Månad: februari 2013

Afrika på agendan

Sydafrikas ambassadör Mandisa Dona Marasha gästade oss idag. Hon ville diskutera SANORD och hur fler universitet utanför Sydafrika kunde engageras i olika samarbete. Vi tog upp den omfattande verksamhet och samarbeten som Uppsala universitet har i Afrika inom ISP, International Science Programme, Forum för afrikastudier och en kommande Erasmus Mundus ansökan för  regionen.

En kvart över

Onsdag eftermiddag vid 16-tiden börjar tidskriftsrummet i Ekonomikum-biblioteket fyllas och när klockan blir kvart över är det fullt – studenter, lärare och seniormedborgare i god blandning. Då inleds en föreläsning som varar i – just det – femton minuter. Mats Larsson, professor i ekonomisk historia, talar om finanskriser förr och nu. Hur uppkommer finansiella kriser? Obalans som innebär att stora krediter kommer under tryck. Inflation slår över i deflation. Stora kreditförluster för bankerna. Hur löses sedan kriserna? Först väntar staten på att bankerna skall lösa det enskilt eller gemensamt. Men till sist har staten hittills alltid gått in med stöd för att återställa ordningen. I samband med föredraget invigs också en utställning om finansiella kriser under 1870-, 1920-, 1930- och 1990-talen.

Detta är andra gången ”En kvart över” arrangeras. Initiativtagare till denna trevliga idé är Cecilia Petersson vid Ekonomikumbiblioteket. Vem har inte en kvart över och hur kan man motstå frestelsen att lära sig något nytt på den korta tiden? Ambitionen är att genomföra två arrangemang per termin på Ekonomikum, och att samma idé skall komma till användning också vid andra bibliotek.
Anders Malmberg

Vetenskapsrådet på visit: forskningskvalitet i fokus

I eftermiddags hade vi besök av Mille Millnert och Kerstin Sahlin, generaldirektör respektive huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet. Från Uppsalas sida deltog ledningen, vicerektorerna, några av dekanerna och forskningssekreterna.

Mille Millnert gav en översikt över alla nya uppdrag som VR erhållit i forskningspropositionen. En strävan efter att stimulera forskningskvalitet löper som en röd tråd genom många av satsningarna.

Exempelvis ska VR ta fram förslag till ett nytt system för kvalitetsbaserad omfördelning av de statliga forskningsanslagen mellan lärosäten. I det nya systemet ska s.k. peer review, kollegial granskning, ingå som en komponent. Här uppstod förstås diskussion. De som är skeptiska till dagens bibliometriska modell är positiva till att den nya modellen ska innehålla kollegial granskning. Här finns istället en oro att begreppet peer review ska luckras upp och även inkludera annat än rent vetenskapliga kvalitetsaspekter. Det i och för sig legitima kravet att samverkan och nyttiggörande ska vägas in i den statliga resursfördelningen bör hellre hanteras i särskild ordning än blandas ihop med frågan om vetenskaplig kvalitet.

VR ska också utforma särskilda program för satsningar på internationella topprekryteringar, yngre forskare respektive särskilt framstående forskare. På frågan om vad som menas med ”internationell topp” angav Mille Millnert en tumregel: det bör handla om personer på sådan nivå att de skulle kvalificera sig för en professur (eller åtminstone ”tenure”, dvs tillsvidareanställning som associate professor) vid något av världens 10 till 15 bästa universitet (läs: Harvard, Stanford, Berkeley, Oxford, Cambridge eller motsvarande). De anslagna medlen (250 miljoner per år) och den angivna ramen per projekt (5-10 miljoner per år i 7-10 år) antyder att det totalt sett kommer att handla om ett relativt begränsat antal rekryteringar varje år. Nu gäller det att för oss i Uppsala att arbeta fram goda uppslag!

Summan av alla kvalitetssatsningar ställer till sist en del ”systemiska frågor” på sin spets. Vad innebär det att ett finansieringssystem ska vara kvalitetsdrivande? Vad är det egentligen vi tänker skall hända när vi som land i större utsträckning satsar den allra bästa forskningen? Handlar det i första hand om att ”kapa svansen” eller ska vi spetsa toppen? Till någon del borde vi väl satsa på att lyfta helheten eller åtminstone bredda toppen? Är det smart att staten satsar 250 miljoner på att värva toppspelare och bara 50 miljoner på att utveckla talanger? Eller borde det snarare handla om att rigga ett mer dynamiskt system?

