Månad: mars 2013

Glad Påsk!

Vintern har dröjt sig kvar länge i år. Men trots kylan på mornarna så känns det som att våren är på väg nu; solen värmer på dagen och äter på snöhögarna. Så här, mitt i vårterminen, är vi nu i gång med verksamhetsplaneringen. Det är den här processen som leder fram till konsistoriets beslut i juni om verksamhetsplan, där de ekonomiska ramarna för 2014 fastställs.

I juni är det ett i stora delar nytt konsistorium som sammanträder. Vi förväntar oss att regeringen fattar beslut om våra ledamöter enligt det förslag som lämnats in av landshövdingen. Våra interna ledamöter är redan utsedda, och vi är i full gång med att planera introduktionen för att de externa ledamöterna ska känna sig välkomna och få en förståelse för verksamheten som de ska vara med att vårda och utveckla. Vi är också redan nu igång med planeringen inför vårpromotionen och till viss del höstens aktiviteter.

Scilife Swedens styrelse kommer att utses av KTHs styrelse i mitten av april och börjar verka i maj. Det har blivit lite fördröjt eftersom förordningen som reglerar Scilife inte kom före nyår som vi trodde, utan först i februari. Men snart är det nationella Scilife igång på riktigt. Samtidigt vill vi vara tydliga med att Scilife i Uppsala (och även i Stockholm) har varit i full gång under flera år och kontinuerligt ger massor av forskare möjlighet till experiment och projekt.

Igår var det Juridiska fakultetens tur att få besök av oss. Vi fick bra genomgångar av både utbildning och forskning, vilka var mycket uppskattade av oss. Vidare diskuterade vi kommande kurser i juridik på Campus Gotland och en utredning som rör uppdragsutbildningen för poliser.

Vi vill passa på att önska er alla en Glad Påsk, hoppas ni får några fina dagar med nära och kära.

Nytt förslag: EU mer attraktivt för utländska studenter och forskare

I går presenterade EU-kommissionären Cecilia Malmström ett förslag om att underlätta för utomeuropeiska studenter och gästforskare att komma till EU.

De nuvarande reglerna för att få ett studentvisum eller uppehållstillstånd är komplicerade och otydliga. Reglerna varierar mellan medlemsstaterna, vilket gör det svårt eller näst intill omöjligt för den som inte är EU-medborgare att flytta från en medlemsstat till en annan. Detta begränsar EU-ländernas attraktionskraft som ett kompetenscentrum, skriver Cecilia Malmström, EU-kommissionens ledamot med ansvar för inrikesfrågor, i förslaget.

Det nya förslaget innebär bland annat tydligare tidsgränser för de nationella myndigheterna att fatta beslut om ansökningar. Det ska även ge ökade möjligheter för utomeuropeiska studenter och forskare att få tillträde till arbetsmarknaden under sina vistelser och underlätta deras rörlighet inom EU.

Förslaget ligger i linje med Uppsala universitets internationaliseringsstrategi. Vi kan inte nog understryka hur viktigt det är att ta bort hinder för internationell rörlighet. Endast så kan vi konkurrera om de allra duktigaste lärarna, forskarna och studenterna. Därför är ökad internationalisering en viktig faktor för att uppnå ökad kvalitet inom forskning och utbildning. Att minska det byråkratiska krånglet för utomeuropeiska studenter som vill studera och forska i Europa är ett steg på vägen.

Europaparlamentet och rådet ska nu diskutera och komma överens om det föreslagna direktivet. Kommissionen hoppas att de nya bestämmelserna ska kunna träda i kraft från och med 2016. Läs mer om förslaget här.

Vi har haft besök av professor Chris Higgins, rektor för Durham University. Han besöker oss främst för att han är nyutnämnd ordförande för Matarikinätverket som Uppsala universitet ingår i. Men vi tar tillfället i akt och diskuterar bilaterala samarbeten samtidigt med  framtida prioriteringar för Matariki. Närmast i tid är ett gemensamt alumnevent för de sju lärsosätena i Peking. NästaMatariki möte kommer att vara i Uppsala våren 2014. Oskar Pettersson är vår kontaktperson för Matariki.

