Månad: november 2012

Skippa inte rasterna

Det är viktigt att ta en paus då och då. Jag kämpar ständigt med att få in några minuter mellan varje möte för att hinna få rätt underlag, hinna till nästa ställe och för att samla tankarna för att kunna vara fokuserad. Det är en enorm skillnad på de dagar jag lyckas och inte.

På dagens möte med studentsamverkansgruppen lyfte våra studenter frågan om pauser i undervisning. Ibland fortsätter föreläsningar, seminarier och annan undervisning under inplanerad rast. Det kan vara för att få sluta lite tidigare eller för att hinna med mera. Det här kan vara ett problem för våra studenter. Många av oss behöver en rast för att kunna upprätthålla koncentrationen en längre tid. När en lärare frågar ”är det okej om vi läser in rasten och istället slutar tidigare”, är det inte alltid lätt att säga att: nej, det fixar inte jag, av det ena eller andra skälet. Jag tror ni är många som känner igen tystnaden som kan komma när man som lärare säger: Har ni några frågor? Alldeles tyst kan det bli. Sedan, på rasten kommer flera fram och har massor av spännande frågor. Rasten eller pausen kan också vara ett viktigt pedagogiskt tillfälle. Tänk på att pauser och raster är viktiga, då orkar vi vara koncentrade och fokuserade längre. Så skippa inte rasterna.

Ett dygn senare efter internat med ledning och dekaner.

Det har varit ett dygn med roliga och givande diskussioner tillsammans med våra dekaner. Som jag skrev på bloggen igår hade vi många frågor på dagordningen: kvarteret Plantskolan, IT-utveckling, Gotland: Nuläge, Forsknings- och innovationspropositionen, Mål och strategier. Särskilt uppskattat blev parlamentsdebatten om Gotland där argumentet för och emot haglande med glimten i ögat. Vi tog ett bra kliv framåt tillsammans i strategiarbetet. I samtalen kring Forsknings- och innovationspropositionen blev det uppenbart att vi behöver diskutera framtida strategier betydligt mer i olika grupperingar framöver. De flesta önskar tydligare mer utmanande ”Mål och strategier” som tydligare profilerar universitetet och visar vad vi vill för framtiden. Nu har vi diskuterat ”Mål och strategier” i olika grupperingar: konsistoriet, dekaner, senaten och i ledningsrådet. Det är dags för mig att summera och formulera hur vi går vidare i detta arbete. Jag kommer att återkomma till denna fråga i bloggen framöver.

I eftermiddag/kväll har vi haft Göran Sandberg från KAW, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, på besök. KAW är en av våra större externa forskningsfinansiärer. Det är bra att få diskutera igenom olika frågor och få direktinformation om KAWs verksamhete och nyheter. Vi presenterade SciLifeLab, HumSam och fotonvetenskap vid Uppsala universitet.

Nu är det dags att pulsa hemåt i snön.

Besök och möten

Igår var vi inbjudna på Smålands nation för en lunch med alla inspektorerna. Vi diskuterade roller, fördjupade samarbeten, värdegrund, bostäder och mycket mer. Inspirerande, kreativt och intressant. Vi har den här typen av möten en gång per termin.

Idag och igår är prorektor Judyth Sachs och vicerektor Jim Piper från Macquarie University, Australien, på besök vid Uppsala universitet. De är här för att diskutera fördjupade samarbeten. Judyth Sachs gav ett seminarium med titeln “Creating high quality education: The role of the university’s quality enhancement framework and curricular reviews.”

Nu sitter jag på bussen och ska till Gimo tillsammans med dekaner och universitetsledningen. Vi kommer att ha ett dygnslångt internat. På dagordningen är kvarteret Plantskolan och IT-utveckling. Vi kommer ha ett längre pass i eftermiddag om Gotland: Nuläge och framtidsperspektiv för att lägga basen för framtida vision, mål och strategier. Imorgon har vi ett pass om Forsknings- och innovationspropositionen med efterföljade diskussion om hur vi går vidare. Avslutningsvis blir det samtal kring våra Mål och strategier, program och handlingsplaner för att gå vidare i med de diskussioner som tidigare förts i rektors ledningsråd under våren och i konsistoret under hösten.