Frågorna har naturligtvis inget enkelt svar. En sak är dock säker. För Uppsala universitet som brett forskningsuniversitet gäller det nu att på bästa sätt försöka nyttiggöra VR:s nya stödformer i samklang med våra egna karriärsystem och strategier för behålla och utveckla vår position bland världens ledande lärosäten.

Stort tack Mille, Kerstin och övriga deltagare för en informativ och spännande eftermiddag!
Eva Åkesson och Anders Malmberg

Debattartikel: Försämrad färjetrafik fel väg framåt

I förra veckan den 20 februari pulicerades följande debattartikel i Gotlandstidningen. Eftersom artikel inte finns att tillgå på nätet återger vi den här:

Försämrad färjetrafik fel väg framåt

Den 1 juli i år blir Högskolan på Gotland en del av Uppsala universitet: Campus Gotland. Just nu pågår ett intensivt och spännande arbete med mål och strategier för vårt nyaste campus. I olika arbetsgrupper diskuteras forskningssamarbeten, nya utbildningar och inriktning på samverkansarbete. Våra ambitioner uttalades redan vid beslutet att gå samman: Vi ska, precis som i Uppsala, satsa på utbildning och forskning av internationellt högsta kvalitet och vårt långsiktiga mål är att öka antalet studenter och lärare på Gotland.

Redan den allra första dagen, den 1 juli som infaller under Almedalsveckan, kommer våra första studenter att börja sin sommarkurs i arkeologi och rektor kommer själv att vara på plats och hälsa dem välkomna till Uppsala universitet Campus Gotland. Vid många av våra institutioner planeras för nya kurser på Gotland och även helt nya utbildningar diskuteras.

Färjetrafiken är avgörande för Gotlands tillväxt och utveckling. Det har Region Gotland varit mycket tydliga med. De vill att Gotlands behov ska stå i centrum i näringsdepartementets direktiv till Trafikverket inför upphandlingen. Sedan nuvarande trafiksystem infördes med täta turer och snabba överfarter, har sysselsättningen på Gotland ökat, liksom företagsetablering och nybyggnationer.

Det är med oro vi mottagit beskedet att Trafikverket signalerat försämringar i färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet från 2017. Tidpunkten är minst sagt olyckligt vald. Att försämra kommunikationerna går stick i stäv med våra ambitioner att skapa ett framgångsrikt utbyte mellan våra medarbetare och studenter i Uppsala och på Campus Gotland.

Även när det gäller den högre utbildningen och forskningen på Gotland är kommunikationerna med fastlandet en nyckelfråga för fortsatt positiv utveckling. En frekvent och väl fungerande och färjetrafik är en viktig del i den infrastruktur som måste fungera och helst förbättras för framtiden. Flygtrafik och bostadsbyggande är andra viktiga förutsättningar. Vi vill ha en levande campusmiljö på Gotland, med fler studenter och anställda än idag. Genom samgåendet kommer flera av våra utbildnings- och forskningsmiljöer att stärkas. Vi vet att fler kommer att behöva resa.

Det ska vara attraktivt för våra studenter att söka utbildningar på Gotland och det ska vara lätt att resa mellan Visby och Uppsala. Vi är också starkt engagerade i studenternas möjlighet att hitta bostad. Därför är det viktigt för oss att bostäder fortsätter att byggas, både i Visby och i Uppsala.

I regeringens infrastrukturproposition görs satsningar i syfte att binda samman landet och utveckla ett starkt och hållbart transportsystem. Ambitionsnivån har höjts, men Gotland ingår inte planerna. På andra håll, t ex Bornholm, satsas tvärtom på snabbare trafik för att ge en skjuts åt utvecklingen. Minskad turtäthet och ökad överfartstid för färjetrafiken mellan ö och fastland är helt fel väg att gå.

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet
Erika Sandström, rektor Högskolan på Gotland

 

Hej matematik!

