Månad: september 2015

Konstruktiva diskussioner vid höstens första möte med konsistoriet

Idag samlades universitetets styrelse för höstens första styrelsemöte. Det var en fyllig agenda som innehöll både beslut och diskussionspunkter. Som vanligt inledde jag med en presentation om hänt sedan sist. Rektors rapport

Två olika frågor engagerade konsistoriet särskilt. Dels universitetets inspel till regeringens forskningsproposition och dels förslaget som Kåre Bremer utarbetet som nu är ute på remiss om styrelsernas sammansättning och hur styrelser vid universitet ska utses.  Det blev spänstiga diskussioner med många olika perspektiv som sträckte sig från autonomi och politisk styrning,  till externt och internt men också om ordens betydelse. Det kommer att finnas många skäl att fortsätta diskussionen både i konsistoriet och i olika sammanhang inom och utanför universitetet. Universitetets svar ska vara inlämnat till regeringen den 2 november.

Arbetet med universitetets mål och strategier konkretiseras i program och handlingsplaner. Konsistoriet beslutar om universitets övergripande program och rektor om universitetsövergripande handlingsplaner. Idag beslutade konsistoriet att fastställa programmet för hållbar utveckling efter en mindre komplettering. Programmet kommer att publiceras på universitetets webbplats om några dagar.  Programmet för hållbar utveckling syftar till att stimulera engagemang, initiativ och nytänkande inom hållbarhetsområdet.  Med programmet i ryggen kan arbetet sedan fortsätta universitetsgemensamt men också på vetenskapsområden, fakulteter och institutioner. Kul i det sammanhanget är också att Uppsala universitet har fått ett nationellt uppdrag att samordna OECD-utbildning för Hållbar utveckling.

Styrelsen beslutade dessutom om pristagare för  både Oscarspriset och det Björkénska priset. Jag meddelar pristagarna först innan vi publicerar offentligt vilka de är. Så håll utkik på universitetets webb.

Möte om internationalisering

Idag, måndag eftermiddag var jag, (Eva) och rektorsrådet för internationalisering, Leif Kirsebom med på ett möte på KTH campus Södertälje för att diskutera och framföra vad vi tycker är särskilt viktigt  angående internationalisering till utbildnings och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.  Inledningsvis poängterade vi vikten av att undanröja hinder och arbeta främjande från departementet sida med en insikt att våra universitet och högskolor har olika profil och ambition med internationalisering.  Sedan lyfte vi nedanstående punkter som särskilt angelägna att diskutera i detta sammanhang:

  1. Berörda departement tillsammans med ansvariga myndigheter måste få en bättre och mer koordinerad omvärldsanalys som kan utgöra en mer solid utgångspunkt för beslutsfattande och prioriteringar inom högre utbildning och forskning med avseende på internationella frågor. Exemplen är många på beslut som fattas utan konsekvensanalys avseende universitetens internationella arbete. En viktig uppgift för utbildningsdepartementet i det internationella arbetet är att ta bort hinder och arbeta främjade för internationalisering.
  2. Sveriges universitet och högskolor verkar i ett snabbt föränderligt och globalt akademiskt landskap, där många utländska framstående lärosäten idag etablerar sig i andra länder. Uppsala universitet anser att även svenska lärosäten bör ges förutsättningar att på allvar pröva möjligheten att etablera sig utomlands.
  3. Vi behöver ett kraftfullt och långsiktigt stipendieprogram för att attrahera talanger till Sverige, likt amerikanska Fulbrightstiftelsen. Varför inte ett Dag Hammarskjöld Scholarship Program eller ett (Raoul) Wallenberg Scholarship Program? Om det ska ge effekt måste det vara kraftfullt och uthålligt. Det tar tid att arbeta in ett stipendieprogram och få riktigt bra sökande och det förutsätter också att svenska lärosäten arbetar tillsammans kring våra starka varumärken. Det gynnar alla. De 6,5 miljarder som lyfts ut från Akademiska Hus är en lämplig grundplåt för detta ändamål.

