Andra advent

Veckorna fram till jul går snabbt, och nu är det redan andra advent. I måndags kom forskningsproppen som vi väntat på länge och väl. Efter vi har lyssnat på andras reaktioner kan vi konstatera ett denna proposition har fått ett ljumt mottagande, inte bara från oss. Våra kommenterar finns i förra blogginlägget.

Hela onsdagen deltog Eva i en konferens med temat ”Likvärdig utbildning”, arrangör var Institutet för utbildningsrätt – IfU – vid juridiska fakulteten. Institutet har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Institutet ska, med utgångspunkt i den breda vetenskapliga universitetsmiljön, verka för att rättsvetenskapliga och närbesläktade frågor med fokus på skola och högskola belyses på ett för landet fruktbart sätt. Läs mer om institutet här.  Konferensen om ”Likvärdig utbildning” lyckades verkligen med detta. Tack för en inspirerande dag!

I torsdags kväll hade Uppsala universitets vänner bjudit in disputerade alumner i Uppsala med omnejd. För många var det ett kärt återseende med Alma Mater. Vi har för avsikt att intensifiera våra insatser med alumnverksamhet och fundraising under de kommande åren. Vännerna delade ut meritstipendier till sex mycket välförtjänta studenter i slutet på sina masterutbildningar.

20161201_184736liten

I fredags undertecknade vi ett avtal om våra intentioner om fördjupad samverkan med RISE Research Institutes of Sweden – ett nätverk för svenska forskningsinstitut. Genom ökad samverkan mellan universitet och industriforskningsinstituten ska konkurrenskraft och tillväxt stärkas. Läs om avtalet här.

Under kommande vecka vill vi rekommendera ”Åsikt Uppsala” onsdag den 7 december. Då bjuder universitetet och UNT in till ett panelsamtal om nyanlända och arbetsmarknaden. För de många som nyligen kommit till Sverige för att skapa sig ett nytt liv är frågan om att få arbete helt central – för den egna självkänslan och för integrationen. Samtalet startar kl 19:00 i Missionskyrkan.

img_0832

Och så var det Capricen med OD i helgen i IFU-arenan. Vi tackar OD med gäster för en lyckad Caprice och så ses vi nästa år i det nyrenoverade Universitetshuset!

Forskningsproppen: Rätt retorik men fel praktik

Så kom då forskningspropositionen till sist, denna gång med rubriken ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Vad gäller pengarna var det mesta av innehållet känt efter budgetproppen och diverse utspel tidigare i höst. Däremot är det intressant att läsa hur regeringen resonerar kring forskningens förutsättningar och samhällsroll, samt vilka systemförändringar som kan utläsas på och mellan raderna.

Regeringens målbild är lätt att ställa sig bakom: ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft, och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför både i Sverige och globalt”.

Fram till 2020 kommer basanslaget att öka med 1,3 miljarder kronor. Till denna ökning knyter regeringen stora förväntningar på lärosätena. Vi ska förbättra oss när det gäller jämställdhet, samverkan och nyttiggörande, forskarutbildning och karriärvägar, mobilitet, forskningsanknytning av utbildning samt inte minst ansvar för allt kostsammande forsknings­infra­strukturer och deltagande i EU-program.

Det står samtidigt klart att regeringen önskar sprida de nya på anslagen till fler lärosäten snarare än att satsa de forskningsuniversitet där merparten av den ledande forskningen äger rum och de tunga infrastrukturerna finns. Tar man också hänsyn till att basanslaget normalt urholkas ned någon procent per år till följd av systemet med ofullständig löne- och pris­om­räkning så är det högst oklart om det för exempelvis Uppsala universitets del blir fråga om annat än marginella reala ökningar av basanslagets storlek under den kommande fyra åren.

Ekvationen går tyvärr inte ihop – den ökning av basanslagets andel som vi sett som en förutsättning för att kunna ta ökat ansvar för karriärvägar och infrastruktur blir inte av denna gång heller.

Det finns ljuspunkter. Flera av de samhällsutmaningar som regeringen lyfter fram knyter väl an till områden som Uppsala universitet lyft fram i inspel liksom i forskningsstrategierna. Det gäller i hög grad de tioåriga forskningsprogram som planeras inom: klimat, hållbart sam­hällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning samt arbetslivsforskning. Inom samtliga dessa kan Uppsala universitet bidra substantiellt. Det gäller också satsningarna ökad vetenskaplig grund i lärarutbildning och skola, även om vi önskat mer än en blygsam försöksverksamhet när det gäller förenade anställningar mellan akademi och skola.

Nyckelordet i propositionen är annars samverkan. De satsningar som planeras kopplade till samhällsutmaningar som klimat, digitalisering, hälsa, hållbart samhällsbyggande och skola utgår från samverkan. Lärosätenas prestationer inom samverkan skall i ökad utsträckning styra fördelningen av basanslaget. Det sista oroar oss allvarligt. Samverkan är viktig, för universiteten likväl som för näringsliv och samhälle. De senaste årens försök att i Vinnovas regi utveckla modeller för att värdera prestation och kvalitet i samverkan har emellertid inte skapat underlag som på något rimligt sätt kan ligga till grund för resursfördelning. Det saknas bra indikatorer för samverkan, och bedömningen riskerar bli godtycklig. Förslaget UKÄ ska få uppdrag att ansvara för det fortsatta arbetet med kvalitetssäkring av forskning är intressant, men innebär en drastisk förändring av myndighetens uppdrag – och kompetensbehov.

Flera frågor skriver regeringen i forskningspropositionen att de ska återkomma till. Internationaliseringsfrågorna och möjligheterna att delta i internationella samarbeten hade vi förväntat oss skulle tydliggöras. Också frågorna om resursfördelning och styrning blir föremål för särskild utredning.

I rådande statsfinansiella läge har vi knappast räknat med att regeringen skulle orka med stora nysatsningar. I det perspektivet ligger den totala nivån på satsningarna proppen i linje med förväntningarna. Däremot ger den relativt blygsamma satsningen på förstärkta basanslag, och inte minst den fördelningsprofil som aviseras, anledning till både besvikelse och oro, om vi vill värna de svenska forskningsuniversitetens förmåga att hävda sig i de globala rankinglistornas övre skikt. Kanske är det signifikativt att detta är den första forskningspropp i modern tid som inte innehåller ordet ”forskning” i titeln.

img_4018

Översyn av styrsystem och resursfördelning

Igår kunde vi läsa i SvD att regeringen under nästa år planerar en översyn av styrning och resursfördelning till lärosätena. Det är bra. Regeringen har tidigare visat intresse för ökade basanslag och långsiktighet i politiken, och även pekat på att det behövs nya modeller för styrning bortom den alltmer kritiserade New Public Management-modellen. Detta är i linje med vad Uppsala universitet länge efterfrågat så det finns anledning av vara optimistisk.

Samtidigt rymmer artikeln antydningar om att lärosätena inte sköter sig och att styrningen behöver stärkas. Ministern talar om att man vill ge universitet och högskolor rätt förutsättningar att möta de stora samhällsutmaningarna, och om incitament att utveckla verksamheten ”i enlighet med de lagar, förordningar och mål som riksdag och regering har fastställt för ­högre utbildning och forskning”. Här är det viktigt att påminna om det som också nämns i artikeln – tillit.

Vi ifrågasätter på intet sätt kontrollen av att vi sköter våra myndighetsåtaganden på ett rättssäkert sätt och av att vi har fokus på kvalitet i vår verksamhet. Det är missriktat att antyda att svenska lärosäten inte sköter sig och följer lagar och regler. Det gör vi – även när det får absurda effekter och uppenbart hämmar exempelvis vår samverkan eller internationalisering. Men vad som är rätt förutsättningar för att utveckla forskning och undervisning på bästa sätt måste i första hand vara en fråga för lärosätena att avgöra – i förtroendefull dialog med samarbetspartners i näringsliv och samhälle. Med ömsesidig respekt för roller och integritet skapas tillit och förtroende inom lärosätet och därmed rätt förutsättningar för utveckling.

Vi har tyvärr på senare tid sett initiativ som snarare går i motsatt riktning. Högskolan Dalarna har nyligen tvingats bedriva utbildning och forskning på två nya orter – utan förankring i vare sig lärosäte eller styrelse. Här togs ingen hänsyn till lärosätets egna förutsättningar och strategiska övervägningar, vilket inte gynnar utveckling och kvalitet. Vad vi behöver är väl förankrad förståelse för vad som driver framgång inom akademin.

