Förra onsdagen hade vi terminens möte med prefekterna. Vi gick igenom att antal frågor som varit och är på gång under hösten: inspelet till forskningspropositionen, forskningsutvärdering (remissen på VR:s FOKUS-förslag och planerna på vår egen ”KoF16/17”), arbetet med karriärsystem/meriteringsanställningar, samt Kåre Bremers ledningsutredning, som ju kom med sitt slutbetänkande i början av november. Det båda sista punkterna skapade den livligaste diskussionen.

Dagen efter var det möte med senaten som diskuterade revideringen av det pedagogiska programmet och arbetet med universitetets modell för systematisk utvärdering av våra utbildningar. Under rektors dialog tog vi i även här upp ledningsutredningen.

Frågor om universitets ledning och styrning engagerar. Ledningsutredningen innehåller analyser, diskussioner och förslag avseende högskolans struktur, finansiering, ledning och styrning.

Några få rekommendationer riktar sig till regeringen och avser i vissa fall förslag till författningsförändringar. Det gäller framför allt ekonomiska förutsättningar för ledning och styrning, styrelsens uppgifter och sammansättning (som redan behandlats i ett delbetänkande) samt processen för anställning av rektor.

I övrigt är betänkandets ståndpunkt att de enskilda lärosätena bör utforma sin egen organisation och ledningsstruktur. Betänkandet innehåller därför många förslag och rekommendationer riktade till lärosätena. Vi uppmanas att diskutera och tydliggöra vår hållning avseende organisation och ledningsstrukturer, beredning och beslutsbefogenheter i linjeorganisation respektive kollegiala organ, beredning och beslut i strategiska frågor, de akademiska ledarnas förutsättningar och villkor samt jämställdhet bland akademiska ledare.

Kanske oväntat snabbt fick vi Ledningsutredningen på remiss i torsdags (deadline 1 mars), så nu får vi anledning att läsa och begrunda i olika fora. Uppsala universitets remissyttrande bör, tycker vi, huvudsakligen att ge övergripande synpunkter på betänkandets analyser, uppdelningen i frågor som bör regleras i förordning respektive avgöras på lärosätesnivå, samt innehållet i de förslag som riktas till regeringen.

Uppsala universitets ställningstaganden när det gäller de konkreta förslag som enligt betänkandet bör avgöras av det enskilda lärosätet hör kanske inte primärt hemma i remissyttrandet. Däremot förtjänar de grundlig genomlysning och bred diskussion. Parallellt med remissarbetet får vi nu forma en bra process för den diskussionen.

Ett 60-tal generaldirektörer samlades i Uppsala torsdag – fredag för att diskutera ”Så här har vi alltid gjort!? – hur kombinerar vi tradition med förändring”. Fredag förmiddag var Uppsala universitet värd och vi besökte SciLifeLab och Navet. Tre tankeväckande presentationer med olika perspektiv på temat gavs av Mattias Jakobsson, Karin Forsberg Nilsson och Lars Burman. Vi fick höra om hur ”Gener berättar människans evolutionära historia”, ”Forskningsinfrastrukturer – lärosäten i samverkan” och ”Informationstillgång i en digitaliserad tid”. Stort tack för era bidrag till ett lyckat GD –möte i Uppsala.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone