Efter Brexit

Efter Storbritanniens folkomröstning och resultatet som visar att Brexit-sidan segrat vill vi understryka behovet av fri rörlighet för studenter och forskare inom Europa. Våra samhälleliga, kulturella, vetenskapliga och ekonomiska utmaningar kan bara hanteras genom samarbete och kunskap. Som medlemmar i ett stort antal nätverk och samarbeten är vi beroende av, och övertygade om, att gränser kan överbryggas. Vi står för principer om inkludering, kulturell respekt och fri debatt. Nu vill vi vädja till Storbritanniens regering, EU-parlamentet, EU-kommissionen och Europeiska rådet och understryka hur viktigt det är att dessa principer om öppenhet och rörlighet inte skadas. Den fria rörligheten är avgörande för vår gemensamma framtid.

Dela

Så är sommaren här igen!

När vi ser tillbaka på terminen är det imponerande hur mycket som sker inom Uppsala universitet under bara några månader. Ni bidrar alla med enastående insatser. Tack vare alla er – kompetenta medarbetare och duktiga studenter – kan universitetet vara en viktig drivkraft i samhällsutvecklingen. Våra studenter får möjlighet att skaffa sig en förstklassig utbildning och i forskningen samarbetar vi med universitet och institut runt om i världen. Inte konstigt att vi är globalt kända och rankas bland de främsta universiteten. Tänk på det när ni vilar upp er under sommaren.

Doktorspromotion maj 2016 Domkyrkan Foto. Mikael Wallerstedt

Doktorspromotion maj 2016
Domkyrkan
Foto. Mikael Wallerstedt

När vi ser tillbaka på våren är det många olika händelser som förtjänar att lyftas fram.

Ett av årets första forskningspolitiska ställningstaganden gällde universitetets svar på FOKUS-remissen – Vetenskapsrådets förslag om att införa en nationell forskningsutvärdering i Sverige. Vi sa nej av principiella, kvalitetsmässiga och effektivitetsmässiga skäl. Systemet skulle underminera lärosätenas ägarskap över kvalitetsfrågorna, ha begränsat värde som underlag för kvalitetsarbete och forskningsförnyelse och vara ett både kostsamt och ineffektivt system för resursfördelning

Istället anser vi att lärosätena själva ska ha – och ta – kvalitetsansvaret. Därför är vi stolta över att Uppsala än en gång går före med sin egen kvalitetsutvärdering – KoF17. Utvärderingen ska vara klar nästa år och jämfört med tidigare lägger vi, denna gång, särskilt fokus på de processer som skapar kvalitet och förnyelse i våra forskningsmiljöer.

Utbildningspolitiskt är dimensioneringsfrågan fortsatt central. Vi tvingas fortsätta den successiva neddragningen av antalet studieplatser, vilket betyder att färre av de motiverade studenter som söker till oss får möjlighet att studera. Trots det tog vi under våren emot 4781 recentiorer och på Gotland har campusstudenterna ökat från 715 till 935 på två år. Det är ett bra resultat men det är fortfarande en bit kvar till målet på 1 500 studenter i Visby.

Campus Gotland.

Campus Gotland

Dimensioneringen hänger också samman med de utmaningar samhället står inför. Universitetet vill och kan bidra med kunskap, kreativa lösningar och innovationer om vi får förutsättningar. I dagens situation med många nyanlända i Sverige skulle Uppsala universitet kunna bidra till integration, genom riktade utbildningsinsatser och satsningar på kompletterande lärarutbildning.

Universitet ska vara internationellt attraktivt. Vi arbetar med människor i hela världen och och berikas när studenter, doktorander och forskare söker sig hit. Men tyvärr har vi inte tillräckligt med stipendier att erbjuda de utomeuropeiska studenter som vill läsa i Uppsala. Här driver vi på för att vi dels ska få ökad handlingsfrihet för internationalisering, dels ett kraftfullt nationellt stipendieprogram. Medan vi väntar på regeringen gör vi vad vi kan med de resurser vi har.

Eva Åkesson, Peter Wallensteen och Ban Ki-Moon, Dag Hammarskjöldföreläsningen 2016.

Eva Åkesson, Peter Wallensteen och Ban Ki-moon, Dag Hammarskjöldföreläsningen 2016.