Det blev inte mycket diskussion eller återkoppling utan mer lyssnade från ministerns sida med ett löfte att inspelen från lärosätena var antecknade. Vi uppmanades även att ta med dessa i våra inspel till den kommande propositionen 2016 .

En dag i Washington DC

Efter delegationsresan till Minneapolis (se tidigare blogg) gjorde delar av universitetstruppen en avstickare till Washington DC där också prorektor och universitetsdirektör anslöt. Tre programpunkter avverkades under en intensiv torsdag i underbar sensommarvärme.

Alumn och fundraising vid Georgetown
På förmiddagen besökte vi Georgetown University, USAs äldsta katolska universitet, grundat 1789, med drygt 18 000 studenter samt 2 400 forskare och lärare. Vi träffade Bill Reynolds, som arbetar med alumner, och Paul O’Neill, som är fundraisingchef.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Georgetown lägger ett, med svenska mått mätt, enormt stort arbete på att hålla kontakt med och säkra ekonomiska bidrag från så många som möjligt av lärosätets alla 165 000 alumner. Man har totalt 225 personer anställda för arbetet med alumner och fundraising. Man siktar på att öka andelen alumner som ger till alma mater från 28 procent idag till 40 procent år 2020. Framgångsfaktorer i alumnprogrammet är:

• effektiv karriärservice
• att identifiera ledare bland alumnerna
• att introducera fundraising redan hos studenterna
• att hålla reda på var alumnerna tar vägen och att ständigt hitta nya kontaktpunkter för att nå dem
• att hitta jämförbara lärosäten med vilka man jämför sig och med vilka man tävlar om studenter och forskare.

Målet är att ha excellenta studenter som lär sig och inspireras av excellenta lärare och forskare – konkurrensen om båda målgrupperna är stenhård i USA. Man måste kunna svara på frågan hur Georgetown kan bidra till viktiga frågor och utmaningar i samhället.

I arbetet med större donationer är utgångspunkten att de flesta filantroper vill vara engagerade i hur deras donationer används. Fundraising är en långsiktig process som inte minst kräver stort engagemang och uthålligt arbete från ledningen. Paul O’Neill berättade om den stora donation som Georgetown nyligen erhöll – USD 100 miljoner – och som tog 15 års arbete att realisera.

Forskning och nyttiggörande
Eftermiddagen innehöll två programpunkter på temat forskning och nyttiggörande. Båda hölls i House of Sweden – Sveriges fantastiska beskickningsbyggnad i Washington.

Programmet inleddes med ett rundabordssamtal om hur forskning kommer till användning i näringsliv och samhälle. Runt bordet fanns representanter från amerikanska universitet, forskningsstiftelser och myndigheter samt från svensk-amerikanska handelskammaren. Från Uppsala universitet, förutom undertecknad prorektor, även Pirkko Tamsen, Tobias Sjöblom och Katarina Bjelke. På den svenska sidan deltog också Anna Ledin som är tjänstledig från Uppsala universitet för att under två år bevaka forsknings- och innovationsfrågor i Nordamerika, med Washington och House of Sweden som bas. Det blev en öppen diskussion där alla generöst beskrev och delade med sig av erfarenheter. I-corps är ett program som National Science Foundation driver i USA som vi i Uppsala gärna vill veta mer om, medan intresset från våra amerikanska kollegor var stort för vårt AIMday . När mötet avslutades kändes det som att samtalet bara börjat; dialogen och utbytet kommer säkert att fortsätta i olika former.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Programmet fortsatte en trappa upp där drygt 100 gäster och vänner till Uppsala universitet samlades i en vacker lokal med utsikt över Potamac-floden. Göran Lithell, Deputy Chief of Mission och UU-alumn, hälsade välkommen och prorektor höll ett inledningsanförande innan Dr Kathie Olsen tog över scenen tillsammans med Pirkko Tamsen från UU Innovation och cancerforskaren och Tobias Sjöblom. Det blev ett blev öppet och spännande samtal om nyttiggörande av forskning med många frågor från publiken. Sedan var det mottagning och mingel medan mörkret sänkte sig över floden. Vi kunde nöjda gå hem med många visitkort och kontakter att följa upp.