 

 

Från SUHF till Scifest

I torsdags samlades landets rektorer och förvaltningschefer på Gotland, jag (Eva) och Ann Fust deltog.  Det var SUHF som hade sin förbundsförsamling –SUHF är Sveriges universitets- och högskoleförbund.  Dagen inleddes med ett seminarium om UKÄ:s arbete med sitt effektivitetsuppdrag. Inledare var Annika Pontén, Max Kesselberg och Per Hyenstrand från UKÄ (universitetskanslersämbetet, fd HSV). UKÄ har i sin instruktion att man ska genomföra granskning av hur effektivt verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. I regleringsbrevet anges att  i uppgiften att granska hur effektivt verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor ingår bl.a. att

  • följa universitets och högskolors resursutnyttjande, och särskilt utveckla uppföljningen av inaktiva studenter,
  • utveckla ändamålsenliga metoder  för att mäta effektivitets- och produktivitetsutvecklingen i  högskoleverksamheten som beskriver en så stor del av sektorns uppdrag som möjligt, och
  • följa upp klassificeringen av kurser i olika utbildningsområden.

I presentationen visades en del intressanta data upp samt verktyg för visualisering av statistik. Begreppen prestation, nollpoängare och inaktiva studenter blandades friskt samman. På en direkt fråga om uppdraget inte var att följa upp inaktiva studenter, fick jag svaret att man inte hade metoder att mäta inaktiva studenter utan man mäter annat istället. Titta gärna i bloggen från måndags där vi kommenterar den rapport som publicerades i måndags om studenternas prestationer. Med tanke på att sektorn nyligen har fått en indragning med 440 miljoner för inaktiva studenter på ett  – i mitt tycke – godtyckligt sätt, känner jag en oro för vad dessa granskningar ska användas till.

De teman som kommer att vara i fokus för effektivitetsgranskningarna är följande:

  • Genomströmning: prestationsgrad/inaktiva studenter /nollpoängare, genomströmning i utbildning på forskarnivå
  • Kursklassificering
  • Utbildning som skulle kunna ges inom andra utbildningsformer/korta kurser med låga förkunskaper och låg prestationsgrad
  • Samverkan
  • Personalens årsverken
  • Lokaler
  • Etablering på arbetsmarknaden

Vid själva förbundsförsamlingen fastställdes Rekommendationer om etiska riktlinjer vid studentrekrytering, Manifest 2030 och Rekommendationer avseende personer som vistas i lärosätets lokaler och deltar i verksamhet vid lärosätet men som varken är antagna till studier eller anställda vid lärosätet.

Idag startade SciFest, en vetenskapsfestival med mängder av möjlighet att fascineras och inspireras av kunskap och vetenskap. Idag, fredag, fylldes Svandammshallarna med entusiastiska barn och ungdomar från regionens skolor. Imorgon är det din tur då det är öppet för allmänheten – hjärtligt välkommen! Nu vill jag passa på och önska er alla en trevlig helg.

Hur kommer studenterna till tals?

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) arrangerade på onsdagen konferens om det nya utvärderingssystemet, med temat ”Hur kommer studenterna till tals?”. Lars Haikola inledde och Peter Honeth tecknade bakgrunden till och avsikten med det nya systemet. Därefter redovisade studenter som ingått i den första omgångens paneler sina – inte särskilt upplyftande – erfarenheter. De upplever att de genomgående spelat en marginell roll.

Irene Wennemo, huvudsekreterare i Socialförsäkringsutredningen och ledamot av universitetsstyrelsen i Lund, redovisade en intressant analys av utfallet av de drygt 700 ämnesutvärderingar som hittills genomförts. Andelen ifrågasätta utbildningar (”bristande kvalitet”) är, kanske något förvånande, relativt jämnt fördelad mellan större och mindre lärosäten. Möjligen finns en tendens att de medelstora klarar sig något sämre. När det gäller andelen överbetyg (”mycket hög kvalitet”) klarar sig de stora universiteten bättre, liksom specialiserade högskolor. Det tycks finnas en skalfördel. Större ämnesmiljöer vid stora universitet och specialiserade högskolor klarar sig bra. Mindre ämnesmiljöer, både vid stora universitet och små lärosäten som försöker vara breda, klarar sig sämre.

