Månad: mars 2015

Grattis Helsingfors universitet 375 år!

Vår yngre syster, Helsingfors universitet, firar 375 år och jag (Eva) är här i Helsingfors för att framföra våra varmaste gratulationer.  Samtidigt har jag deltagit tillsammans med flera europeiska kollegor i runda bordssamtal om framtiden för universitetet med sikte på 2040, då Helsingfors universitet blir 400 år. Igår arbetade vi fram olika scenarios  för år 2040 med skilda osäkerhetsfaktorer för framtiden för att sedan med hjälp av en ”backcasting method” arbeta oss bakåt i tiden för att kunna se skillnader mellan dagens realiteter och den önskade framtiden, och förstå vilka förändringar som krävs. Låter kanske enkelt, men som ni alla vet, det där med att sia om framtiden är inte enkelt – oavsett metod. Men det var givande och kreativa diskussioner tillsammans med engagerade rektorskollegor som har olika perspektiv. Helsingfors universitet bjuder ofta in kollegor från andra lärosäten och länder för att diskutera sina strategier, eller för att delta i egeninitierade utvärderingar/benchmarking. Helsingfors har också en internationell rådgivande grupp till universitetsledningen.

Vårens dekaninternat

I slutet av veckan hade vi vårens dekaninternat. Ledningsrådet träffas tillsammans med dekaner, kanslichefer och rektorsråd en gång per termin under ett dygn för att diskutera gemensamma viktiga strategiska frågor som berör hela vårt breda universitet.

Vi inledde med ett pass kring ”Utbildnings- och forskningsstrategier – Hur ser en strategi för ett brett universitet ut?”   Biträdande universitetsdirektör Kerstin Jacobsson och universitetsdirektör Katarina Bjelke  gav oss en välbehövlig genomgång av de senaste reformerna och hur UU har arbetat med strategier inför forskningspropositionerna 2008 och 2012. Sedan hade vi gruppdiskussioner med följande frågor:

  • System-/metafrågor vs ämnesprioriteringar: vad bör UU:s inspel innehålla?
  • Former för arbetsprocessen 2015, sammansättning av eventuell arbetsgrupp

Kort sammanfattning av samtalen är att vi vill ha ett brett engagemang för att få ihop ett kort och koncist dokument som inspel till departementet.

Nästa ämne var: Ett brett universitet fordrar ett brett samverkansbegrepp.  Med inledning av prorektor Anders Malmberg och kommentarer av dekanus Göran Alderborn, sektionsdekanus Peter Lindblad,  dekanus Elisabet Nihlfors och student.

Som ett exempel hade vi Medfarm & Akademiska: Uppsala universitets starkaste strategiska partnerskap –  Hur kan det breddas och fördjupas ytterligare?  Detta exempel presenterades av sjukhusdirektör Lennart Persson och dekanus Eva Tiensuu  Jansson. Det var lärorikt och uppskattat av oss åhörare.

Gruppdiskussioner tog sedan vid kring följande frågor:

  • Finns det bättre och sämre typer av samverkan?
  • Vad kännetecknar i så fall särskilt bra samverkan?
  • Finns det skäl att minska – eller öka – beröringsskräcken?
  • Samverkar vi för mycket eller för lite?
  • Hur kan UU bli ännu bättre på samverkan?
  • Akademisk integritet och samverkan – Finns det en motverkan?

Dag två började med ”Forskningsinfrastruktur” och en genomgång av rektorsrådet Joseph Nordgren. Systemet för finansiering av nationell forskningsinfrastruktur är under omstöpning. Den tidigare ordningen då enskilda forskare eller forskargrupper kunde ansöka om medel kommer inom kort att ersättas av ett system där endast lärosäten kan stå som sökande. Det kommer också att krävas minst två partners och en betydande medfinansiering för att en ansökan ska tas emot. Under våren pågår ett arbete – internt men också nationellt – för att identifiera de förslag som uppfyller kraven på vetenskaplig prioritet och nationellt intresse.

Det saknas 43 000 lärare i Sverige – Vad kan Uppsala universitet göra? Det var nästa tema får våra samtal. Antalet studenter som utexamineras om fem år motsvarar inte det behov som finns.