Ni som följer rektorsbloggen har sett hur vi varit världen runt och deltagit i möten i alla världsdelar under våren. Vi gör det eftersom vi vet att en framgångsfaktor i internationaliseringsarbetet är att se till att vi håller kontakten med alla våra vänner och alumner runt om i världen. Genom internationella nätverk ser vi till att Uppsala universitet finns med i rätt sammanhang och samarbetar med de bäst lämpade inom alla våra områden.

IMG_0204

Brazil–Sweden Excellence Seminar den 17 maj 2016.

Men vi har också en roll i att stödja de som vill utvecklas och växa i länder med en svagare utbildningstradition. Överallt i världen spelar universiteten en viktig roll i det demokratiska arbetet. I samarbete med det internationella nätverket Scholars at risk försöker vi hjälpa till att skapa en fristad för utsatta intellektuella när möjlighet ges. I en alltmer orolig värld med svåra konflikter där yttrandefrihet och akademisk frihet är attackerade blir dessa frågor allt viktigare.

Inom forskningen förbereds och inleds flera gränsöverskridande satsningar: Medicinsk teknik, antibiotikaresistens, migration, rasism, och det nya arbetslivet är exempel på områden där vår forskning och kunskap kan göra skillnad. Gemensamt för dem alla är att flera fakulteter och vetenskapsområden är engagerade.

Att leda en så bred och komplex verksamhet som universitetet är ett privilegium, men det finns många utmaningar. Hur ett universitet bäst ska styras och ledas är en diskussion som i en eller annan form pågått i alla tider. Nyligen aktualiserades diskussionen genom Kåre Bremers utredning, som lett till många diskussioner och har varit en bra utgångspunkt när vi diskuterat om styrnings- och ledningsfrågor i olika fora: Är vårt system för ledning och styrning transparent och lättbegripligt? Hur kan vi vitalisera kollegialitet och studentinflytande och samtidigt skapa förutsättningar för tydligt ledarskap på alla nivåer inom universitetet? Behöver vi i något avseende revidera arbetsordningen? Under mitten av våren lämnade vi ett yttrande till regeringen i frågan. Läs yttrandet här.

FullSizeRender

Doktorspromotion i domkyrkan

Men allt har inte varit arbete, vi har också fått fira. Under våren har vi hållit två promotioner. En välbesökt, högtidlig vinterpromotion som blev den sista i Universitetshuset innan renovering. Den andra promotionen ägde istället rum i en fullsatt domkyrka. Det blev minst lika högtidligt som det brukar. Promotionen är en så stark och viktig tradition att den överlever en flytt, låt vara tillfälligt.

Vi har också haft intressanta möten och konferenser om bostadsfrågan, trafficking och reproduktiv hälsa bland annat. Besökarna har varit många. När världskända personer gästar oss, som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, blir vi uppmärksammade internationellt. Det är roligt, men roligast är att anledningen att de vill komma hit: De vill gärna förknippas med Uppsala universitet och det vi står för.

RektorProrektorJUNI2016

Nu önskar vi en glad sommar och hoppas ni alla kommer tillbaka efter semestern, sugna på nya stordåd.

Eva Åkesson – rektor
Anders Malmberg – prorektor
Katarina Bjelke – universitetsdirektör
Johan Tysk – vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap
Stellan Sandler – vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci
Torsten Svensson – vicerektor för vetenskapsområdet för samhällsvetenskap och humaniora

 

 

Uppsala universitet viktig drivkraft för Gotland

Den första juli är det tre år sedan ”Uppsala universitet – Campus Gotland” bildades genom en sammanslagning av Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Tiden går fort när man har roligt och särskilt om man gör något viktigt. Men även om tiden gått fort har vi hunnit med mycket. Campus Gotland är en framgång.

Gotland_MG_0412

Nu har alla våra vetenskapsområden verksamhet på Gotland. Vi är stolta över att antalet studenter på campus har ökat med drygt 200 och att söktrycket till utbildningarna är stort. Till hösten startar Uppsala universitets första internationella Bachelor-program som ges helt på engelska på Gotland (speldesign). Vi har några av de starkaste utbildnings- och forskningsmiljöerna i Europa i arkeologi, konsthistoria och etnologi och vi planerar för fler forskningssatsningar bland annat inom kulturvård och besöksnäring. Plattformar för Östersjösamarbete har skapats, liksom för innovationsutveckling. Vi testar nya arbetssätt och arbetsformer i aktivitetsbaserade miljöer.