Akademiska Hus och vinster

Akademiska Hus styrelse kallar till en extra bolagsstämma och skälet till den extra bolagsstämman är att styrelsen har föreslagit aktieägaren  – som är den svenska staten –  att Akademiska Hus ska lämna utdelning om 6, 5 miljarder kr.  Vinsten har kommit till genom hyror och avgifter från lärosäten.  Akademiska hus har en dominerande ställning när det gäller att hyra ut lokaler till utbildning och forskning.

Vi har tillsammans med  lärare och forskare vid Uppsala universitet och andra lärosäten under många år ifrågasatt både hyresnivåer och Akademiska Hus ställning och kritiken har tidvis varit stark. Uppsala universitet har fört fram kritik mot avkastningskravet som Akademiska Hus har haft. Många gånger kan både utbildning och forskning bli lidande och ibland även arbetsmiljön, eftersom enskilda institutioner strävar efter att minska sina lokalkostnader. Att låta pengar till forskning och utbildning gå till övervinster på det här sättet är helt upp åt väggarna.

Om Akademiska hus pga av för hög soliditet ska föra pengar till statskassan vore det enda rimliga att på olika sätt återföra pengarna till sektorn. Det skulle kunna ske genom den kommande forskningsproppen (ökade basanslag för att finansiera satsningar på exempelvis forskningsinfrastraktur, meriteringsanställningar och samverkan) eller varför inte ett rejält stipendieprogram för utomeuropeiska studenter av vilket en del skulle kunna kopplas specifikt till den aktuella flyktingkrisen i Europa.

 

 

Kvalitet i utbildningsutskottet

En efterlängtad omläggning av det nationella kvalitetssystemet för högre utbildning är på gång. Under senare år har vi ju haft ett system där UKÄ har granskat utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Nu föreslås istället ett system där ansvaret för att låta genomföra systematiska utbildningsutvärderingar åläggs lärosätena, medan UKÄ ska granska att lärosätena fullgör denna uppgift på ett tillfredsställande sätt. Lärosätenas utvärderingsansvar föreslås även omfatta utbildning på forskarnivå, men det kan dröja innan det kan ske fullt ut, då UKÄ:s tidigare plan att granska utbildning på forskarnivå än så länge verkar stå fast.

Idag besökte en SUHF-grupp riksdagens utbildningsutskott för att informera om och diskutera förslaget till nytt nationellt kvalitetssystem. I SUHF-gruppen ingick Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet och ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor, Marianne Granfelt, SUHF:s generalsekreterare samt från Uppsala universitet utvärderingschef Åsa Kettis och undertecknad prorektor (också ledamot i SUHF:s expertgrupp).

I utbildningsutskottet poängterade vi att förslaget ligger i linje med vad SUHF förespråkar. Anders Söderholm pekade på att det nya systemets har flera fördelar:

• Internationell legitimitet – bygger på European Standars and Guidelines (ESG)
• Skarpt system – kombinerat med utvecklingsfokus
• Resurseffektivt – i stället för parallella system
• Studentfokuserat – i stället för huvudområden
• Arbetslivsanknytningen stärks
• Omfattar all utbildning – i stället för som tidigare vara 60-70%

Åsa och jag berättade om hur viktigt det är för Uppsala universitet, som fullskaligt forskningsuniversitet med ambition att bedriva forskning och utbildning på högsta internationella nivå över ett brett ämnesfält, att ha rådighet över kvalitetsfrågorna. Vi beskrev hur en arbetsgrupp inom UU nu arbetar med att utforma ett system för systematisk utbildningsutvärdering som präglas av både skärpa och mångfald. Kvaliteten ska säkras men minst lika viktigt är att skapa ett system som är utvecklingsdrivande.

Skärpa:
• krav på periodisk utvärdering av all utbildning enligt European Standards and Guidelines (ESG)
• krav på extern granskning, öppenhet och åtgärder/uppföljning

Mångfald:
• utrymme för lokal anpassning av utvärderingarna
• utrymme för bredd i underlag och perspektiv (lärare, studenter, alumner, avnämare)
• utrymme för samverkan med andra lärosäten

Vi underströk också vikten av att arbetsdelningen tydliggörs så att det klart framgår att det är lärosätena som i huvudsak ansvarar för utbildningsutvärderingarna medan UKÄ granskar att detta utförs väl. I den mån UKÄ skall utföra egna utbildningsutvärderingar skall det handla om riktade insatser inom avgränsade områden. Dubbelarbete måste undvikas.