Ministern talar om utfallet det senaste decenniets relativt omfattande satsningar på excellens och strategiska forskningsområden i termer av oönskade effekter som koncentration av resurser till ett fåtal lärosäten. Från de svenska forskningsuniversitetens perspektiv är det oroande. Om Sverige skall vara en kunskapsnation med ledande forskningsuniversitet måste vi våga kraftsamla runt de miljöer där förutsättningarna att bedriva världsledande forskning är störst.

Öppningssymposium ”The Guild of European Research Intensive Universities”

Idag är vi ( Eva Åkesson, Anders Malmberg, Katarina Bjelke och Kay Svensson) i Bryssel tillsammans med företrädare för ett tjugotal andra ledande forskningsuniversitet i Europa på ett öppningssymposium för nätverket ”The Guild of European Research Intensive Universities”. Nätverket ska ge Uppsala universitet en tydligare närvaro i Bryssel och därigenom hoppas vi få ökade möjligheter att påverka Europas forsknings- och utbildningspolitik.

img_3989

Europa står inför många utmaningar och universiteten har mycket att bidra med. Vi ser ett stort behov av att öka dialogen mellan forskning och politik om viktiga framtidsfrågor. Flyktingkrisen, hot mot demokrati och yttrandefrihet, ökat utanförskap, antibiotikaresistens, energi, hållbar utveckling är några av de frågor som nätverkets universitet arbetar med lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En av aktiviteterna blir därför något som går under arbetsnamnet ”Policy Labs”, samtal mellan politiker, tjänstemän och forskare i dessa och andra aktuella frågor. Första symposiet handlade om open science & open innovation.

img_3985

För Uppsala universitet är nätverket en naturlig del av verksamheten. Internationella kontakter och utbyte av kunskap är en del av vår vardag. Studenter och forskare samverkar över hela världen. Det passar också väl in med regeringens mål: Att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. För att uppnå detta spelar EU samarbetet en stor roll. En avsevärd del av finansiering av forskningsprojekt sker genom EU-medel. Det totala värden av projekt som Uppsala universitet deltar i är cirka 50 miljoner Euro.

Därför känns det absurt att vi som är en av initiativtagarna till nätverket inte tillåts bli fullgod medlem ännu, utan måste avvakta ett riksdagsbeslut. Det är en konsekvens av svenska universitets organisationsform.

Svenska lärosäten begränsas och hindras av riksdagskalendern och regelkrångel. Det innebär att vi riskerar att utestängas från möjligheterna att snabbt ta plats och agera i internationella sammanhang och att vi upplevs som krångliga att samarbeta med. Många frågor avgörs i ett inledande skede i ett samarbete det är därför viktigt att vara med från början. Det här är ett exempel på onödiga hinder för lärosätenas ökade internationalisering – det finns många fler. Vi har överlämnat en lista till minister Helene Hellmark Knutsson på problem som måste lösas i internationaliseringsutredningen. Nu förväntar vi oss att de åtgärdas. Om Sverige ska fortsätta utvecklas som forsknings- och utbildningsnation behöver lärosätena mer frihet att agera. Det ligger i allas intresse.

 

Historisk Professorsinstallation

Idag installerade vi 45 nya professorer under högtidliga former. Den pampiga ceremonin i Domkyrkan var kulmen på en vecka då de nya professorerna uppmärksammats. Installationsföreläsningar har hållits i Gustavianums Auditorium Minus. Ämnenas spännvidd har varit stor och publiken har fått ett spännande axplock från många delar av vårt mångfacetterade universitet.

Läs om professorerna och deras forskning.

En professorsinstallation är alltid historisk. Men värt att notera är att kvinnorna var i majoritet för första gången sedan vi började med kollektiva professorsinstallationer, år 2000. Förhållandet var 23 kvinnor och 22 män. Utvecklingen mot ett jämställt universitet går i rätt riktning!

Högtiden i dômen inleddes med musik av Akademiska kapellet. Sen höll jag traditionsenligt rektors installationstal där jag uppmärksammade några principer våra nya professorer måste förhålla sig till. Jag tog också upp problem som regeringen måste lösa om vi ska kunna vara det universitet Sverige så väl behöver.