Vi kan konstatera att det går bra och det tyckte också utredarna Lars Haikola och Lars Burstedt i sin utredning som presenterades för konsistoriet (universitetets styrelse) i december. De såg också förbättringspotential och i förra veckan beslutade Uppsala universitets konsistorium att genomföra några av de förslag som utredarna presenterat.  Administration och intendentur planeras bli en del av universitetsförvaltningen från och med den 1 januari 2017. Avsikten är att  förbättra stödet till studenter och institutioner. Konsistoriet beslutade om en ny arbetsordning för planeringsrådet som nu får en tydligare rådgivande funktion, såväl till fakulteter och vetenskapsområden som till rektor. Det betyder att planeringsrådet får ett starkare inflytande över verksamhetsutvecklingen på Gotland. De kommer också få i uppdrag att revidera och formulera nya mål och strategier för Campus Gotland. I konsistoriets beslut om verksamhetsplan för 2017 fortsätter utbyggnationen av antalet utbildningsplatser successivt för att universitetet ska nå 1 500 studenter på campus. Dessutom fortsätter satsningen på att förstärka forskningsmiljöerna.

Men vi nöjer oss inte med det. Både konsistoriet och dekanmötet har under våren förlagt möten till Campus Gotland för att diskutera utvecklingen av verksamheten och hur vi ska nå dess fulla potential. Det finns många idéer och initiativ, till exempel ökat forskningssamarbete med MAX IV (som invigs i Lund på tisdag) inom kulturarvsområdet, påbyggnadsutbildning för lärare, ytterligare utveckling av speldesignområdet och ökat Östersjösamarbete. Det var därför extra intressant att idag kunna få ta del av Peter Larssons rapport ”Hållbara Gotland”.

IMG_2948

IMG_2949

Det är en intressant rapport på många sätt. Förväntningarna på Uppsala universitet är höga och ska så vara. Många av förslagen liknar sådant som vi själva har diskuterat – bland annat att utveckla närmare samarbeten med andra lärosäten och med näringsliv. En bra partner skulle vår granne SLU kunna vara. Vi gör redan mycket tillsammans i Uppsala och skulle säkert kunna göra mycket nytta ihop, även på Gotland. Vi har också en bra innovationsverksamhet vid Uppsala universitet. Den skulle vi säkert kunna anpassa till gotländska behov.

Vi är glada över att utredningen ser att vårt arbete med utbildning och forskning är en förutsättning för samhällsutvecklingen, även på Gotland. Vår framgång ska föda mer framgång vilket leder till ännu högre förväntningar på oss. Det är en positiv utmaning och vi ska göra allt vi kan för att leva upp till behoven. Men vi har ett motkrav: Vi behöver få ekonomiska förutsättningar och tillräckligt handlingsutrymme för att göra ett bra arbete.

 

Sommaravslutning med konsistoriet

Idag samlades konsistoriet för terminens sista möte innan sommaruppehållet. En av de positiva konsekvenserna av ombyggnationen av universitetshuset är att konsistoriet får lära känna fler miljöer vid Uppsala universitet. Dagens möte ägde rum i den vackra boksalen på Carolina Rediviva.

IMG_3237

Konsistoriet kunde idag hälsa två nya externa ledamöter välkomna. Gunilla Fransson, som har sin bakgrund från näringslivet, bland annat Ericsson och Saab. Gunnar Svedberg, som tidigare har varit rektor både för Mälardalens högskola och Göteborgs universitet. Han har bred sektorserfarenhet och är idag knuten till IVA (Kungliga Ingenjörvetenskapsakademin). Vid mötet blev Gunnar Svedberg också utsedd som vice ordförande i konsistoriet. Styrelsen med nuvarande sammansättning har förordnande till och med sista april nästa år.