Intrycket var att utskottets ledamöter lyssnade med positivt intresse, och de många frågor som ställdes vittnar om starkt engagemang i frågan, vilket bådar gott inför den fortsatta politiska processen.

Minneapolis – inspiration och utbyte

Jag pratar ofta om internationalisering som en del av kvalitetsutvecklingen vid Uppsala universitet. Internationalisering är ett stort och mångfacetterat begrepp. Det är nyttigt att vidga vyerna, både som lärosäte men också som individ. Vi behöver se hur andra gör, jämföra, få nya perspektiv, inspireras och lära oss nya saker. Det har jag verkligen haft förmånen att göra tillsammans med en delegation från universitet, kommunen och länet de senaste dagarna i Uppsalas vänort Minneapolis.

Här har vi träffat University of Minnesota och diskuterat innovationssystem, imponerats av hur strukturerat de arbetar med fundraising, internationalisering och pedagogisk utveckling. Vi har fått träffa rektor Kaler och en mängd företrädare från olika delar av universitetet. Dessutom har vi fått se hur staden Minneapolis, staten Minnesota och universitetet samarbetar om gemensamma projekt.

Under söndagen besökte vi svenskbygderna som inspirerat Moberg att skriva Utvandrarna och berättelserna om Karl-Oskar och Kristina från Duvemåla. Vår egen Sverige-Amerika-forskare Dag Blank problematiserade begreppen svenskhet, identitet och migration. Det gav resan ytterligare djup och värde.

Särskilt givande med den här resan har varit att representanter från kommunen, länet, och vårt universitet rest tillsammans. Vi har mött arkitekter, arenabolag, och stadsutvecklare.  Det har gett inspiration till nya samarbeten som vi kan ta med oss hem.

Vårt besök har American Swedish Institute koordinerat på ett fantastiskt sätt. Generöst har de delat med sig av sin tid och sitt kunnande. Institutet har också egen verksamhet som är mycket inspirerande.  På institutet finns ett fint museum med även tillfälliga utställningar och ett riktigt bra fik – med namnet Fika. Har ni vägarna förbi Minnesota, ta er tid att titta förbi American Swedish Institute, det är det verkligen värt. På ett imponerande sätt har institutet arbetat med dagens migranter, t ex en stor grupp från Somalia. Bland annat berättar de för de nyanlända somalierna om svenskarnas erfarenheter för mer än hundra år sedan. Det är ett sätt använda historien för att förstå nutiden bättre. Själv tror jag att vår egen immigranthistoria här i USA kan hjälpa oss att förstå och hantera det som händer i Europa just nu när folk flyr krig och utsätter sig för stora faror för att skapa sig ett bättre liv.

För mig personligen är University of Minnesota och Minneapolis en speciell plats. Här tillbringade jag två år som postdoc. Det var en lärorik tid i mitt liv. Men det är också en speciell plats för Uppsala universitet. Våra juridiska fakulteter har haft utbyte både inom utbildning och forskning sedan mer än trettio år. Nu fick jag tillsammans med företrädare för fakulteten och institutionen tillfälle att träffa professor Bob Stein, en av initiativtagarna till utbytet. Det är inspirerande att se hur nya generationer forskare och lärare från både Uppsala och Minnesota kommer att förvalta och utveckla samarbetet för framtiden. Att det betytt mycket för många blev uppenbart vid besöket. Jag fick många vittnesmål om hur uppskattat och viktigt utbytet och samarbetet har varit för både studenter och lärare.

Idag reser några ur delegationen hem, andra fortsätter med mig till Dartmouth, ett partneruniversitet inom Matarikinätverket.

Terminen i full gång!