Läs talet här.

Programmet under installationen var digert. Installationsföreläsningar hölls av:

  • Per Andrén: Hjärnans sjukdomar – och nya möjligheter att förstå dem
  • Charlotte Platzer Björkman: Från solljus till elektricitet med nya material
  • Dag Blanck: Är USA annorlunda

Dessutom uppmärksammade vi några av våra skickliga pedagoger som fick ta emot det pedagogiska priset. Årets pristagare är:

  • Universitetslektor Sina Tezel vid institutionen för lingvistik och filologi
  • Universitetslektor Per Engström vid nationalekonomiska institutionen
  • Universitetsadjunkt Per Holmfeldt vid institutionen för medicinsk cellbiologi
  • Universitetsadjunkt Johan Larsson vid institutionen för fysik och astronomi
  • Universitetslektor David Black-Schaffer vid institutionen för informationsteknologi

Läs motiveringarna här.

Priset Hjärnäpplet som ges till forskare eller forskarstuderande för framstående överföring av kunskap från akademien som resulterat i en innovation delades också ut. I år tilldelades det Maria Strömme – professor i nanoteknologi.

Läs motiveringen här

Jag vill tacka alla som medverkade och alla som bidrog till att göra dagen till en fin manifestation av universitet och vår verksamhet. Ni gör mig stolt och imponerad.

Tågluff genom Europa under helgen

Groningen, Göttingen och Zürich är min resrutt fredag till måndag. Under fredagen och lördagen var en delegation på ett tiotal personer från Uppsala universitet i Groningen, det var det nionde rektorsmötet inom U4 nätverket. U4 är ett relativt litet universitetnätverk som består av Uppsala, Groningen, Ghent och Göttingen. Vi samverkar inom fyra cluster: (ansvarigt lärosäte inom parantes)

  • Humanities (Ghent)
  • Social Sciences (Göttingen)
  • Medicine and pharmacy (Groningen)
  • Science and Technology (Uppsala)

img_3897

Därutöver finns även Institutional Management. Flera uppskattade initiativ pågår, bland annat ett ledarskapsprogram som avslutar andra omgången, den tredje börjar under hösten 2017. Vi har samverkat framgångsrikt tillsammans i många EU projekt, i synnerhet Erasmus mobilitetsprojekt i Afrika och Asien. Under mötet diskuterades double/joint degrees för doktorander, sommarskolor, och andra sätt att samverka kring forskarutbildning. Olika peer –review övningar har genomförts, den som rapporterades på mötet handlade om Hållbarhet. Green Offices är något som Uppsala universitet har inspirerats av och gärna vill pröva på framöver. Nya områden som vi vill jobba med ihop framöver är hantering av post docs och karriärvägar för unga akademiker. Inom U4 lyfter vi fram goda exempel och lär av varandra. Sammantaget blev jag imponerad av alla cluster denna gång och hur samverkan nu ger resultat. Det tar några år att få ett nätverk att fungera och det ska vi komma ihåg nu när vi snart ska börja arbeta inom Guilden där alla fyra U4 universiteten kommer att ingå.

img_3896

Under söndagen passade jag på att besöka Göttingen, och rektor Ulrike Beisiegel gav mig en genomgång av deras satsning inför det tyska excellens initiativet och en campusvisning samt så fick jag besöka några av deras museer. Vidare med tåg söderut på söndag eftermiddag. Och det finns inställda och försenade tåg i Tyskland också. Klagomål på dåligt underhåll hördes när det försenade tåget stoppades halvvägs och vi fick tränga oss på ett redan överfullt tåg i Frankfurt. Nu sitter jag på väg till Zürich några timmar senare än planerat men med hopp om att nå målet före midnatt. Imorgon måndag deltar jag i en konferens om ”Women and Leadership in Academia” och ska försöka säga något klokt i den paneldebatt som jag ska delta i.

Tisdag förmiddag är jag åter på plats i Uppsala och jag ser fram emot fredagens installation av 45 nya professorer i domkyrkan. Passa på att lyssna på deras föreläsningar nu i veckan!