Till hösten kommer fyra nya studentrepresentanter: Caisa Lycken, Jakob Ekengard, Adam Sabir och Fredrik Hultman, av vilka Jacob och Caisa var närvarande redan på dagens möte. Tove Leire kommer att fortsätta som studentrepresentant ett år till.

Det är gott att veta att vi har fått en så engagerad styrelse som för konstruktiva diskussioner för universitetets bästa. Efter välkomnanden inleddes mötet med rektors rapport om vad som hänt sedan sist. Se bilderna här.

Konsistoriets junisammanträde innehåller alltid ett av årets viktigaste beslut – verksamhetsplanen för nästkommande år. I den sätts de ekonomiska ramarna och planeringsförutsättningarna för vetenskapsområden, fakulteter och de universitetsgemensamma funktionerna. Verksamhetsplanen har beretts och diskuterats inom våra vetenskapsområden, på ledningsrådet och knådats fram till det förslag som nu kunde läggas på konsistoriets bord. Verksamhetsplanen för 2017 är relativt stram och innehåller inga stora ekonomiska förändringar, men innebär en genomgående satsning på kvalitet.

Inom utbildningsområdet är det fortsatt ”trångt under taket”.  Med det menas att det takbelopp universitetet får av regeringen och som avgör hur många utbildningsplatser vi kan erbjuda är snålt tilltaget. Under de senaste åren har vi tvingats minska antalet studieplatser och det har särskilt drabbat fristående kurser. Under 2017 görs därför en satsning på sådana kurser. Vi i ledningen har under lång tid påpekat för regeringen att vi gärna vill utbilda fler studenter. Konsistoriet delar vår oro för utvecklingen över minskningen av fristående kurser. Diskussionen om detta kommer att fortsätta. Dessutom fortsätter satsningen för att successivt uppnå målet med 1500 studenter på Campus Gotland.

En annan satsning som påverkar både utbildning och forskning är ett internationellt gästforskarprogram. Det är ett sätt att stimulera internationell mobilitet och inspirera till förnyelse på både kort och lång sikt. Universitetet kommer dessutom att fortsätta arbetet med att attrahera de mest kvalificerade lärarna och forskarna genom en satsning på akademiska meriteringsanställningar. I planen ligger också en fortsatt satsning på kvalitet och kvalitetsuppföljning av forskning och forskningsmiljöer genom KoF17 samt systematisk utvärdering av utbildningarna. Verksamhetsplanen kommer att publiceras på universitetets webbplats inom kort.

I höst kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Vi vet ännu inte vad den innehåller och om det kommer att påverka verksamhetsplanen för nästa år. Vi hoppas på höjda basanslag och att regeringen lyssnat till de punkter vi lyfte i vårt inspel som vi lämnade in till regeringen i november 2015. Läs inspelet här.

IMG_3239

Universitetets mål och strategier konkretiseras bland annat i de olika programmen. Konsistoriet har tidigare fattat beslut om tre program: internationalisering, samverkan och hållbar utveckling – nu var det dags för ett fjärde, programmet för lika villkor. Det har tidigare varit uppe för diskussion på konsistoriets möte i april och även skickats på en intern remissrunda. Rektorsrådet för lika villkor Anna T Höglund kunde tillsammans med Mikael Landsten från personalavdelningen presentera ett reviderat förslag. Konsistoriet fastställde programmet och påpekade vikten av uppföljning. Programmet kommer att vara ett gott stöd nu när arbetet fortsätter med att formulera handlingsplaner för lika villkor både universitetsgemensamt, för vetenskapsområden, fakulteter och institutioner.

Mötet avslutades med att vi fick avtacka våra avgående studentrepresentanter. Vi är stolta över att vi har engagerade studenter i alla våra beslutande församlingar. Tack för att ni gör besluten så mycket bättre! Vi fick också tillfälle att avtacka konsistoriets sekreterare Irene Johansson som nu går i pension. Hon har verkat under tre rektorer och under tre ordföranden. Tack Irene! Vi kommer att sakna dig.

Vårterminens arbete i konsistoriet avslutades med att överbibliotekarie Lars Burman berättade om universitetsbibliotekets roll och utvecklingen av biblioteksresurser för studenter, forskare och allmänhet. Konsistoriet fick en presentation av det digitala biblioteket, som finns tillgängligt överallt, dygnet runt och också av de fysiska biblioteksmiljöerna. Han berättade även om utvecklingsbehoven och om ombyggnationen av Carolina Redivivas entré inför bibliotekets 400-årsjubileum. Det pågår så mycket spännande.  Nu tillönskar vi konsistoriet en trevlig sommar!