I den avslutande paneldiskussionen argumenterade jag (Anders) för att den ensidiga inriktningen på att mäta resultat (måluppfyllelse) via bedömning av självständiga arbeten innebär att studenternas inflytande med närmast automatik blir marginellt. Det finns även skäl att bekymra sig över vilket informationsvärde dagens system har för blivande studenter och för den delen vad det betyder för dagens studenter att vi trumpetar ut i världen att en femtedel av våra högre utbildningar inte håller måttet.

Ett reformerat system som bättre balanserar kvalitetskontroll och utveckling och som utgår ifrån ett breddat bedömningsunderlag skapar också större möjlighet för mer aktivt studentinflytande.

Internationalisering och infrastruktur i fokus

Internationalisering och infrastruktur är två av fyra viktiga strategiska områden som prioriteras de kommande åren för att vi ska nå våra mål när det gäller forskning, utbildning och samverkan. Som vi  skrivit tidigare, bland annat här , är internationell samverkan ett medel för att uppnå ökad kvalitet inom forskning och utbildning.

Leif Kirsebom, professor i mikrobiologi och föreståndare vid biomedicinskt centrum, har utsetts till rektorsråd för internationella frågor. Leif Kirsebom har lång erfarenhet av internationella samarbeten inom både forskning och utbildning.

Rektorsrådet är ordförande i en universitetsgemensam grupp, Internationaliseringsrådet, med ledamöter från vetenskapsområdena och studenter. En viktig del av uppdraget är att koordinera och driva gemensamma frågor av strategisk karaktär. Det handlar om att bidra till utbyte av kunskaper och erfarenheter gällande internationaliseringsinitiativ inom forskning och utbildning inom universitetet.

Ett annat strategiskt viktigt område för universitetet är forskningens och utbildningens infrastruktur. Det finns ett behov av att samordna arbetet inom det här området, och Joseph Nordgren har därför fått uppdraget att inventera den befintliga forskningsinfrastrukturen samt utarbeta förslag för långsiktig samordning. Joseph Nordgren är professor i mjukröntgenfysik vid institutionen för fysik och astronomi.  I uppdraget ingår även att analysera framtida behov, föreslå förändringar och processer för initiering och hantering av ny infrastruktur, både lokalt, nationellt och internationellt.

Behovet och möjligheten att finansiera investeringar i infrastruktur förändras över tiden, och en ökad samordning nationellt och internationellt kommer att behövas.

Till uppdraget knyts en universitetsgemensam referensgrupp med två representanter från respektive vetenskapsområde samt studentrepresentanter.

 

Att mäta prestationer

Idag offentliggjorde Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en rapport om studenternas prestationer från 2004/2005 till 2009/2010. Man har använt en ny metod för att mäta prestationsgraden, sam anses ge en bättre individkoppling än tidigare.

Rapporten visar annars i stort det som tidigare är känt: studenter som läser program tar fler poäng än studenter på fristående kurser, och kvinnor tar fler poäng än män. Studenters prestationsgrad inom distansutbildning inom humaniora/teologi/juridik/samhällsvetenskap – där de flesta fristående distanskurser ges – har sjunkit på många lärosäten. Vid Uppsala universitet är dock nedgången marginell, två procentenheter.

Det är heller inte självklart hur en försämrad prestationsgrad inom distansutbildningen ska tolkas. Det är skillnad om färre avlagda poäng beror på försämrad prestation eller på att fler studenter fått jobb. Och om högre prestationstal orsakas av sänkta kvalitetskrav är det heller ingen förbättring. Här kan ni läsa mer.

Bostadsbrist hindrar utveckling – debatt

I lördags skrev jag (Eva) tillsammans med SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse och kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt om ”Bostadsbrist hindrar utveckling”  i en debattartikel i Upsala Nya Tidning. ”Om inte produktionen av fler studentbostäder underlättas blir bostadssituationen en flaskhals för Uppsalas utveckling.”