Gruppdiskussioner i det här passet :
En viktig rekryteringsbas för framtidens lärare kan finnas bland de UU:s studenter som inte läser på lärarprogrammen. Vilka tänkbara insatser finns? Hur presenteras läraryrket? Kan fler studenter erbjudas dubbelexamen (idag diskuteras civilingenjör och lärare); kan validering av kurser ske för att underlätta för studenter som vill komplettera sin utbildning och bli lärare?  Hur kan vi utveckla samverkan universitet, skola, företag för att stimulera barn- och ungdomars intresse för naturvetenskap, teknik, matematik, språk? Samt medverka till hög kvalitet trots bristen på behöriga lärare?

En universitetsgemensam grupp kommer att bildas för att fortsätta dessa diskussioner och komma fram med mer konkreta förslag.

Sammantaget var det ett givande dygn där vi tillsammans fick tillfälle att diskutera viktiga gemensamma frågor. Dekaninternaten är uppskattade och viktiga. Vi är ett brett, fullskaligt universitet och det finns stora behov av mötesplatser över fakultetsgränserna så vi i konstruktivt samarbete kan ta ansvar för viktiga frågor.

På fredag eftermiddag fick vi besök av rektorn för Milanos universitet. Det finns redan bra samarbeten mellan universiteten och vi samtalade om hur dessa kan utvecklas vidare.

Scifest!
Solceller, DNA, såpbubblor, legorobotik, kemilek och olika experiment och tävlingar på temat naturvetenskap och teknik lockade många att besöka Scifest idag lördag när det var allmänhetens tur att få uppleva vetenskapsfestivalen för vetgiriga i alla åldrar. Tack alla som bidrar till Scifest på olika sätt!

http://www.scifest.uu.se/

Ledningsrådet i Bryssel

Måndag och tisdag besökte rektors ledningsråd Bryssel. Under två fullmatade dagar avhölls ett dussintal möten, och därtill hann vi med en alumnmottagning.

I högt tempo hann vi träffa representanter för olika EU-institutioner och inte minst ett antal av de många organisationer som arbetar med påverkan och bevakning av EU-frågor. Vinnovas Brysselkontor upplät generöst lokaler för många av våra möten, förutom att Dan Andrée och Sandra Oliviera gav värdefulla orienteringar om kontorets egna aktiviteter.

Vi fick inblick i arbetet med European Research Area (ERA) inklusive initiativet att etablera en europeisk pensionsfond för att underlätta forskarrörlighet (Resaver). Vi träffade också Thomas Jorgensen från European University association (EUA), Christina Miller från UK Research Office (UKRO), Kurt Deketelaere från League of European Research Universities (LERU) samt John Westensee som arbetar med forskarstöd vid Århus universitet. Vi hann även med att besöka EU-parlamentet, European Research Council (ERC) och den svenska EU-representationen.

På måndagskvällen bjöd vi in till alumnmottagning på Hotel Leopold. Ett 50-tal personer – tidigare studenter, ett par hedersdoktorer och andra vänner till universitet – mötte upp till en stunds både gemytlig och uppsluppen samvaro.

Resan gav en koncentrerad inblick i europeisk forskningspolitik. Den nu aktuella diskussionen handlar inte minst om oro för den nytillträdda Junker-administrationens relativa ointresse för forskningsfrågor och det omstridda förslaget att i betydande utsträckning finansiera den nya europeiska investeringsplanen – The European Fund for Strategic Investments (EFSI) – genom att minska den tidigare beslutade ramen för Horizon 2020 med 2,7 miljarder Euro.

Vi tackar alla som generöst delade med sig tid och kunskaper, och inte minst vår egen EU-handläggare Anders Jonsson som svarade för det högklassiga programmet!

Variationsrik vecka

Den gångna veckan inleddes med Matariki-besök. Anna Debska, som med bas i Durham sköter Matariki-nätverkets sekretariat, och deltog en stund på ledningsrådets måndagsmöte innan hon hade en serie möten med Uppsala-personer som i olika roller är engagerade i nätverket.

MNU

På tisdagen deltog vi i Anders Walls stipendieutdelning på Musikaliska akademien i Stockholm. Universitetets hedersledamot Anders Wall firar ju sedan många år sin födelsedag med att dela ut stipendier till unga talanger inom forskning, entreprenörskap, landsbygdsutveckling och kultur. Att få höra stipendiaterna berätta om sig själva och sina visioner är lika roligt och energigivande varje gång.