 

 

Minskat antal sommarkurser

Jag läser med förvåning minister Helene Hellmark Knutssons uttalande till Rapport i morse i samband med att studenterna slår larm om att antalet sommarkurser minskar. Antalet sommarkurser har halverats sedan 2010 och det borde inte komma som någon överraskning. Alltmer ska rymmas inom ett alltför lågt takbelopp, vilket vi vid upprepade tillfällen poängterat för Utbildningsdepartementet. Därför bör det vara välkänt för ministern.

Vi vill gärna ge fler sommarkurser och vi vill också få möjlighet att utbilda fler studenter både på program och särskilt på fristående kurser. Visserligen har vi fått fler studieplatser de senaste åren men detta har i mångt och mycket varit riktade satsningar till fler utbildningsplatser för barnmorskor, sjuksköterskor och lärare. Det har inte varit satsningar som har varit riktade mot sommarkurser. Samtidigt sliter vi fortfarande med konsekvenserna av de gamla reformerna som innebar en minskning med 1000 platser efter det som blev en tillfällig ökning 2011, minskningen i och med införandet av studieavgifter, och den generella neddragning som gjordes efter en schablonartad beräkning av vad man då kallade inaktiva studenter.

Tillsammans med ett starkt söktryck blir konsekvenserna att vi säger nej till många motiverade studenter, inte bara under sommaren, utan även under terminstider. Antalet platser på fristående kurser har drastiskt minskat under de senaste åren, vilket är olyckligt för ett brett och fullskaligt universitet som Uppsala. Detta trots att de lyfts fram av ministern som något som ska prioriteras av lärosätena, igen utan mer resurser. Om vi ska ge fler sommarkurser, med samma resurser, så får färre studenter studera på både fristående kurser och program under terminstid. Nu säger minister Helene Hellmark Knutsson att de tillfört nya platser och att de ska följa upp om det görs och att om det inte görs ska de vidta ytterligare åtgärder. Vi ger gärna fler sommarkurser, men inte på bekostnad av ytterligare minskningar på fristående kurser eller om vi tvingas lägga ner eftersökta program. Det är besvärande att ministern kommer med uttalande som kan tolkas som mer av allt, utan en konsekvensanalys av läget och den politik som förts under den senaste tiden för att sedan komma med väl övervägda åtgärder som får rätt verkan.

Nyanlända – vårt ansvar

Flyktingfrågan har under det senaste året engagerat många inom universitet. Mycket är på gång, både inom ordinarie verksamhet och i form av enskilda initiativ. Många vill bidra och vi arbetar hårt för att komma fort fram. Vi skräddarsyr utbildningar när skolor och andra samhällsaktörer hör av sig direkt till oss, vi fortbildar lärare i nyanländas lärande på Skolverkets uppdrag. Arbetsmarknads­satsningen Korta vägen för nyanlända med högskoleutbildning har utökats och vi har startat ett samarbete med Volontärbyrån i Uppsala för att underlätta ideellt engagemang hos studenter och medarbetare. Universitetet kraftsamlar också inom forskningen om migration, integration och rasism för att bli en ännu vassare kunskapsresurs för samhället. Studenterna engagerar sig i läxhjälp och andra aktiviteter. Institutionerna tar egna initiativ. Doktoranden Hanna Ellis tog under två veckor i maj emot cirka 300 nyanlända barn från en förberedelseklass i Stenhagen på sin arbetsplats på Ångströmlaboratoriet. Hon ville intressera dem för naturvetenskap och lät dem göra riktiga experiment. Ett fantastiskt initiativ som kanske leder till att vi ser några av dem hos oss igen om några år, som ingenjörsstudenter.