Hela ledningstrion var på institutionsbesök idag. Vi besökte Matematiska institutionen på Ångström och fick se en institution med både bredd och spets. Betydande kompetens finns inom alla matematikens huvudområden: algebra, analys, geometri, sannolikhetsteori och tillämpad matematik.

Institutionen har vuxit snabbt på senare år, inte minst på forskningssidan. En fördubbling av de externa forskningsanslagen har inneburit att det blivit betydligt fler doktorander och post-docs. Två av institutionens sammanlagt 17 professorer är sk Wallenberg Fellows.

Den breda grundutbildningen, där ju matematik ingår i samtliga program inom tek-nat-fakulteten och därtill i lärarprogrammen, presenterades liksom flera av forskningsinriktningarna.

Vi fick lära oss om modeller av fasövergångar och att sådana övergångar uppvisar slående likheter även om det handlar om så skilda företeelser som vatten, epidemier, trender, ökenutbredning eller virusinfektioner.

Svante Jansson gav ett minnesvärt exempel på sannolikhetsteori: köper man ett par lotter finns det en liten chans att man vinner, men om man köper riktigt många lotter kan man vara helt säker på att förlora!

Diskussionen handlade bland annat om meriteringsanställningar och karriärsystem liksom om vad man kan göra för att attrahera (ännu) bättre studenter och doktorander till Uppsala.

Stort tack till Prefekten Johan Tysk och alla som deltog för en trevlig och lärorik förmiddag!
Anders Malmberg

Dagens konsistorium: årsredovisning och kårstatus

Det var många ärenden när konsistoriet sammanträdde idag, bland annat årsredovisning för 2012, revisionsplan för 2013 och budgetunderlag till regeringen för perioden 2014-2016. Rektor fick också uppdrag att inleda en revidering Uppsala universitets Mål och strategier. Vi ser gärna ett brett engagemang i detta arbete.

Årsredovisningen för 2012 visar fortsatt stark utveckling på forskningssidan med mer externa medel, fler anställda och ökat antal publikationer. Samtidigt har vi redan 2012 sett minskad volym på utbildningssidan och den krymper ytterligare under 2013. Vad vi tycker om detta har vi upprepat flera gånger. Utbildningsvolymen är en av de viktigare frågorna i budgetunderlaget och i kommande dialog om framtiden med departementet. Roligt är att vi med råge nått jämställdhetsmålet för nya professorer. 41 % av de nya professorerna 2012 var kvinnor. Det mål som regeringen satt upp var 36 %.

Den fråga som stått mest i fokus inför mötet gällde vilken organisation som ska få kårstatus vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten från 1 juli. Ärendet är komplicerat. Idealiskt sett skulle förstås studenterna själva komma överens om hur det vill organisera sig och av vem de vill företrädas. Den frågan borde, rent principiellt, varken konsistoriet eller universitetet lägga sig i.

Samtidigt var det denna gång två organisationer som ville företräda samma studenter, Uppsala studentkår (US) och Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN). Då åligger det konsistoriet att välja. Beslutet skall inte grundas på någon värdering av de olika kårernas som verksamhet utan enbart på vilken organisation som har det starkaste stödet bland studenterna inom ett avgränsat område. US har flest medlemmar medan en särskild omröstning, efter ett gemensamt initiativ från båda kårerna, visade ett stort försteg för UTN.

Efter diskussion beslutade ett enigt konsistorium att ge UTN kårstatus inom teknat-fakulteten. Därmed får Uppsala universitet fyra kårer från halvårsskiftet. Farmaceutiska studentkåren har som tidigare kårstatus för sin fakultet. Studentkåren vid Högskolan på Gotland, Rindi, får kårstatus för utbildningarna vid Uppsala universitet Campus Gotland. Uppsala studentkår behåller kårstatus för övriga universitetet. (Också bland ekonomstudenterna fanns en konkurrenssituation. Här förelåg endast uppgifter om medlemstal, och US har många fler medlemmar än föreningen Uppsalaekonomerna. Därför var beslutet att ge US kårstatus för denna del av universitetet jämförelsevis okomplicerat.)