Erasmus Mundus

Jag vill påminna er alla om Erasmus Mundus. Som ni vet hade vi stora framgångar i årets ansökningar och är med i nio projekt. Totalt beviljades 24 där svenska lärosäten är med.

Ansökningsomgångarna för de nio Erasmus Mundus Action 2-projekt som Uppsala universitet deltar i har nu öppnat. Projekten erbjuder stipendier för studenter, doktorander, postdoktorander och personal från universitet i Latinamerika, Asien, Mellanöstern och Sydafrika att komma till Uppsala.

Personal vid Uppsala universitet som är intresserade av att bjuda in gästpersonal, doktorander eller postdoktorander från en eller flera av dessa regioner kan läsa mer om detta på www.uu.se/mundus eller kontakta Mundus-teamet vid Internationella kansliet på erasmusmundus@uadm.uu.se.

Internationella kansliet kommer också att anordna ett lunchseminarium med titeln ”How to use the Erasmus Mundus Action 2 programme in your department” den 11 december. Mer information om seminariet finns på www.uu.se/mundus eller via erasmusmundus@uadm.uu.se.

Institutionen för farmaci fick besök av mig och Anders Malmberg igår. Som jag sagt/skrivit tidigare, men är värt att upprepas: Kanske det allra roligaste och viktigaste för oss är att få komma på besök på en institution eller en avdelning, och få lyssna till vad ni gör, vad ni gläds åt eller vad som bekymrar er. Vi forsätter och håller på att planera in besöken för våren.

Igår kväll var det personalfest. Över 500 medarbetare hälsade vi välkomna på slottet. Roligt att få träffa så många från olika delar av vårt breda universitet. Själv lämnade jag tidigt med ursäkten att det är viktigt att chefen är med på personalfester men ska ha vett att gå i tid ifall festen ska bli riktigt lyckad. Jag hoppas att ni alla hade en riktigt trevlig kväll.

Nu önskar jag er alla en trevlig helg, själv ska jag göra pepparkakshus.

Verksamhetsdialog med Humsam

Jag sitter och försöker sammanfatta dagen som har varit. Det känns bra att ta några minuter i slutet på dagen och tänka igenom vad som sagts och gjorts. Bland annat har jag varit och pratat med nätverket för kvinnliga ledarskapsprogrammet.  Roligt att få träffa medarbetare och prata ledarskap.

I förmiddags var vi på besök på Humsam för verksamhetsdialog. Spännande initiativ presenterades med noder för gränsöverskridande samverkan mellan masterstudenter, doktorandet och forskare. Även Forumbildningar och Area – studies är intressanta initiativ inom vetenskapsområdet. Vi fick en gedigen genomgång av kvalitetsarbetet på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Juristutbildningen, samverkan, ämnesdidaktisk forskning och religionsvetenskap togs också upp. Vi fick svar på frågan: Forskning och utbildning i språk – Uppsala i särklass? Givande och lärorikt för oss.

Igår eftermiddag var jag på Gotland och träffade en regional samverkansgrupp. Jag passade på att vara med på ett möte med den administrativa personalen för att lyssna av deras frågor om vårt framtida samgående. Överlag är det positiva tongångar men det finns en del oro och osäkerhet inför framtiden.

Forsknings- och innovationspropositionen – en månad senare

Det har gått en månad sedan regeringen presenterade sin forsknings- och innovationsproposition för riksdagen. Ibland är det lätt att bara snabbt skumma igenom sammanfattningen och sedan lägga skriften åt sidan. Speciellt när, som i år, så många av ”nyheterna” blivit kända redan i samband med budgetproppen eller till och med ännu tidigare. Men en FoI-propp kommer bara vart fjärde år och har stor betydelse för den kommande politiken. Därför har vi gått igenom och analyserat innehållet i flera omgångar i rektors ledningsråd, med diskussioner om vad det betyder för resursfördelning, infrastruktur, riktade strategiska satsningar och innovation.