Elisabet Nihlfors och Anna Sjöström, som samordnar initiativen för nyanlända vid Uppsala universitet, möter många inom universitetet med goda idéer. De behöver rätt förutsättningar att realisera inom ramen för de ofta ganska strikta regelverk som gäller för en statlig myndighet. Vi skulle kunna ta emot fler av dem som nu kommer med både utbildning och goda kunskaper i ämnen som fysik, kemi och matematik, som ju efterfrågas starkt på arbetsmarknaden. Ge oss fler studieplatser och möjlighet att ta emot även studenter som saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det skulle vara fullt möjligt att arbeta med kunskapstester på deras språk för att pröva ämneskunskaper och sedan erbjuda en utbildning där studenterna parallellt läser svenska.

Vi vill öppna dörren till en bra universitetsutbildning för de ambitiösa ungdomar som kommit hit. Att de tvingas sitta passiva och vänta flera år på uppehållstillstånd är ett slöseri med kompetens. Hjälp oss att hitta dem som vill och ge oss förutsättningarna att omsätta idéer i praktik. En komplikation är att de räknas som tredjelandsstudenter och måste betala studieavgift. Vi har nyligen begärt dispens för att få ta emot tio nyanlända avgiftsfritt på försök. Vi inser att det inte är oproblematiskt; likabehandling är en viktig princip. Men passivitet är ohälsosam och undantag kan vara tidsbegränsade. Unga med driv att utbilda sig ska vi uppmuntra, det gynnar hela vårt samhälle på sikt.

Uppsala universitet jobbar just nu med att ta fram en modell för validering och bedömning av reell kompetens för personer som har utländsk akademisk utbildning och söker den kompletterande lärarutbildningen. Många i denna grupp vill bli glädjande nog bli lärare och har goda svenskkunskaper, men saknar kanske examensarbete i sin utbildning – ett krav för behörighet. Projektet handlar om att i varje enskilt fall se om det finns annan kompetens som motsvarar ett visst krav. Blir modellen framgångsrik kan den användas även av andra lärosäten. Vi vet att skolorna ropar efter utbildade lärare, inte minst inom de naturvetenskapliga ämnena. Uppsala universitet har också 15 års erfarenhet av driva en kompletterande farmaceututbildning för nyanlända. Vi är gärna med och tar fram ett kunskapsprov för apotekare med utländsk utbildning, ett behov som lyfts fram av Socialstyrelsen. Vi hoppas att vår kunskap tas i anspråk av andra aktörer.

Vi står redo att utbilda, validera, bidra med expertkunskaper och ta nya uppdrag. Men vi behöver också andras insats. Det behövs samarbete på alla nivåer, inom och mellan lärosäten,  med myndigheter och departement. Vi kan komma långt genom att bidra med olika delar, samordna och jobba flexibelt. Om det blir alltför tidskrävande och krångligt att klara utmaningen inom ramen för vårt vanliga utbildningsuppdrag, så måste vi skapa riktade och tillfälliga satsningar. Eller lösa situationen med uppdragsutbildningar.

Ett område där det brådskar gäller just validering. Mats Edvardssons utredning, som gjorts på uppdrag av Universitets- och högskolerådet, bör snarast leda till att regeringen agerar. Idag sköter varje lärosäte valideringen och bedömningen av reell kompetens. Det är ett tidskrävande arbete, även när alla betygsdokument finns. Våra tjänstemän gör det viktiga arbetet att bedöma betygens giltighet, men vad som saknas för att uppnå rätt förkunskaper måste bedömas av ämneskunniga forskare och lärare ute på institutionerna. Idag sker det oftast utan ersättning i en fullmatad vardag. Här finns det all anledning att fundera över hur vi kan samarbeta rättssäkert och effektivt. Det måste finnas en väg framåt med rätt avvägning mellan lärosätenas självbestämmande och ett nationellt system för validering av arvoderade sakkunniga. Exakt hur systemet ska se ut, och om det ska vara tvingande kan diskuteras, men det vore pinsamt om vi inte klarar att göra något åt situationen på detta område.

Många andra tar steg i rätt riktning. Vetenskapsakademierna och Wallenbergstiftelserna meddelade häromdagen i DN-debatt att de gör en tioårig gemensam satsning riktad mot nyanlända med hög utbildning i syfte att motverka utanförskap och öppna vägar in i samhället. Det är mycket positivt. Inom lärosätena tar vi  gärna ansvar och hoppas på fler satsningar i den riktningen.