Dialog om UKÄ-utvärderingar

På fredagen hade UKÄ kallat till dialogseminarium i Stockholm. I fokus stod UKÄ:s förslag till ”Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete”, som i första hand ska styra de pilotutvärderingar som genomförs under 2017 men som naturligtvis också kan bli vägledande för det nya utvärderingssystemet generellt. Från Uppsala deltog undertecknad prorektor tillsammans Åsa Kettis (som bidragit med en del av underlaget till denna blogg) och Maria Wollters från Avdelningen för kvalitetsutveckling.

unknown

Det nya nationella kvalitetssystemet är i grunden bra. Det ger ett större ägarskap till lärosätena när det gäller kvalitetssäkring av enskilda utbildningar och medger ett helhetsperspektiv på utbildningskvalitet (dvs omfattar såväl förutsättningar och process som resultat). Det ger bättre förutsättningar för kvalitetsutveckling och gör det möjligt att göra utvärderingen så ändamålsenlig som möjligt för varje utbildning. I och med denna förändring får Sverige ett system som liknar det i de flesta andra länder, t ex i våra grannländer och i Storbritannien. UU har redan tagit bollen och inleder nu implementeringen av sin egen utbildningsutvärderingsmodell i enlighet med rektorsbeslut – en modell som har utformats i ett omfattande förankringsarbete inom universitetet.

unknown-1

I det nya nationella systemet ska UKÄ bland annat granska att lärosätenas kvalitetssystem fungerar, och det var modellen för dessa lärosätesgranskningar som stod i fokus vid fredagens möte. UKÄ-modellen fokuserar på fyra så kallade ”aspektområden”:
• styrning och organisation
• miljö, resurser och område
• utformning, genomförande och resultat
• uppföljning, åtgärder och återkoppling.

Dessa analyseras i sin tur utifrån tre ”perspektiv”:
• studenter och doktorander
• arbetslivet
• jämställdhet.

För varje aspektområde finns ett antal aspekter och för varje aspekt anges ett antal bedömningsgrunder. Även om många av bedömningsgrunderna är rimliga och utgår och ifrån svensk lag och förordning och/eller European Standards and Guidelines (ESG) så blir helheltsbilden snårig. Till detta bidrar också terminologin. För de flesta av oss är aspekter och perspektiv helt synonyma begrepp, och därmed blir det inte tydligt vad som skiljer det ena från det andra.

Annars är det framförallt på en central punkt tycker vi att UKÄ hamnat fel i sitt förslag. I det nya nationella systemet kan lärosätena initiera egna utbildningsutvärderingar med extern granskning om de finner det lämpligt, men det finns ingen sådan förväntan från UKÄ:s sida. Det är en lågt ställd ambition, som i praktiken innebär att all utbildning inte kommer att bli föremål för extern granskning och därmed är en tillbakagång i jämförelse med 2011-2014 års system. Uppsala universitet, och ett antal andra lärosäten som exempelvis Göteborg, sjösätter nu ambitiösa system där i princip all utbildningen under en sexårscykel genomgår en samlad utvärdering, med utgångspunkt i ESG och med extern granskning. Detta är det viktigaste, och mest omfattande, inslaget i Uppsalas nya kvalitetssäkringssystem.

Om ett lärosäte väljer att införa att sådant system kunde man tycka att UKÄ:s lärosätesgranskning i första hand skulle inriktas mot att säkra att just utbildningsgranskningarna fungerar och fyller sitt syfte. Den föreslagna modellen har dock inte alls en sådan inriktning, vilket är olyckligt. Lokala system med externa utbildningsutvärderingar är mer resultatorienterade och åtskilligt skarpare än andra system, men de ges inget tydligt erkännande av UKÄ. Ett förslag som kom upp på seminariet är att lärosäten som har egna utbildningsutvärderingar borde underställas en mer fokuserad och mindre omfattande granskning, än de som inte har det. Detta skulle vara mer ändamålsenligt och ge förutsättningar för UKÄ att göra skarpare lärosätesgranskningar till lägre kostnad. Det skulle tveklöst vara en rimligare och effektivare ordning.