Vid konsistoriets internat i förra veckan presenterade planeringschef Kerstin Jacobsson innehållet i proppen för ledamöterna, läs sammanfattningen här i slutet av blogginlägget. Sedan gav vi (Eva och Anders) vår syn på förslagen och så gjorde även våra tre vicerektorer.

Vad tycker vi då …

Överlag är det en ambitiös proposition och vi applåderar de nya resurserna. För några månader sedan hade vi inte räknat med att det fanns utrymme för en så betydande ökning av de samlade forskningssatsningarna, det handlar om i storleksordningen 4 miljarder i nya medel fram till 2016.

Vi uppskattar att det blir en höjning av basanslagen. Detta är en fråga som vi inte minst våra företrädare i universitetsledningen har drivit. Många minns säkert att Bo Sundquist alltid avslutade sina anföranden med frasen: För övrigt anser jag att fakultetsanslagen bör höjas.

… om strategisk styrning?

Man ska dock ha klart för sig att denna proposition är minst lika ”styrd” som proppen 2008. Knappt en fjärdedel av de fyra miljarderna är höjda basanslag. Övriga medel fördelas via forskningsråden och Energimyndigheten i mer eller mindre riktade satsningar. Ur Uppsala-perspektivet måste vi samtidigt konstatera att många av de riktade satsningarna ligger inom områden som vi själva har lyft fram i olika sammanhang, inte minst i den forskningsstrategi som skickades in för ett år sedan. Det gäller exempelvis livsvetenskap, energi och åldrande. Det utgör naturligtvis ingen garanti för Uppsala kan ta hem dessa forskningsresurser, men det faktum att de utpekade områdena i flera fall sammanfaller med våra styrkeområden och att forskningsområdena målas ”med bred pensel” skapar åtminstone goda förutsättningar för oss att konkurrera om dem.

Vi ska också notera att flera av satsningarna är av sådan karaktär att de kräver både att vi lyckas koppla ihop kompetenser från det breda universitetets olika delar och länka ihop oss med näringsliv och andra samhällsaktörer.

… om rekrytering för excellens?

Propositionen innehåller ett betydande fokus på excellens. Särskilda resurser viks för internationella topprekryteringar (250 milj) och för att skapa goda förutsättningar för särskilt lovande unga forskare. På ett sätt är det lätt att sympatisera med idéerna bakom dessa förslag. Visst vill vi vara attraktiva för de alla främsta. Däremot kan man fråga sig hur realistiskt det är att i Sverige skapa förutsättningar för att i större skala locka hit etablerade internationella ”superstjärnor”. Sannolikheten att nå framgång kanske skulle vara större om vi satsade på internationell rekrytering av något yngre forskare, som dessutom har sina bästa år framför sig. Vi vet ännu heller ännu inte på vilket dessa resurser skall fördelas till lärosätena.

… om metoden för resursfördelning?

En viktig fråga gäller vilken metod som skall användas för att fördela de statliga basanslagen till lärosätena. 2013 blir det ju inga nya pengar med hänvisning till det stora myndighetskapitalet. När de första nya medlen fördelas 2014 kommer vi väl ut: 71 miljoner.  Samtidigt föreslås den årliga omfördelningen via den sk tombolan öka genom att den andel av anslaget som varje år blir föremål för omfördelning utifrån kvalitetskriterier fördubblas, från 10 till 20%.  Uppsala universitet har hittills inte kommit så väl ut som vi vill i denna omfördelning. Modellen är inte fullt transparent (därav ”smeknamnet” tombolan), och vi kan inte frigöra oss från misstanken att utfallet delvis beror på skillnader i ämnesmix snarare än i prestation och kvalitet. Oavsett modell är det extremt viktigt att vi lyckas höja omfattningen på vår forskning. Om vi sätter myndighetskapitalet i arbete och samtidigt lyckas öka förbrukningen av redan erhålla externa anslag ökar förbättrar vi vårt utfall i fördelningen på flera sätt. Här hoppas vi att återinförande av meriteringsanställningar kan bli ett verksamt bidrag.