Det var viktigt att konsistoriet kunde komma till beslut redan på vårterminens första sammanträde, för att ge studenterna så mycket tid som möjligt att förbereda de samarbeten som nu kommer att krävas. Vi hoppas och tror att våra engagerade och duktiga studenter ska kunna komma överens, och även fortsättningsvis garantera det kvalificerade studentinflytande som är så viktigt för utvecklingen av Uppsala universitets utbildningar.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

 

God morgon!

Som ni har sett är nomineringsgruppen klar med sitt förslag på externa ledamöter till konsistoriet.  Förslaget lämnades in i måndags till regeringen. I nomineringsgrupp har landshövding Peter Egarth, förre rektorn Anders Hallberg samt studenten Tove Leire deltagit.

Följande personer är nominerade av gruppen till ordförande respektive ledamöter i konsistoriet för Uppsala universitet för perioden 1 maj 2013 – 30 april 2016:

  • Docenten Carola Lemne, VD och koncernchef, ordförande, nyval
  • Filosofie doktorn Agneta Bladh, omval
  • Entreprenören Birgitta Ed, nyval
  • Professorn Uli Hacksell, verkställande direktör, nyval
  • Förlagschefen Peter Luthersson, omval
  • Styresmannen Christina Mattsson, nyval
  • F verkställande direktören Lars Pettersson, omval
  • Verkställande direktören Johan Wall, nyval

Som jag har uttalat tidigare: ”Det är ett förslag på ett mycket kompetent och engagerat konsistorium. Konsistoriet har en viktig funktion i det fortsatta strategiarbetet vid Uppsala universitet. Vi avvaktar regeringens formella beslut. Jag ser fram emot att den nya styrelsen sammanträder för första gången i juni.”
Pressmeddelandet.

Idag kommer Storbritanniens ambassadör Paul Johnston på besök. Han ger en förseläsning med titeln: Europe’s Future: A UK View . Imorgon är det möte med konsistoriet. Det är en hel del tunga ärenden på dagordningen såsom årsredovisning 2012, bugetunderlag, ett antal rapporter från internrevisionen och frågan om status som studentkår. På torsdag är det dags för ett nytt institutionsbesök, denna gång på matematiska institutionen. På fredag är det studentsamverkan. Detta är några axplock ur veckan som kommer. Som ni ser är det ett omväxlande och stimulerande  arbete att vara i ledningen för Uppsala universitet.

Veckan som gick: åsikter, insikter, utsikter

En osedvanligt grå och slaskig februarivecka har lysts upp av ett par uppfriskande debatter och intressanta föreläsningar.

Premiär för ”Åsikt Uppsala”
I veckan var det premiär för ”Åsikt Uppsala” som är ett nytt samarbete mellan Uppsala universitet och UNT, med ambitionen att etablera en debattarena för aktuella ämnen. Rubriken vid premiären var: ”Vid 33 är man passé – är ålder det nya glastaket?” Lokalen på GH nation var överfull och det var många som deltog i debatten. I panelen fanns Barbro Dahlbom-Hall, studentkårens vice ordförande Yasmin Hussein, samt forskarna Joakim Palme, Anders Forslund och Leif Lewin. Roligt att det blev så stort intresse. Evenemanget är öppet för allmänheten och alla intresserade hälsas välkomna till framtida tillfällen som kommer att arrangeras två gånger per termin. Mer om innehållet i själva debatten kan ni läsa i UNT som också har haft flera debattartiklar de senaste dagarna kring temat ålder. Ni kan även läsa om debatten på webben eller se den på UNT:s webb-TV.

Senaten om de två kulturerna
Också den Akademiska senaten arrangerade debatt, denna gång i Thunbergs-salen i Linneanum, som generöst ställdes till förfogande av SCAS. Vetenskapernas olika kulturer var temat, aktualiserat av ett halvt sekel passerat sedan C. P. Snow höll sin berömda föreläsning i Cambridge om ”The Two Cultures”. Snow hävdade ju att det uppstått en farlig klyfta mellan naturvetenskap och humaniora (eller noga räknat mellan ”scientists” och ”literary intellectuals”).

Inbjudna inledare var Bengt Gustafsson, professor emeritus i astrofysik, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi samt Christoffer Svanströmer, studerande vid Högskolan Gotland.