Vid seminariet presenterade UKÄ också en tidsplan (OBS preliminär) för hela sitt utvärderingsprogram under sexårsperioden 2017-2022 (länk). UKÄ kommer ju det nya nationella systemet att genomföra fyra typer av prövningar/granskningar:
• examenstillståndsprövningar
• granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete
• utbildningsutvärderingar
• tematiska utvärderingar.

Under 2017 kommer ett antal forskarutbildningsämnen vid Uppsala universitet att bli föremål för UKÄ-utvärderingar: Datavetenskap, nationalekonomi, etik och religinshistoria, konstvetenskap,pedagogik, psykologi/tillämpad psykologi och historia. Uppsala planeras sedan bli föremål för lärosätesgranskning år 2020 (tillsammans med Lund, Göteborg, Stockholm och Linköping). Läs mer om tidsplanen här.

Ledningsrådet på besök hos Oslo universitet

Idag har ledningsrådet varit på besök hos Universitetet i Oslo. Det har varit stimulerande. Det är inspirerande och nyttigt att höra hur andra universitet gör. Vi kan också konstatera att det finns fler likheter än skillnader. Många utmaningar är desamma t ex rekrytering, meriteringsanställningar, forskningsinfrastruktur och internationalisering. 

img_3869

 

Universitetet i Oslo är precis som Uppsala ett brett och mångvetenskapligt universitet. Vi delar samma värderingar om akademisk frihet och universitetens roll i samhället, och är kommande partners i det nya europeiska nätverket Guilden. Vi har många samarbeten idag och vi har identifierat ytterligare möjliga samarbeten t ex antibiotikaresistens och språk.

img_3872

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till rektor Ole Petter Ottersen för ett fint program och vi ser fram emot fortsatt samarbete och hoppas vi träffas snart igen. Välkomna till Uppsala!

 

Bolognaprocessen – med en känsla av deja vu

De två senaste dagarna har jag deltagit i ”Working Group: New Goals”, det var ett möte i Stockholm för den arbetsgrupp som håller på att ta fram nya mål till nästa ministermöte inom Bolognaprocessen/EHEA som kommer att vara i Paris 2018. Första dagens tema var Competencies och andra dagens tema Digitalization då bland annat Alastair Creelman från Linneuniversitet pratade om ”What is the role and impact of digitalisation on higher education? How can it be used to support teaching and learning at institutions, at the same time widening the access to higher education?”.

img_3860

“MOOCs – the story so far” var en del av presentationen. Tydligt är att MOOCs tar olika former och har olika syften. Alla är inte massive, inte heller öppna. Syften kan vara en aptitretare för utbildning eller livslångt lärande och olika hybrid modeller håller på att utvecklas. Uppsala universitet ger nu tre MOOCs, den första som handlar om Antibiotikaresistens har precis avslutats. Men på måndag startar ”Climate Change Leadership” – passa på att prova en MOOC om du inte har gjort det tidigare, det går att logga in redan nu. Jag lovar att det är lätt beroendeframkallande, just nu följer jag en MOOC vid Glasgow University om ”The Right to Education: Breaking Down the Barriers.”

img_3856

Mötet gav en känsla av deja vu,  den känslan blev särskilt stark när statssekreterare Karin Röding inledde mötet och hälsade oss välkomna. För 8-10 år sedan var jag som mest aktiv inom Bolognaprocessen, som bolognapromotor, bolognaexpert och NACP (national academic contact point) för QA (quality assurance). På den tiden var Karin Röding departementsråd och mycket aktiv i dessa frågor, kanske framför allt genom hennes  arbete med propositionen Ny värld – Ny högskola, där tre områden behandlades:

  • Öka den högre utbildningens internationalisering och attraktivitet.
  • Tydligare och internationellt jämförbar examensstruktur.
  • Rättvisare, tydligare och förenklade tillträdesregler

Det var 2007 som svensk högre utbildning fick tre nivåer: grund – avancerad – forskarnivå. Det blev också nya examensbeskrivningar med mål/förväntade studieresultat, fördjupningskrav i antal poäng och kvalitativa krav samt exakt antal poäng i examina. Ni är säkert många som minnas att vi skulle nivåbestämma alla kurser entydigt med mål/förväntade studieresultat/learning outcomes. Alla kursplaner i hela Sverige skrevs om! Massor av masterprogram skapades och jag pratade om mastermania. Vidare så blev poäng omdöpt till högskolepoäng och normalstudieår 60 högskolepoäng och jag minns med tacksamhet än idag den omvandlingstabell vi fick så vi kunde omvandla 1 p till 1,5 hp, 5 p till 7,5 hp – utan den tabellen så hade vi aldrig fixat det.