Under onsdagseftermiddagen samlades några hundra personer i Rikssalen för att uppmärksamma STUNS 30-årsjubileum med ett halvdagsseminarium på temat ”Globala förändringar, industriella utmaningar och nya möjligheter. STUNS är en vital del av Uppsalaregionens innovationssystem” och det är intressant att notera att Uppsala var tidigt ute med att etablera vad som sannolikt är landets första Triple Helix-organisation, ett begrepp som ju annars kom i svang först en bit in på 1990-talet. Även om seminariet var framåtblickande inledde landshövdingen med att tala om STUNS tillblivelse i mitten av 1980-talet, och inte minst den roll som Uppsala universitets dåvarande rektor Martin H:son Holmdahl då spelade.

När det så under själva seminariet kom bud om att Martin H:son Holmdahl samma dag avlidit, föll det sig naturligt att informera deltagarna om dödsbudet och att med några ord erinra om Martins stora betydelse för Uppsala universitet och för staden Uppsala innan vi avhöll en tyst minut

Annars präglades veckan av en hel del medial diskussion. Förra årets ledningskris följdes upp i ett par artiklar i UNT, och i samma tidning publicerade en grupp forskare en debattartikel om Carola Lemnes dubbla roll som VD för svenskt näringsliv och ordförande i Uppsala universitets konsistorium, som sedan rönt stor uppmärksamhet i andra media.

Mindre media blev det, symptomatiskt nog, när Times Higher Education publicerade 2015 års upplaga World Reputation Ranking. När Uppsala och Lund förra året hamnade utanför topp-100-listan uppstod närmast en ”Pisa-panik” med väldig medial uppmärksamheten i svensk media på vad som betraktades som en kris för svensk högre utbildning och forskning. Därför kan man tycka att det vore värt att uppmärksamma att Uppsala universitet i år tillbaka på listan, nu i intervallet 81-90.

Även om rankingar av alla slag skall betraktas med sund skepsis är det roligt att kunna notera att Uppsala universitet har haft en positiv trend i de flesta globala rakningar under det senaste året och ingår nu bland världens 100 ledande lärosäten på alla de viktiga listorna. Länk till nyhet

Nu, söndag kväll, har vi ankommit till Bryssel tillsammans med Ledningsrådet, två dagars studiebesök med fullmatat program ligger framför oss. Vi återkommer med rapportering här på bloggen. Hoppas att ni har njutit av det vackra vädret i helgen.

 

Nordiskt rektorsmöte: Akademikernes rolle i framtidens Norden – Changing universities in a changing world

På hemvägen från Australien åkte jag en sväng till Oslo för att  delta i det Nordiska rektorsmötet under måndag–tisdag.

Vi välkomnandes av Ole Petter Ottersen, rektor för Oslo universitet. Han betonade att i Norden finns fler toppuniversitet än i Frankrike eller Tyskland.  På frågan vad universitet ska stå för så var hans svar: Autonomi, nyfikenhet och långsiktighet. Det pågår mycket i Norge, en ny finansieringsmodell är på förslag och flera samgåenden pågår mellan lärosäten. Det finns en nyfikenhet på våra erfarenheter av Campus Gotland.

Kristin Ingolfsdottir, rektor Haskoli Islands talade om Nurturing talent and meeting the needs of new generations. Teknikdriven utveckling är temat men det har inte hänt så mycket inom universitetsutbildningar. Hon lyfter fram MOOCs och talade om utvecklingen 2012–2015. Det finns många frågetecken om vilken omfattning och effekt dessa kommer att ha på längre sikt.  Men en effekt av MOOCs och den diskussion som dessa har generat är att många universitet implementerar policy för e-lärande, bättre infrastruktur, innovative teaching. MOOCs har blivit en katalysator för att tänka igenom strukturer och reformer av utbildningar. Edinburgh University lyfts fram som ett gott exempel.

Lars Haikola, tidigare universitetskansler, var inbjuden för att tala om sitt utredningsuppdrag: ”Högskolans roll och utbildningsuppdrag”. I uppdraget ingår att beskriva relationen kurser/program, magister/master samt  göra en bedömning av huruvida balansen är väl avvägd med avseende på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, samhällets övriga behov samt hög kvalitet. Lars Haikola betonade att Sverige har en bred högskola som inrymmer mycket som till exempel lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning som inte självklart ingår i andra länder. Sverige har en kursbaserad högskola – inte programbaserad som många andra. Vi har även ett långt decentraliserat dimensioneringssystem enligt Haikola. Utbildningsvolymen har ökat 31 % under perioden 1994–2013. Det är programmen som har ökat, då särskilt generella program och det är unga högskolor som står för den större delen av ökningen. Minskningen av fristående kurser har skett på äldre universitet. Efter reformen 2007, som ofta kallas Bolognareformen, sker en minskning av terminslånga kurser och neddragningen av fristående kurser fortsätter. Haikola säger att det är svårt att mäta om livslångt lärande tas bort. Kurserna är inte märkta – bildning, livslångt lärande – vilket är vanligt i andra länder.