Det kvarstående intrycket av diskussionen var att skillnaderna mellan de två kulturerna inte skall överdrivas och att det inte i första hand handlar om oöverstigliga metodologiska klyftor. Snarare fördes det fram att det finns onödiga hinder för de som försöker inleda dialoger och konkreta samarbeten ”över gränsen”. Diskussionen handlade sedan bland annat om i vilken utsträckning hindren i första hand är av byråkratisk natur eller om det, som bl.a. undertecknad prorektor hävdade, finns mer djupgående institutionella skäl (starka och ibland självtillräckliga discipliner).

Celsius-Linnéföreläsningar
Under veckan har också årets Celsius-Linnéföreläsningar avhållits. Uppsala universitet har ju ett antal årliga hedersföreläsningar, där framstående internationella kolleger bjuds in för att dela med sig av vunna insikter och framtidsutsikter inom olika forskningsfält. Det är en fantastisk tradition som vi verkligen skall värna. Dessa öppna föreläsningar bidrar till att visa upp vetenskap när den är som bäst, både internt inom universitetet och gentemot det omgivande samhället.

För den som missade årets Celsiusföreläsning av Professor William J. Dally, NVIDIA och Stanford University, USA, och Linnéföreläsningen av Professor Gene Myers, Max Planck Institute for Molecular Cell Biology and Genetics, Dresden, Tyskland finns de att avnjuta på webben.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

 

Nytt handlingsprogram för internationalisering 2013

Vi har lyft internationalisering som en av de fyra viktiga strategierna för att nå målen om världsledande forskning och förstklassig utbildning. Det yttersta målet är att universitetet med sina forskningsresultat, utbildning och sin samverkan ska bidra till en bättre värld.

Intensifierat arbete med rekrytering av internationella studenter, ökad mobilitet på samtliga nivåer och fokus på att utveckla fler masterutbildningar på engelska är några av huvudpunkterna i det nya handlingsprogram för internationalisering som antogs vid tisdagens rektorssammanträde. I anslutning till handlingsprogrammet beslutades också om ett internationellt utvecklingsprojekt under 2013-2014 med särskilda resurser till tre angelägna områden (1) utvecklad internationell marknadsföring och rekrytering till våra engelskspråkiga utbildningar, (2) utvecklingsmedel för befintliga och nya masterutbildningar på engelska, gärna i anslutning till våra starka forskningsområden samt (3) ett delprojekt som syftar till att etablera Uppsala University Summer School. Läs om internationalisering och  den nya planen här.

Ledamöter i ett internationellt råd ska snart utses av  rektor, det blir en gruppering med företrädare för våra vetenskapsområden och studenter. Den som blir rektorsråd för internationalisering kommer att bli ordförande. Vi håller på med att intervjua alla som har lämnat intresseanmälan att bli rektorsråd, roligt att så många har visat intresse för denna viktiga roll. En av de första uppgifterna för det internationella rådet tillsammans med rektorsrådet är att ta fram förslag till reviderat program för internationalisering och handlingsplan från 2014.

 

Samarbetet inom nätverket U4

Positivt besked: Samarbetet inom nätverket U4 tillsammans med universiteten i Groningen, Ghent och Göttingen har pågått sedan 2008. Vi har haft joint Master Programmes, joint PhDs, gemensamma Winter-schools för doktorander, studentutbyten och gemensam kompetensutbildning för personal bland mycket annat. Under hösten sökte Göttingen med stöd av oss andra strategiska medel från tyska vetenskapsrådet DAAD för att vidareutveckla nätverket. Vi har nu fått det positiva beskedet att nätverket tilldelats knappt en miljon Euro under fyra år. Pengarna ska användas till summer-schools för studenter och doktorander, längre och kortare forskningsvistelser för doktorander och forskare samt andra utbyten och samarbeten inom alla vetenskapsområden och samarbetsfält. U4 kan nu bli en än viktigare del av vår internationella strategi.

Ni har väl inte missat att boka in Åsikt Uppsala på onsdag? Temat för debatten är:  Vid 33 är man passé – Är ålder det nya glastaket?
Tid och plats: GH nation, 13 februari, klockan 19. Läs mer här.