Kontroversiellt men intressant är att regeringen återkommer med förslaget att låta återkommande nationella forskningsutvärderingar – en slags nationella KoF-projekt – styra resursfördelningen. Ett motiv är just att därigenom skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan olika vetenskapsområden. Tidigare har vi från Uppsala universitets sida ställt oss tveksamma till ett nationellt utvärderingssystem av denna typ. Peer review är generellt sett bra, men vi genomför redan ambitiösa egna utvärderingar (KoF07 och KoF11) och erfarenheterna därifrån pekar mot att ett nationellt system måste bli resurskrävande om det skall hålla tillräcklig kvalitet. Men om det nu skulle bli ett sådant system så skall vi samtidigt konstatera att det också kan ha sina fördelar, i synnerhet eftersom det tycks vara så svårt att erhålla full transparens och jämförbarhet i de indikatorbaserade modellerna.

… om infrastruktursatsningarna

De nya resurserna till ScILifeLab är väldigt glädjande och kommer att bli av största betydelse för forskningen inte bara i Uppsala-Stockholm utan i landet som helhet. Detsamma gäller satsningarna på ESS och MAX IV i Skåne. Också de särskilda satsningarna på infrastruktur för registerbaserad forskning är viktiga.

… innovation och övrigt

Trots namnet innehåller propositionen inte några större nyheter när det gäller innovation. De sk strategiska innovationsområdena förefaller ”mer strategiska än innovativa” och det finns i övrigt inga uppseendeväckande eller radikala förslag.

Hur jobbar vi vidare?

Vad som nu gäller för områden, fakulteter och institutioner är att omgående vidta åtgärder för att höja verksamhetsnivån i forskningen, dvs att redan under 2013 sätta myndighetskapitalet i arbete så att vi, när de nya resurserna kommer 2014 kan starta på en högre nivå. Inom SciLifeLab pågår arbetet för fullt med att få den formella organisationen på plats och inom fler andra utpekade områden pågår redan förberedelser för hur vi kan gruppera oss inför kommande utlysningar. som En fråga som återkommer i våra diskussioner om FoI-proppen är hur vi kan arbeta gränsöverskridande för att utnyttja vår bredd när vi kopplar till prioriterade forskningsområden. Också konsistoriet betonade vikten av proaktivitet och gränsöverskridande.

I diskussionen med konsistoriet lyfte vicerektor Margaretha Fahlgren fram att vi behöver beskriva breda samhällsutmaningar och vara med och formulera problemen. Inom HS-området finns särskilda forum för bland annat Afrikastudier och Rysslandsstudier som samlar forskare från flera områden.  Vicerektor Britt Skogseid pekade på att det är stor skillnad nu mot för några år sedan när det gäller samarbete inom Uppsala universitet. Exempel är områden där nya samarbeten växer fram är hälsoekonomi, vårdforskning och i förberedelserna inför en eventuell s.k. KIC inom området hälsosamt åldrande. Vicerektor Ulf Danielsson beskrev hur man inom teknik och naturvetenskap arbetar med aktiv spaning och sökgrupper när det gäller internationell rekrytering.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

Sammanfattning av propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30)

I den senaste propositionen ger regeringen följande utgångspunkter för forskningspolitiken:

  • Ökad strävan efter kvalitet genom långsiktighet och resursförstärkning som ger större möjligheter till risktagande,
  • Ökat fokus på individer och goda villkor för forskare,
  • Ökade insatser för forskning för samhällets och näringslivets behov och
  • Ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

I den förra propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) fanns en satsning om totalt 5 mdkr under perioden 2009-2012. Av dessa medel har 1,5 mdkr gått som direkta anslag till lärosätena och 1,8 mdkr till de strategiska forskningsområden som lärosätena fick ansöka om. Dessutom infördes en kvalitetsbaserad resurstilldelning där 10% av det totala nationella forskningsanslaget i högskolesektorn omfördelas utifrån indikatorerna publiceringar, citeringar och externa medel.