Är denna utveckling bra? Vad vet vi? frågar Haikola. Svaren som han ger:

  • Studenternas efterfrågan känd genom söktryck
  • God kunskap om arbetsmarknaders behov
  • Jämförelse med andra länder; Danmark, Norge, Finland,
  • Jämförelse kan göras bakåt
  • Vad säger måldokument, lag? (inte mycket)

Till slut hänvisar Haikola till akademiskt sunt förnuft: I första hand är universitetens uppgift att ge unga människor en lång utbildning på heltid på campus som är nyttig. Yrke och bildning är inte i konflikt. Fort- och vidareutbildning är en sekundär uppgift för lärosätena.

Olika föredrag avlöste varandra om samhällsutmaning och hur vi möter dessa, utmaningarna i Finland där det påstods att det var den värsta situationen av alla i Norden. Svenskt Näringslivs rapporter kritiserades av Pam Fredman (rektor GU) för att vara undermåliga. Mång- och tvärvetenskap var också på agendan. Finland och Norge avstår från att införa studieavgifter, kanske för att de har sett konsekvenserna i Sverige.

Sammanfattningsvis så var det en intressant dag.  Bra att få en överblick av vad som är på gång i våra Nordiska grannländer.  Men nu är det verkligen skönt att vara hemma igen i Uppsala! / Eva

 

Del två – fortsatt ”Orientation week” i Australien

Andra delen av resan till Australien fokuserade på Sydney.  En spännande stad med flera intressanta universitet och starka kopplingar till Uppsala. Jag (Eva)  tillsammans med Catharina Svensson, Kerstin Rydbeck, Erika Dabhilkar och Kay Svensson besökte University of Sydney, University Macquarie och University of New South Wales. Våra besök sammanföll med Orientation week. Det kändes som Uppsala i månadsskiftet augusti/september,  förväntningar, ambitioner och nyfikenhet i en härlig blandning. Skillnaden var dock inslaget av internationella studenter. Här handlar det om drygt 25% av nybörjarna som kommer från utlandet!

På torsdagskvällen bjöd vi in alumner, vänner och utbytesstudenter till en mottagning likande den i Melbourne. Den blev också mycket lyckad. Även här fanns en stor grupp utbytesstudenter som just anlänt till Sydney. De har ett helt år framför sig i denna spännande miljö. Vi önskar dem lycka till och hoppas att de tar vara på tiden! De verkar vara på god väg.

På Macquarie träffade vi en gammal vän från Matarikinätverket, Jim Lee. Han rekryterades från Queens University i Kanada till Sydney som vice rector för internationella frågor för drygt ett år sedan. Vi hann även träffa Folke Tersman från Uppsala. Han har en forskningsperiod förlagd till University of Sydney och gav oss tillfälle till fördjupad reflektion kring australiensisk utbildning och forskning.

Inom medicin diskuterade Catharina Svensson flera intressant projekt, bland annat besökte vi Hearing Hub vid University of Macquarie. Den var ett unikt samarbete mellan sjukvård, forskning, patientorganisationer och industri och kan erbjuda intressant möjligheter inom flera områden vid medicinsk fakultet! Kerstin Rydbeck (och hela gruppen) fick även titta in i deras nybyggda bibliotek som är helautomatiserat. Ett spännande framtidsscenario.

Vi hann också få inspirerande inblickar i hur man arbetar med praktik, samhällsanknytning och fältarbete i ett ambitiöst projekt kallat PACE vid University of Macquarie. Det gav mersmak och är ett intressant inspel till tankar som finns i Uppsala om praktik och volontärarbete bland våra studenter.

 

Under våra besök fick med oss hälsningar hem till både Fred Nyberg och Peter Wallensteen från kollegor som vi mötte. Nu vänder vi tillbaka till Sverige med väskor och huvuden fulla av intryck. Det finns mycket att lära och låta sig inspireras av i Australien. Relationerna är ömsesidiga och det finns ett stort intresse för Uppsala. Ett bevis på detta är att Macquarie University kommer på ett svarsbesök redan i mars. Stort tack till Erika Dabhilkar som ordnat det mesta på vår resa!