Helgen dominerades av Kulturnatten. Eva delade ut Disapriset på Studentbokhandeln, detta pris har delats ut sedan 2001 och blir alltmer prestigefyllt. I år gick det till Sara Danius. Anders invigde Lars Lerin-utställningen på Värmlands nation. Välbesökt, när Eva tittade förbi på kvällen så hade långt över 6000 besökare redan hunnit passera. Utställningen är öppen t.o.m. onsdag.

Diskussion om forskningsstrategier pågår intensivt inför inspelen till den kommande propositionen 2016. Men olika organisationer arbetar även med sina egna strategier parallellt. Eva deltog i rundabordssamtal om SSF:s nästa forskningsstrategi förra tisdagen. SSF – Stiftelsen för Strategisk Forskning – finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med ungefär 600 miljoner kronor om året. Vi betonade vikten av inkludera också samhällskunskap och humaniora i utmaningsdriven forskningen. Ledarskapsprogrammet fick beröm, långsiktighet betonades, och stiftelsens framtid diskuterades.

Under veckan som gått har Eva deltagit i STINT:s seminarium om ”Public Diplomacy and the Role of International Academic Cooperation” och pratade om ”Academic Cooperation: The Road to a Better World”. Det var ett välbesökt seminarium med viktiga frågeställningar. Universitet utökar och fördjupar sina internationella partnerskap världen över. Samtidigt som akademiska internationella aktiviteter har stor potential att gagna lärosätenas verksamhet, stärka diplomatiska relationer, samt bidra till innovationer och en globalt hållbar utveckling finns det utmaningar och risker. Hur påverkas internationella akademiska samarbeten när värderingar och förutsättningar skiljer? Är akademisk frihet ett krav eller ett mål?

I tisdags höll Tobias Ekholm en presentation om Matematiska knutar och fysiska strängar på KVA, detta som Göran Gustavsson-pristagare i matematik 2008. Förutom denna stiftelse finns en Göran Gustavsson-stiftelse som är särskilt riktad mot Uppsala universitet och KTH och delar ut priser till unga forskare. Dessa och andra donationer ger många gånger avgörande tillskott till forskare under viktiga skeden i deras karriär. Fundraising och donationer blir allt viktigare för vår verksamhet, och vi måste flytta fram våra positioner på detta område. Vi kommer därför särskilt att studera detta under vår kommande resa nu till Minneapolis i USA och även ha utbildning för ledningen på hemmaplan framöver.

Med STUNS i Cambridge

Stiftelsen för samverkan mellan universiteten, näringsliv och samhälle – STUNS – har existerat sedan mitten av 1980-talet med syftet att understödja samverkan och stödja näringslivsutveckling i Uppsala. STUNS styrelse gör vartannat år en studieresa.

I år gick resan till Cambridge, UK, som besöktes under två intensiva dagar den gångna veckan. Besöket koordinerades Tony Jones, Director of Business Development vid One Nucleus, en medlemsorganisation för företag inom livsvetenskap, hälsa och vård i Cambridge/London-korridoren.

 
Den första dagen tillbringades i Granta Park och ägnades åt Triple Helix-samarbete, utveckling och spridning av varumärket Cambridge som ”science and technology cluster”, och hur man kan använda ”Champions” för att locka och kvarhålla storföretagsinversteringar.

Dag två besöktes Stevenage Bioscience Catalyst, som är gemensamt initiativ mellan GSK, Wellcome Trust, regionen och staten. Diskussionen handlade om metoder att understödja Open Innovation och unga teknologiföretag med lokaler och infrastruktur, finansiering, nätverksbyggande. Innan hemresan onsdag kväll höll styrelsen ett ordinarie sammanträde.

Det värdefulla med resor som denna är möjligheten att jämföra och värdera skillnader och likheter i arbetssätt och organisationsformer när det gäller att stimulera samverkan och innovation i Uppsala och Cambridge. Cambridge har en unik resurs i sitt fantastiska universitet men vi tycker samtidigt att Uppsala står sig bra, både när det gäller täthet och tillgänglighet i staden, och när det gäller formerna för att stimulera samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle.  Två saker vi tar med oss hem är att tillgången på riskkapital för finansiering av unga företags första utvecklingsfaser behöver öka och att Uppsala behöver planera för nya attraktiva verksamhetslokaler i det medellånga perspektivet.