I den senaste propositionen ”Forskning och innovation” föreslås satsningar om totalt 4 mdkr 2013-2016. Av dessa går 1,2 mdkr som direkta anslag till lärosätena. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen bör enligt regeringen fr.o.m. 2014 omfatta 20%. Vidare ska Vetenskapsrådet i samråd med övriga forskningsråd utreda införande av en kollegial bedömning av forskningens kvalitet och nytta som en komponent i resursfördelningen till universitet och högskolor.

De direkta anslagen till universitet och högskolor ökar först fr.o.m. 2014. Som huvudskäl för detta anger regeringen utvecklingen av myndighetskapitalet vid de större lärosätena. Omsättningen av de nya resurser som tillkom under perioden 2008-2012 har ökat långsammare än tillflödet. Ökningen av oförbrukade bidrag, vilka huvudsakligen kommer via forskningsråden, har ökat i stort set i samma takt som utökningen av de forskningsanslag som fördelas via råden.

Anslagen för UU beräknas öka med 67 mnkr 2014 och ytterligare omkr. 38 mnkr 2016.

I propositionen presenteras också ett antal strategiska satsningar där medel kanaliseras via forskningsråden. Det gäller bl.a. stöd via VR för rekrytering av toppforskare inbegripet internationell rekrytering, yngre forskare och ett särskilt program för de mest framstående forskarna nationellt. Vidare kommer Vinnova och Formas att stödja satsningar på s.k. strategiska innovationsområden för att möta olika globala utmaningar och bidra till snabbare marknadsintroduktion av nya lösningar.

I den förra forskningspropositionen satsades på 24 strategiska forskningsområden. I denna proposition görs ytterligare satsningar på strategisk forskning för näringsliv och samhälle. Exempel på sådana områden som förutsätter medfinansiering från aktuell näring är gruv-, minera-l och stålforskning, forskning om skogsråvaror och biomassa samt forskning om hållbart samhällsbyggande.

Ett viktigt område är strategisk forskning inom livsvetenskaper, med SciLifeLab som den största insatsen.  2009-2012 satsning på f.a. molekylär biovetenskap 600 mnkr årligen

SciLifeLab – 150 mnkr 2013, 50 mnkr 2016

  • Medel till KTH för nära samverkan med UU, KI och SU
  • Styrelse inom KTH
  • Särskild förordning
  • Etablera samverkan med näringslivet
  • Läkemedelsutveckling – totalt 50 mnkr, 40 mnkr 2013, 10 mnkr 2016

I propositionen lyft särskilt fram satsningar på forsknings infrastruktur och i synnerhet de riktigt stora infrastrukturerna såsom SciLifeLab, ESS och Max IV samt registerbaserad forskning. Samtliga dessa har stor betydelse för utvecklingen av forskningen vid UU.

Högsäsong för debatter och konferenser

I veckan har det varit många debatter. I onsdag deltog jag i debatter både på Jämställdhetskonferensen på KTH och  på TCO’s konferens ”Utbildning för ett bra liv 2012″. Temat för paneldebatten på KTH var ”Möjligheter och utmaningar för jämställdhetsarbetet i en mer autonom högskola”. Temat för paneldebatten var dimensionering och resurstilldelning på TCO konferensen. Jag lyfte de neddragningar av dimensionering som sker i högskolesektorn och som vi känner av här på Uppsala universitet. Åsa Kettis deltog i en debatt om kvalitet och hade många bra inlägg om kvalitetssäkringssystemet.

I onsdags var det informationsträffar med debatt om byggplanerna i kvarteret plantskolan, på eftermiddagen för anställda och på kvällen för allmänheten. Anders Malmberg, Ann Fust och Lennart Ilke representerade universitetet. Tobias Gagner från den danska arkitektfirman 3XN presenterade det tänkta huset i ord och bild. I den tillhörande utställningen ingick också en modell av huset och omgivningarna i trä. Glädjande nog tycks de flesta ha förståelse både för att det växande universitetet har behov av en ny byggnad för förvaltning, ledning och studentmottagning och att den tänkta lokaliseringen ur verksamhetssynpunkt är bra. Däremot finns det – naturligt nog – olika uppfattningar när det gäller husets utformning. Vissa anser att den moderna byggnad som föreslås adderar ett värde till de historiskt präglade omgivningarna. Andra har motsatt uppfattning. Nu fortsätter parallellt processen runt kommunens detaljplanearbete, där alla berörda och intresserade får möjlighet att yttra sig, och arbetet med att vidareutveckla arkitektförslag och ekonomiska kalkyler mm. Diskussionen lär fortsätta. För alla som inte kunde komma finns möjlighet att finns möjlighet att ta del av mötet via webb-tv.

Idag var det SUHFs konferens om ”Styrning, ledning, makt – akademi och administration i samspel”. Tidigare prorektor Kerstin Sahlin talade om ”Vem kan göra vad i det förändrade universitetslandskapet? – Trender och traditionella organisationsprinciper i samspel.”

Hela veckan pågår installationsföreläsningar i universitetshuset. Här finns också möjlighet att se och lyssna till dessa i efterhand via webb-tv. Imorgon är det professorsinstallation i universitetsaulan med början kl 15.00. Under ceremonin hålls följande installationsföreläsningar:

  • Patrik Aspers: Envaro och samvaro
  • Stefan Swartling Peterson:  Global hälsa – världens chans!
  • Anna Qvarnström: Evolutionens  kärna: Artbildning

Välkomna att komma och lyssna!

 

 

Internat med konsistoriet

Torsdag – fredag i förra veckan var det internat med konsistoriet. En stor del ägnades åt övergripande och strategiska diskussioner. Först hade Kerstin Jacobsson en genomgång av Forsknings- och Innovationspropositionen, Anders och jag gav våra reflektioner ur ett universitetsgemensamt perspektiv. Sedan kommenterade våra tre vicerektorer frågor som var mer områdesspecifika i relation till proppen. Vicerektorerna hade även genomgångar om utbildningsstrategier. Vi återkommer med ett längre blogginlägg om proppen framöver. Vi fick intressanta presentationer av Nobelprisen i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi. Dessa var mycket uppskattade av våra ledamöter i konsistoriet.  Dag två inleddes med genomgång av våra Mål och strategier och tillhörande program. Behöver du uppdatera dig finns de här: http://www.uu.se/om-uu/mal-strategier-planer/

Sammantaget tyckte konsistoriet att de flesta övergripande dokument håller men att de behöver utvecklas. Mål och strategier behövs kortas, göras spetsigare och tydliggöra vår unika profil. Även denna diskussion tänkte jag återkomma på bloggen med ett mer utförligt inlägg längre fram.

Under själva styrelsen var beslutet kring meriteringstjänster som stod i centrum. Läs vårt förra gärna vårt tidigare blogginlägg om meriteringstjänster.

Igår, måndag, var vi på institutionsbesök.  Jag citerar Anders Malmbergs twitter:

” Gissa vilken inst-IT-ution vi besöker idag, och lär oss om SNIC, UPMARC, WISENET, CBA och UPPMAX …”

Stort tack för bra besök med många intresseväckande diskussioner. Mycket lärorikt för oss.

Meriteringsanställning – äntligen på plats!

En vanlig fråga i samtal med medarbetare har varit: Hur går det med meriterings­anställ­ning­arna? Vi har omväxlande kunnat svara att de är på gång eller tvingats notera att frågan ligger still.

Nu är vi i mål. Idag har konsistoriet beslutat om en revidering av vår anställningsordning. Därmed är det åter möjligt att rekrytera biträdande lektorer och forskarassistenter till Uppsala universitet. Genom att vi inför dessa två varianter av meriteringsanställning kommer vi att kunna anställa och ge utvecklings­möjligheter till många fler än om vi bara valt den ena eller den andra.

När högskoleförordningen ”avreglerades” den 1 januari 2011 försvann de dåvarande anställningsformerna forskarassistent och biträdande lektor. Efter många turer kom nu i höst en ny förordning som gör det möjligt för svenska lärosäten att anställa lärare i längst fyra år, för att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge behörighet för annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för.

Frågan om meriteringsanställningar och karriärstegar ventilerades ju grundligt i arbetet med den nya anställningsordningen 2010/2011. Med de förutsättningar som gavs nu i höst så har vi ökad möjlighet att möta olika behov som finns inom universitet.