I veckan lyfte tankesmedjan Arena frågan om behovet av utbildningssatsningar för nyanlända och föreslog att ett helt nytt digitalt universitet byggs upp. De ville se snabba MOOCs-liknande (Massive Open Online Courses) utbildningar och riktade en udd mot de stora universiteten – att vi inte tänker nytt. Det är bra med kreativa tankar som sätter fart på diskussionen, men det finns uppenbara invändningar mot förslaget. Kanske kan modellen passa vissa faktainriktade moment, men den kanske viktigaste kunskapen förmedlas genom lärarkontakt och samtal, och i färdighetsträning med inblick i yrkets förutsättningar och praktik i Sverige. Läs artikeln i dagens arena.

 

Universitetsnätverk bildat i Bryssel: Uppsala tvingas vänta i kulissen

Vid ett möte i Bryssel den 1 juni undertecknade åtta europeiska universitet det dokument som bildar ett nytt viktigt universitetsnätverk i Europa: The Guild of European Research-Intensive Universities. De grundande universiteten är Glasgow och Warwick (UK), Tübingen och Göttingen (Tyskland), Bologna (Italien), Oslo (Norge), Groningen (Nederländerna) och Jagellonska universitetet (Polen).

IMG_0374

The Guild har till syfte att ge europeiska forskningsuniversitet en starkare röst i Bryssel, men även att bidra till att synliggöra viktig forskning som kan informera europeisk politik samt att genom benchmarking och samarbeten utveckla de deltagande universitetens ledningsfunktioner och innovationsstöd med mera. Överläggningar pågår med ytterligare ett antal högt rankade europeiska universitet, med sikte på att det nya nätverket inom något år skall omfatta närmare 20 universitet. Läs mer om The Guild här.

Uppsala är tänkt att vara den nionde grundande medlemmen men kunde inte skriva på eftersom ett svenskt universitet, som statlig myndighet, inte kan bli medlem i en ”non-profit organization under Belgian Law” utan beslut i riksdagen, vilket normalt tar upp till ett halvår. Det försvagar Uppsalas möjlighet att vara med och forma viktiga initiativ som detta, och illustrerar tydligt varför svenska lärosäten på ett eller annat sätt behöver ökad institutionell autonomi och handlingsfrihet. Nu hoppas vi verkligen på ett beslut snabbt i höst, så att vi med full kraft kan vara med när nätverket lanseras i november.

IMG_0378

På bilden ser vi en nöjd Ole Petter Ottersen, rektor för Oslo universitet och nyvald ordförande för nätverkets styrelse, signera dokumentet.

Fullsatt doktorspromotion

Idag hölls promotionen i Uppsala domkyrka. Det var en värdig och vacker ceremoni med mycket glädje. Kyrkan var fullsatt till sista bänk. Efter processionen framförde jag traditionsenligt rektors välkomsthälsning. Läs talet här. Därefter höll Historisk-filosofiska fakultetens promotor, professor Tor Broström, en föreläsning över ämnet Klimat och kulturarv. Hyllningen till årets jubeldoktorer framfördes av Uppsala studentkårs ordförande Caisa Lycken. Det avslutande anförandet hölls av juris jubeldoktorn, tillika rektor emeritus, professor Stig Strömholm. Under ceremonin framfördes musik av Kungliga Akademiska kapellet som spelade under ledning av director musices, professor Stefan Karpe. Dessutom spelade  universitetsorganisten Andrew Canning och operasångaren Jevgenij Nikitin sjöng.

Tack alla medverkande för en minnesvärd och unik doktorspromotion!

Promotion i domkyrkan

Det är försommar i Uppsala, gullvivorna blommar i Carolinaparken och hela staden doftar av syren. Nu på fredag är det dags för universitetets stora examensfest – doktorspromotionen. För oss inom akademin är det sommaravslutning och högtiden då vi hyllar våra nya doktorer och jubeldoktorer och deras bidrag till vetenskapen.

Promotionen är en av de traditioner som gör Uppsala universitet så speciellt. Första gången universitetet höll promotion var år 1600. Men eftersom universitetshuset renoveras äger årets promotion rum i domkyrkan. Det känns lite ovant. Förra gången det hände var 1927 vid 450-årsjubileet. Då var festen efteråt i universitetshuset.