Trends 2015 – Learning and Teaching in European Universities

Jag sitter och bläddrar i den nya Trends 2015 rapporten från EUA (European Universities Association). EUA följer utvecklingen genom studier som publiceras strax före Europas utbildningsministrars, så kallade, Bolognamöten. Den förra rapporten kom 2010. Jag drar mig till minnes att jag intervjuades för länge sedan när Trends V kom år 2007 av universitetsläraren.

Då var vi mitt uppe i högskolereformen eller Bolognareformen som vi ofta kallar den, och skrev kursplaner som skulle svara mot de mål som nu hade kommit i de nya examensbeskrivningarna. Nya masterprogram skapades, c:a 700 startade direkt 2007, och merparten var med engelska som undervisningsspråk. Några egentliga resurser för detta tillfördes inte. Det lärosäte som jag arbetade vid då fick 3 miljoner i extra tillskott och jag antar att Uppsala universitet fick något liknande. När jag ser tillbaka blir jag förundrad över det enorma utvecklingsarbete som pågick – många internationella seminarier,  workshops och massor av samarbeten.

Hur ser det ut idag, vad händer i Europa nu? Nyfiken och förväntansfull hoppas jag på svar i Trends 2015 – Learning and Teaching in European Universities. Vissa svar får jag. EHEA – European Higher Edcuation Area skulle skapas 2010, det året tog man nya tag och siktade framåt mot 2020. Jag får intrycket att det intensiva utvecklingsarbete och samarbetena har mattats av. Delvis har det sin förklaring i det ekonomiska läget i stora delar av Europa. Många av min kollegor kämpar med stora neddragningar, inte minst nu senast i Finland.  Även om vi i Sverige ofta lyfter fram bristande resurser – framför allt till utbildning, så har det skett satsningar i Sverige under de senaste åren framför allt till forskning 2008 och 2012. Negativ demografi i stora delar av Europa lyfts fram som den andra stora utmaningen. Det har inte vi känt av här, snarare tvärtom så har ansökningssiffrorna ökat de senaste åren oavsett vilka demografikurvor som har visats av ministrar.

Kvalitetsfrågor är i fokus. Lärosätenas interna kvalitetssäkring sägs ha utvecklats i hög grad och samtidigt förändras den externa kvalitetssäkringen för att anpassas till denna utveckling. Låt oss hoppas att det även kommer att ske här i Sverige. Med det förslag som har kommit från universitetskansler Harriet Wallberg ser det hoppfullt ut. Strategier för internationalisering är i fokus och spås få ännu större betydelse framöver. ICT är en också en sådan fråga, här handlar det om effektiv användning av klassrumstid – flexibilitet som ökar tillgänglighet av utbildning.

Framöver är det bland annat utveckling och implementering av internationaliseringsstrategier som sägs vara viktiga för lärosätena. Gränsen mellan privat och offentlig finansiering blir allt otydligare. MOOCs nämns men ett sansat tonläge – de beskrivs inte längre som något dramatiskt som kommer att förändra universiteten för alltid.

Sverige har under de senaste åren inte varit aktiva på den internationella arenan. Förra året sa jag i en debatt i Almedalen att nästa forsknings- och utbildningsminister inte kan lämna walk over i de internationella frågorna. Därför tycker jag det är bra att Helene Hellmark Knutsson nu tar tag i frågan. I juni var alla rektorer inbjudna för samtal om en gemensam strategi för internationalisering och detta möte följs upp med regionala möten. SUHF har tillsatt en ny gruppering för internationalisering där jag kommer att medverka. Bra att internationalisering kommer tydligare upp på agendan i Sverige. Nu är det upp till oss alla att komma med konkreta förslag på hur internationaliseringen på olika sätt kan förverkligas för att gagna utvecklingen av forskningen och den högre utbildningen i Sverige och i världen. En sak vet vi i alla fall och det är att samarbete mellan länder och kulturer är en viktig grund för ökad förståelse mellan människor och för fred.