellan olika arter.

Övriga pristagare 2013 är Gabriel Victora, USA, Weizhe Hong, Kina och Dominic Schmidt, Tyskland.

Fr v. Daniel G. Streicker, Dominic Schmidt, Weizhe Hong och Gabriel Victora. Foto: Mikael Wallerstedt.

Det är viktigt att vi lyfter fram just unga framgångsrika forskare och deras insatser, inte minst för att inspirera och uppmuntra forskare världen över till fortsatta resultat.

Kvalitetstid

Onsdag förmiddag sammanträdde universitetets kvalitetsråd med tre frågor på agendan:

• SUHFs förslag om att lärosätena skulle kunna få sina kvalitetssäkringssystem godkända av UKÄ och därefter själva betros med ansvaret för sitt kvalitetsarbete.
• Förslag till direktiv för den arbetsgrupp som skall arbeta med e-lärande (beslutas av rektor inom kort).
• Förslaget till handlingsplan för kvalitetsarbete 2014-2016 (på väg ut på remiss inom kort).

På eftermiddagen arrangerade kvalitetsrådet seminarium om utbildning på forskarnivå. Ca 35 personer, de flesta studierektorer, diskuterade forskarutbildningens kvalitetsutmaningar: Hur skapas god kvalitet i forskarutbildningen? Vad är viktigast? Var behöver vi koncentrera insatserna för att utveckla kvaliteten?

Inledde gjorde Maja Elmgren och Eva Forsberg, som presenterade en rapport de skrivit för SUHF:s räkning. Li Caldeira Balkeståhl gav ett doktorandperspektiv och Staffan Johansson gav exempel på hur Med-farms kommitté för utbildning på forskarnivå jobbar med kvalitetsfrågor.

Torsdag deltog jag (Anders) i heldagskonferens om ”Att leda för kvalitet i utbildning, forskning och forskarutbildning” i Konstfacks lokaler vid Telefonplan i Stockholm. Konferensen markerade avslutning för SUHFs expertgrupp för kvalitetsfrågor som under tre år arbetat under Marita Hilliges ordförandeskap. Från Uppsalas sida har Ann Fust och Åsa Kettis ingått i gruppen.

Göran Sandberg, verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, talade om ledarskapets betydelse för god forskning utifrån nyckelord som internationalisering, studenternas och utbildningens betydelse, kollegial vision av ledarskap, seminariekultur, peer review, rekryterings- och karriärsystem.

Han pekade också på vad som hotar bra forskningsmiljöer: låg rörlighet och ”kungasyndrom” som inte ger plats för förnyelse eller låter unga växa. Göran väckte också viss uppmärksamhet när han konstaterade (fritt citerat): ”När jag var rektor (i Umeå) var jag helt inriktad på att lyfta forskningen, men nu har jag insett att utbildningen och studenterna är viktigast för universitetet på lång sikt. Varför säger inget svenskt universitet: vi ska bli bäst i Europa på utbildning?”

Ellen Hazelkorn, Dublin Institute of Technology, Ireland, talade om att leda för kvalitet i utbildning. I dagens globaliserade kunskapsekonomi har högre utbildning en central palts på många agendor och en rad olika ”stakeholders” har idéer om kvalitet och resultat. Som lärosäten ska vi värna och utveckla den akademiska kvalitetskulturen, men inte blunda för utan tvärtom proaktivt möte kraven på ”quality accountability”. Blazhe Todorovski, European Students’ Union, introducerade det s.k. QUEST-projektet. Staffan Edén, Göteborgs universitet, talade om forskarutbildningens kvalitetsfrågor.

Efter en paneldiskussion bjöds vi några avslutande reflektioner av
Arild Underdal, fd rektor vid Oslo universitet, och bekant inom Uppsala universitet sedan han här om året ledde den arbetsgrupp som utarbetade förslaget till ny arbetsordning.

Arild rosade SUHFs ambitiösa arbete med kvalitetsfrågor, och såg positiva utvecklingstecken i tiden. Kvalitetsfrågorna har fått en centralare plats. Bilden är dock komplex och kvalitetsbegreppet sammansatt och därmed svårt att mäta. Fältet präglas av starka globala strömningar och influenser: utvecklingen av ”kvalitetssystem” har kommit långt. Tiden är dock mogen för viss eftertanke: Ledningen bör titta mindre på generella styrningssignaler och titta mer på det egna lärosätenas komparativa fördelar. Alla kan inte vara generellt ”ligga över genomsnittet”. Titta inte bara på kvalitetssäkring utan också kvalitetsutveckling.

Torsdagskvällen lovar mer kvalitetstid: middag med 1975 års nobel-pristagare i medicin och fysiologi, Professor David Baltimore, Californa Institute of Technology, som hållit årets minnesföreläsning för Lennart Philipsson, svensk pionjär inom forskning inom molekylärbiologi och genteknik.

Afrika del 2: SANORD-konferens i Malawi

SANORD -Southern African- Nordic Centre, är ett universitetsnätverk som grundades 2007. Medlemmar är universitet i Norden och södra Afrika. Uppsala universitet var ett av de åtta universitet som bildade nätverket, och nu har antalet medlemsuniversitet stigit till en bit över 40 vilket visar på attraktivitet och livskraft.  Nätverkets målsättning är att främja samarbeten mellan Norden och södra Afrika, och hjälpa medlemsuniversiteten att möta globala och lokala behov. SANORD har ett gemensamt möte (Council) en gång om året, vartannat år i syd och vartannat år i nord. I samband med mötet hålls en konferens, alternativt ett symposium, och jag (Eva) ingår sedan ett år tillbaka i styrelsen.

I år var det University of Malawi som stod för värdskapet för årets konferens med temat: “Contributions of universities towards attaining the Millennium development goals”. Jag var inbjuden att ge en keynote under konferensens första dag med titeln: ”Strategic Management and Higher Education Financing”.

Dag två hade Maria-Teresa Bejarano, Peter Sundin och Sten Hagberg presentationer under den gemensamma rubriken “Does Uppsala University make the world a better place?”. Efter deras lysande presentationer om “Antibiotica resistence – React”, “International science programme” samt “Forum for Africa studies” var det unisona svaret: Yes!

Peter Sundin, Sten Hagberg och Maria-Teresa Bejarano presenterar hur Uppsala universitet bidrar till en bättre värld.

 

När vi är ute och reser försöker vi använda tiden så väl som möjligt genom att diskutera avtal, samarbeten och andra frågor. Ofta arrangerar vi någon typ av alumnevent. Här i Malawi ordnade vi tillsammans med Lunds universitet en uppskattad mottagning för våra afrikanska samarbetspartners i måndags kväll. Tack till Ulrica Ouline och Erika Dabhilkar från internationella enheten som arrangerat och samordnat Uppsala universitets insatser. Nedan är några bilder från minglet.

SANORD ger oss en mötesplats för nya samarbeten och stärker de redan existerande med universitet i södra Afrika. Nästa möte för SANORD blir redan i juni och platsen ligger lite närmare oss, nämligen Karlstad. Temat för symposiet blir ”The impact of globalisation on the Southern Africa region and the Nordic region in a period of 10 years from now”. Nästkommande möte år 2015 i syd blir i Namibia, vidare år 2016 är det vår tur att välkomna våra vänner inom SANORD till Uppsala universitet.

Nu är jag på väg hem från Malawi och Uganda, fylld av intryck och stärkt i min övertygelse att våra internationella samarbeten hjälper oss att bidra till en bättre värld.