00303

Särskilt roligt är att vi ska promovera så många doktorer, hela 154 promovendi. De kommer från alla våra nio fakulteter och i ämnen som speglar hela universitetets bredd. Från teologi till teknik och naturvetenskap. Från ämnen om ”barnets religionsfrihet” till ”omsorgsfylld landsbygd” och ”keramiska material för läkemedelsanvändning”. Det verkar som många har valt att vänta med sin promovering för att få vara med om den i domkyrkan.

Vi kommer också att promovera 26 jubeldoktorer. En av mina företrädare kommer att bli jubeldoktor, professor Stig Strömholm. Det är femtio år sedan han disputerade i jämförande rättsvetenskap, den 12 maj, 1966 i Lärosal IX i universitetshuset. Jag kan bli en av de första som får gratulera. Årets promotion är den största sedan vi införde två promotioner, vinter- och sommarpromotion år 2000.

Bordet är dukat med promotionskransar.

Bordet är dukat med promotionskransar.

Det är en lång dag som inleds redan klockan 6 på Uplands nation med grötfrukost tillsammans med studenterna. Klockan 7 märker staden vad som är på gång när Jämtlandsfältartilleri skjuter salut vid Uppsala slott. Klockan 8 blir det ringning i domkyrkan. Själva ceremonin inleds klockan 12. Du kan följa vad som händer på webben om du vill. På kvällen blir det bankett på Uppsala slott med mer än 700 gäster.

Men redan idag börjar förberedelserna. Från lunch träffas jubeldoktorerna för att repetera och på kvällen kommer promovendi. Vi kallar det kransbindningsfest men vi binder inga kransar, de finns numera förberedda. Istället är det mer av ett genrep.  Vi får en genomgång av akademiintendent Per Ström som lotsar oss genom hela ceremonin och alla symbolerna, så att vi alla ska känna oss lite tryggare inför morgondagen.

IMG_0179Vill du veta mer om promotionen kan du läsa den informativa promotionsskriften. Den innehåller också en uppsats av Carl Gustaf Spangenberg om: ”Den akademiska censuren i Uppsala och 1766 års tryckfrihetsförordning.” Den tryckfrihetsförordning som utfärdades för 250 år sedan var inte bara den första i Sverige utan den första i världen som gjorde friheten att uttala sig i tal och skrift till en rättighet skyddad i lag.

AIM-day i Belo Horizonte (3)

Här kommer den tredje och sista rapporten från SACF-eventet i Brasilien.

Efter programmet i huvudstaden Brasília åker deltagarna vidare till ytterligare aktiviteter i andra brasilianska städer. En stor del av Uppsala universitets delegation har rest till Belo Horizonte där en AIMday arrangeras.

Belo Horizonte - Praça Liberdade

 

 

 

 

 

AIMday-konceptet, som utvecklats vid Uppsala universitet och första gången prövades 2008, har väckt brett intresse, först inom Sverige, men på senare år även vid lärosäten runt om i världen. Fram till idag har totalt ca 45 AIMdays arrangerats, närmare 30 i Uppsala, ett tiotal vid andra svenska lärosäten och närmare tio i andra länder. Syftet med AIMday exponera forskare för frågeställningar som formulerats av (i detta fall) företag inom ett specifikt teknikområde för att därigenom stimulera både ny forskning och nya industrisamarbeten.

IMG_0214

 

 

 

 

 

 

Mötet i Belo Horizonte på torsdagen är den första gång som svenska forskare följer med till en AIMday som arrangeras utanför Sverige. Under temat Smart Industries handlar frågeställningarna om aspekter av automation, såsom intelligenta maskiner, självreglerande system, självkörande bilar etc. Bland anmälda företag finns Akaer, Atlas Copco, Ericsson, SAAB, Valourec and Volvo. För att ytterligare främja att nya samarbeten initieras efter mötet bidrar SSF med förstudiemedel och Vinnova och FAPEMIG med projektmedel och resebidrag till forskare.

Parallellt med AIM-day-sessionerna träffade ledningarna för KTK, Linköpings universitet och Uppsala universitet rektor och dekaner vid Universidade Federal de Minas Gerais (UFMG).