Kanske ska jag skriva några rader om allmänt om Bolognaprocessen när jag ändå är igång, det är lätt att ta för givet att alla var med och minns. Bolognaprocessen är ett europeiskt initiativ som tog fart i och med Bolognadeklarationen som skrev under av 29 ministrar 1999. Övergripande mål är att stärka attraktionskraften i Europa, främja mobilitet och anställningsbarhet – detta omdiskuterade begrepp. Operativa mål var införande av ett system med tydliga och jämförbara examina, införande av ett system som huvudsakligen består av tre utbildningsnivåer och poängsystem, främjande av rörlighet, europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring och av den europeiska dimensionen i högre utbildning. Succesivt lades fler områden till som livslångt lärande, sociala dimensionen.

Idag är det 48 länder som deltar, ministermöte sker med större mellanrum och Bolognaprocessen har inte samma intensitet och tempo som för tio år sedan. Inte desto mindre så är det ett arbetsverktyg för frågor som rör högre utbildning inom Europa, vi har en gemensam arena och vi har fått ett språk så det går att gemensamt driva utvecklingsarbete – detta ska inte underskattas.

Jag vill också passa på att önska er alla en trevlig helg!

 

Anders Wall föreläsning i entreprenörskap inför fullsatt UUK

Dagens Anders Wall föreläsning i entreprenörskap drog fullt hus i UKK. Det var trettonde omgången och vi kunde även i år inspireras av spännande talare som berättade om sitt entreprenörskap. Det var mycket olika berättelser även om vissa saker var lika. Jag slås av entusiasmen, drivet och modet hos dessa människor som alla på olika sätt har vågat göra eller stå upp för det som de tror på. Tack för att ni så generöst delade erfarenheter till oss alla! Och stort tack till alla som bidragit till att göra denna eftermiddag till en succé!

img_3853

Årets Anders Wall-föreläsare var:

  • Anders Johnson, nationalekonom, författare, talare, paneldebattör, egenföretagare och ett förflutet som bl.a. chefredaktör för Dagens Nyheter.
  • Camille Sucasas Gottfridson, student och grundare av bolaget Macacos – Brazilian Superfruits,
  • Pär Svärdson, entreprenören bakom succéföretagen Adlibris, Apotea och Babyland.
  • Siavosh Derakhti, social entreprenör och grundare av nätverket Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet (UMAF)
  • Hannah Widell och Amanda Schulman, författare och grundare av Perfect Day Media

img_3845

Utmärkelsen Årets Uppsalastudent delades i år ut för sjuttonde gången. Den ges till en student som utmärkt sig för goda, kreativa insatser vid Uppsala universitet, deltagit i kår och/eller nationsliv, eller gjort särskilda insatser till stöd för andra studenter eller utvecklat entre­prenörskap med anknytning till sin utbildning.  Årets Uppsalastudent  är Allen Ali Mohammadi.

img_3848

Motiveringen lyder som följer:

Allen Ali  Mohammadi läser masterprogrammet i energiteknik. Allen är en visionär, en entreprenör och en uppfinnare som inspirerar andra studenter. Han startade sitt första företag redan vid 12 års ålder. Vid sidan av goda studieresultat vid Uppsala universitet har han utvecklat ett prisbelönt verktyg för tidig diagnos av hjärtsjukdomar som fått namnet Heartstrings. Verktyget integrerar data från blodtester, demografi och elektrokardiogram (EKG) och matchar dem mot statistiska jämförelser av de symptom som karaktäriserar sjukdomstillståndet. Verktyget, som testats och validerats med 500 patienter, kan innebära tid- och resursbesparingar för läkare, sjukhus, vårdföretag, försäkringsbolag och andra relaterade samhällsaktörer. Allen är en god ambassadör för Uppsala universitet och Sverige, och har fått flera nationella och internationella utmärkelser. Han är en eldsjäl som förändrar samhället med sin ambition och innovationsförmåga.