Rektor har utsett sex personer att som rektorsråd arbeta med utvalda universitetsövergripande frågor tillsammans med universitetsledningen. Det gäller Campus Gotland (Olle Jansson), internationalisering (Anders Backlund), lika villkor (Cecilia Wejryd), forskningsinfrastruktur (Kristina Edström), hållbarhetsfrågor (Anna Rutgersson) samt god forskningssed (Stefan Eriksson).

Under våren medverkar dessa som gästbloggare här på rektorsbloggen för att berätta om vad som är på gång inom deras respektive områden. Denna vecka bloggar Cecilia Wejryd, som är universitetslektor vid teologiska institutionen, och rektorsråd för lika villkor.

 

Lika villkor för god forskning och utbildning

Cecilia Wejryd Universitetslektor Kyrkohistoria vid Teologiska institutionen, Kyrko- och missionsstudier; Kyrkohistoria Foto. Mikael Wallerstedt

Cecilia Wejryd

Så här ett halvår efter de första #metoo-uppropen är det tydligt att det ännu finns mycket att göra ifråga om lika villkor och frihet från trakasserier och diskriminering i samhället i stort, och i olika branscher och verksamheter. Som universitet har vi ett särskilt intresse för dessa frågor. Lika villkor och jämställdhet skapar inte bara en bättre miljö för den enskilde utan driver också kvalitet i forskning och utbildning. Därmed utgör lika villkor en konkurrens­fördel. Det framgår av i KoF17 och är påtagligt i implementeringen av Charter & Code.

Det är inte rektorsrådet för lika villkor som utför lika villkorsarbetet vid Uppsala universitet. Det sker inom institutioner och avdelningar under ledning av prefekt/chef med stöd av lika villkorsombud, kommittéer och grupper för dessa frågor. HR-avdelningen och särskilt dess lika villkorsspecialister tillhandahåller sakkunnig expertkompetens och bistår med kom­pe­tens­höjande kurser och stöd i att hantera individärenden. Som rektorsråd för lika villkor får jag verka mitt i detta!

I rektorsrådets uppdrag ligger att vara ordförande i Lika villkorsrådet som är sammansatt av representanter för vetenskapsområdena, studentkårerna, biblioteket, universitetsförvaltningen och personalorganisationerna. En viktig uppgift för mig är att bidra till att hitta samtalsarenor där vi som har olika uppdrag inom lika villkorsområdet kan mötas över områdes- och fakultetsgränser för att inspireras och utbyta erfarenheter. Samrådsgruppen för dem som leder fakulteternas organ för lika villkorsfrågor är en sådan arena.

Under vårvintern har Lika villkorsrådet genomfört en uppföljning av Programmet för lika villkor. Svaren visar att programmet ses som relevant och välmotiverat, att lika villkorsfrågor är på agendan och att universitetet ligger väl framme på många lika villkorsområden. Det är också tydligt att det finns sådant som behöver bli bättre. Ett önskemål är mer stöd i arbetet mot trakasserier och diskriminering, ett annat är att skapa stabila förutsättningar för Lika villkorsombuden.

I mitten av mars hölls årets lika villkorsdag med utdelning av lika villkorspriset till Michael Thuné. Temat var i år #metoo. Katarina Bernt Rasmussen och Anneli Häyrén höll uppskattade föreläsningar. Dagen rundades av med en tankeväckande paneldebatt. Evenemanget var välbesökt men det blev tydligt att det även finns behov av en engelskspråkig dag som parallell till den svenskspråkiga.

Inom fältet lika villkor pågår massor av olika viktiga insatser på olika nivåer. Här kommer jag bara att nämna ett litet urval.

Diskrimineringslagens skärpning kräver dokumenterade och aktiva åtgärder mot samtliga sju diskrimineringsgrunder. HR-avdelningen bistår institutioner och enheter i anpassningen av deras likavillkorsarbete och ser tillsammans med andra avdelningar inom förvaltningen över behovet av strukturella ändringar i universitetets övergripande information och stöd kring lika villkorsfrågor. Just nu pågår en översyn av universitetets riktlinjer för hantering av trakasseriärenden i ett samarbete mellan HR-avdelningen och Juridiska avdelningen.

Jämställdhetsintegreringenberör alla och skulle gott kunna uppmärksammas mer. En del handlar om fördjupad medvetenhet om genus och jämställdhet i samtliga delar av rekryterings- och befordringsprocesser. Ett rimligt mål är det ska finnas såväl kvinnor som män bland kandidaterna i varje rekryteringsärende. En annan del i jämställdhetsintegreringen är att åter få igång och vidareutveckla webverktyget jämnställdhetsindikatorer som legat nere under ombyggnaden av GLIS.

Att universitetet går vidare med Charter & Code ligger helt i linje med jämställdhetsintegreringen. Jag ser C&C som ett mångfasetterat sätt att i stigande grad integrera lika villkor och jämställdhet i all verksamhet vid universitetet.

Den nyligen antagna handlingsplanen för breddad rekryteringär också en betydelsefull komponent i lika villkorsarbetet. Planen sätter nya mål och strategier för hur vi ska arbeta för att motverka den sociala snedrekryteringen till våra utbildningar.

Jag vill också nämna byggnadsavdelningens satsning med att göra universitetet tillgängligtoavsett funktionsförmåga samt universitetets mångfaldssatsning med praktik och utbildning i mångfaldsmedveten ledning och utveckling.

Fakulteternas lika villkorsgrupper och lika villkorsombuden på institutioner och avdelningar tar en hel del intressanta initiativ, allt från litteraturanalyser ur lika villkorsperspektiv till att utarbeta en Code of Conduct för de anställda. Jag kan inte presentera alla goda projekt här men ta gärna kontakt med ditt lokala ombud för fortsatt samtal.

I mitt arbete har jag under våren särskilt riktat in mig mot att hitta verktyg för att höja andelen kvinnor bland professorer och prefekter vid Uppsala universitet.

Arbetet för lika villkor är en förutsättning för att Uppsala universitet ska fortsätta vara ett av de högt rankade universiteten i världen. Lika villkor och jämställdhet driver kvalitet i forskning och utbildning!

Cecilia Wejryd, rektorsråd