”Utan ett bra erbjudande väljer (de internationella) forskarna ett annat lärosäte i världen. Detsamma gäller studenters val. Enkätstudier som gjorts med stadens internationella studenter, viktiga ambassadörer i sina hemländer, har visat att bostadssituationen upplevs som mycket bekymmersam,”

Läs gärna hela debattartikeln i UNT.

Färre utbildningsplatser

En dagsfärsk analys från Universitetskanslerämbetet visar att antalet utbildningsplatser för helårsstudenter i Sverige minskade med totalt 10.600 från 2011 till 2012. Antalet utbildningsplatser vid universiteten och högskolorna blir färre eftersom den tillfälliga utökningen av anslagen har upphört, samt neddragningar av takbelopp på grund av införandet av studieavgifter och så kallade inaktiva studenter.

Det här är något som vi vid Uppsala universitet också har sett effekterna av. Mellan 2011 och 2012 minskade antalet utbildningsplatser med 2,2 procent, motsvarande 517 studenter. Det var första gången på fem år som antalet studenter vid Uppsala universitet faktiskt blev färre, trots att söktrycket var större än någonsin. Vi vet att det blir en ytterligare nedgång under 2013. Det blir alltså svårare att komma in samtidigt som allt fler vill utbilda sig.

Någon permanent utbyggnad av utbildningsvolymen har inte skett på flera år och är inte att vänta inom den närmaste framtiden, snarare handlar det om volymmässiga indragningar och omfördelningar av olika slag, skriver Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

Jag ställer mig väldigt frågande till den här utvecklingen. Behovet av välutbildade människor fortsätter att öka, och då borde man i stället satsa på att stärka den högre utbildningen. Både kvantitativt och kvalitativt. Vissa av de tillfälliga platserna har visserligen lagts tillbaka temporärt, men tyvärr inte för Uppsala universitet trots vårt rekordhöga söktryck.

Läs hela analysen från Universitetskanslerämbetet här.

Lunch med Turkiets president

Turkiets president Abdullah Gül besökte i dag Uppsala tillsammans med sin maka Hayrünnisa Gül. Det här var det första statsbesöket av en turkisk statschef i Sverige, och det var således första gången han var i Uppsala.

Det svenska kungaparet och vice statsminister Jan Björklund deltog vid besöket, som inleddes med en trevlig lunch på Uppsala Slott med landshövding Peter Egardt som värd. Delegationen delade sedan upp sig i två delar för besök på Linnémuseet respektive studiebesök på ett mikroelektronikföretag i Uppsala Science Park.

 Foto: Jim Elfström

På programmet under dagen stod bland annat en visning av turkiska böcker från universitetsbiblioteket. Presidentparet visade stort intresse för de vackra illustrerade handskrifterna.

I vimlet

Måndag kväll och Anders Walls Stiftelsers stipendieutdelning går av stapeln på Musikaliska, Nybrokajen 11, i Stockholm. Här presenteras årets stipendiater – unga forskare, studenter, entreprenörer, musiker och sångare – i en atmosfär som andas kreativitet och framtidstro. Anders Wall, som sedan många år firar sin födelsedag på detta trevliga sätt, leder föreställningen som följs av mingel modell större.

 

 

En av årets stipendiater är Uppsalastudenten Savannah Alsén, blivande jurist och entreprenör i damsko-branschen, som får tillbringa ett år på svenska handelskammaren i Shanghai.

 

 

 

”I vimlet” syntes också en av fjolårets unga forskare, Mikael Ingemyr. Han presenterades då som ”ung astronom på jakt efter jordliknande planeter” och studerar nu fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

 

 

 

En annan Uppsalabekanting på plats var gotlands- konstnären,  fågelmålaren Lars Jonsson, hedersdoktor 2002. När nu Uppsala universitet i sommar etablerar sig i Visby med Campus Gotland blir Lars plötsligt en av våra närmaste hedersdoktorer. Roligt.