För vår långsiktiga kompetensförsörjning behöver vi en attraktiv ingångstjänst som innebär att vi gör brett upplagda rekryteringar av lärare/forskare som efter fyra år kan prövas för befordran till anställning (tills vidare) som lektor inom områden där vi bedömer att vi har ett långsiktigt behov av lärare. Men det finns också områden där universitetet har forsknings­resurser som gör det möjligt att erbjuda attraktiva meriteringsanställningar utan att vi är säkra på att det finns ett långsiktigt lärarbehov inom just det fältet.

Det är därför vi nu inför två varianter av meriteringsanställning – biträdande lektor och forskarassistent – med samma behörighetskrav och samma möjlighet till meritering. Skillnaden är att en biträdande lektor kommer att kunna bli prövad för befordran till universitetslektor, medan forskarassistenten inte har den möjligheten.

Långsiktigheten i de biträdande lektoraten bör göra dem väldigt attraktiva. Vi ska arbeta aktivt med våra rekryteringsverktyg för att skapa största möjliga nationella och inter­natio­nella konkurrens kring dessa anställningar. Men vi bedömer att även anställningarna som forskarassistent kommer att bli mycket attraktiva. Även om de inte kan leda till långsiktig anställning skapar de möjlighet för både vetenskaplig och pedagogisk meritering som rustar innehavarna av dessa fyraåriga anställningar för fortsatt akademisk bana.

Det är väldigt bra att vi nu har det på plats. Rekryteringsläget kunde knappast varit bättre. Vi har ett gott resursläge, och det finns ett uppdämt behov av dessa anställningar inom gruppen som disputerat under senare år. Nu handlar det om att utnyttja situationen strategiskt: att rekrytera post-docs, forskarassistenter, biträdande lektorer, lektorer eller professorer beroende på den konkreta miljöns aktuella kompetensbehov.

Även om hela processen sedan 2011 varit utdragen skall vi vara nöjda med hur snabbt vi kommit i mål sedan de nationella förutsättningarna kom plats nu i höst.  Rektors ledningsråd har agerat styrgrupp för ett arbete som drivits i rekordfart av personalavdelningen under Stina Nyströms fasta ledning. Bra jobbat!

Trevlig helg önskar Eva Åkesson och Anders Malmberg

 

Anders Wall-föreläsningen

Idag hade jag förmånen att hälsa nyanställda välkomna till Uppsala universitet.  Många var samlade i Gustavianiums hörsal för en introduktionsdag. Ett roligt uppdrag.

Idag ordnades Anders Wall-föreläsningen för nionde året i rad. Som jag sa i mitt välkomsttal; Särskilt glädjande är att den här dagen, som så mycket annat i studentstaden Uppsala, arrangeras av studenter för studenter och att det sker i ett samarbete som korsar ämnes- och fakultetsgränser – i detta fall mellan föreningen Uppsalaekonomerna och Uppsala teknolog- och naturvetarkår inom ramen för Entrepreneurs Academy.

Föreläsningar väcker stort intresse. Det var helt fullsatt i aulan, och även i sal X där föreläsningarna sändes via länk. Tyvärr, var det flera som inte fick plats. Årets föreläsare var Professor Hans Rosling, världens mest eftertraktade statistiker, Monica Lindstedt, grundaren av hemtjänstföretaget Hemfrid och medgrundare av tidningen Metro Bjørn Kjos, VD och koncernchef för lågprisflygbolaget Norwegian, Jacob de Geer, grundaren av iZettle. I paneldebatten deltog  Ayesha Quraishi, Hoa Ly, Anna Oscarsson och Linnea Söderström. Det var en fantastisk eftermiddag, med många kloka tankar, en hel del skratt och många uppskattande applåder till alla föreläsare och musiker.

Årets Uppsalastudent 2012 blev historiestudenten Johan Gärdebo. Han får utmärkelsen för sitt brinnande engagemang för att förbättra utbildningen och tillvaron för studenterna vid Uppsala universitet. Stort grattis!