Månad: februari 2015

Universitet rikt på skatter

I Mål och strategier sägs att Uppsala universitet ska vara en mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog. Denna vecka har det breda universitetet visat upp sig från sin bästa sida med både öppna föreläsningar och en ny utställning.

Celsius-Linnéföreläsningarna har hållits årligen sedan 1991 och Hugo Valentin-föreläsningen sedan 2000-talets början. Denna vecka har universitetets forskare, lärare och studenter tillsammans med en intresserad allmänhet kunnat lära sig mer om mekanismerna bakom några av senare års stora jordbävningar och vad vi kan förvänta oss framöver (Celsiusföreläsaren Dan McKenzie, Cambridge), hur man med en ”genetisk sax” kan klippa och klistra i den genetiska koden (Linné-föreläsaren Jennifer A. Doudna, Berkeley), och hur axelmakternas strategier gjorde 1930- och 1940-talen till de mest våldsamma årtiondena i människans historia (Hugo Valentin-föreläsaren Dieter Pohl, Klagenfurt).

På fredagseftermiddagen invigdes utställningen ”Skatter från samlingarna” på Museum Gustavianum, där den kommer att stå till sommaren. Här vill museet genom några noga utvalda föremål visa på bredden och djupet i universitetets samlingar av konst och mynt, vetenskapshistoria och arkeologi. Ett syfte är att utställningen ska inspirera våra egna forskare och lärare att arbeta med dem. En av Museum Gustavianums många roller är ju att fungera som infrastruktur för forskning och undervisning.

I ett kort invigningstal underströk prorektor att Uppsala universitet har ett stort ansvar för att bevara ett stort och rikt kulturarv för framtiden, men att vi också ska använda det som en resurs för undervisning, forskning och samverkan. Våra museer och andra kulturarvsmiljöer är även fantastiska mötesplatser, både för människor från olika delar av vårt breda universitet och mellan universitetet och omvärlden. Stefan Parkman och Akademiska kammarkören fyllde valven i Gustavianum med skön sång, innan Anders tillsammans med museichefen Marika Hedin fick klippa bandet.

Folkligt, festligt, fullsatt – rapport från resa till Melbourne och Sydney

Folkligt, festligt och fullsatt på vårt första möte med alumner och vänner i Melbourne på måndagskvällen.  35 alumner,  utbytesstudenter, vänner och hedersdoktorer hade hörsammat inbjudan. Det gav mersmak och många nya band knöts bland deltagarna. Detta är en av programpunkter på en resa till Melbourne och Sydney denna vecka. Uppsala universitet har haft utbytesavtal med både Melbourne och  Monash University sedan början av nittiotalet. Hundratals studenter har under åren rört sig i båda riktningarna. Både nuvarande och tidigare deltagare vittnade om det stora värdet i få göra en sådan utbytesperiod. Australien är både tryggt och bekant men har samtidigt en tydlig asiatisk dimension.

Under måndag och tisdag har jag (Eva) också, tillsammans med Catharina Svensson, Kerstin Rydbeck, Erika Dabhilkar och Kay Svensson, haft intressanta samtal vid University of Melbourne och Monash University. Det är intressant att få ta del av deras strategiska arbete med internationalisering. Det handlar om ett helhetstänkande som inkluderar både forskning och utbildning men också deras internationella ”impact”. För dem handlar mycket om hur de systematiskt beskriver resultaten av sin forskning och utbildning och hur man  bygger man upp en ”professional och global readiness” bland studenterna.

Vi har också hunnit diskutera utveckling av samarbeten inom redan etablerade områden liksom  nya initiativ bl a sommar/vinterskolor och hur vi arbetar med europeisk forskningsfinansiering. Vid Monash University diskuterade vi också en kommande ansökan om mobilitet för studenter, forskare och lärare inom Erasmus +.

Den högre utbildningen i Australien är en sektor som genomgår stora förändringar. De statliga anslagens till av budgeten  för forskning och utbildning vid Monash Universty minskar från ca 65% för 15 år sedan till nuvarande ca 35%.  Samtidigt lyckas de upprätthålla en hög internationell nivå och fortsätter att attrahera studenter och forskare. Vi hann också diskutera deras kvalitetsarbete liksom antagning och studentrekrytering, områden av central betydelse även hemma i Sverige.

Idag  besöker vi University of Sydney – vi återkommer med reserapport här på bloggen i slutet av vecken. Hälsningar från Australien!

 

Veckan som varit – och den som kommer

Som ni redan säkert har läst i tidigare blogginlägg så hade konsistoriet möte under veckan som gick, där en positiv årsredovisning för 2014 presenterades. Men vi har hunnit med en del annat också under veckan som gått.

I onsdag var vi på institutionsbesök hos idé- och lärdomshistoria. Tack för bra presentationer av verksamheten! Det är så roligt att få besöka olika institutioner och få höra om vad som är på gång. Fler besök är inplanerade under våren.

I torsdags var Uppsala universitets vänner  på besök – och de blir allt fler. Stiftelsen Uppsala universitets vänner har till ändamål ”att aktivt medverka till att ett eller flera angelägna projekt, eller delar därav som gagnar universitetet och dess verksamhet kan genomföras vid universitetet.” Läs mer på hemsidan .

Senare på eftermiddagen var det dags för den årliga Fulbrightföreläsningen. Det var fullt i sal IX när Professor Ramona Curry engagerat talade om “How Chinese Film Came to America: Pioneering Trans-Pacific Filmmakers Joseph Sunn Jue and Esther Eng.”

Det är ofta spännande och intressanta gästföreläsningar vid vårt universitet, flera är redan kommande vecka. Hugo Valentin föreläsningen är på torsdag. Professor Dieter Pohl, verksam vid Klagenfurts universitet i Österrike, kommer att föreläsa under rubriken “The New Empires of Violence 1930–1950. Global Perspectives on the Decades of Mass Violence”.

Missa heller inte föreläsningar och symposium till minne av Anders Celsius och Carl von Linné torsdagen den 26 och fredagen den 27 februari. Föreläsarna Dan McKenzie och Jennifer Doudna tillhör de främsta i världen inom geologi respektive biologi. De bedriver högaktuell forskning av brett intresse för såväl akademi som intresserad allmänhet.

 

Stark årsredovisning

Under onsdagen sammanträdde konsistoriet. Mötet inleddes som vanligt med en rektorsrapport om viktigare händelser sedan föregående sammanträde. Se presentationen här.

Mötets huvudnummer var fastställande av årsredovisningen för 2014 och budgetunderlaget till regeringen för perioden 2016-2018. Det är roligt att för konsistoriet kunna presentera en så stark årsredovisning. Vi i ledningen brukar inleda våra presentationer av universitetet med att: ”Det går bra för Uppsala universitet”, och det gör det verkligen!

Uppsala universitet har fler sökande än någonsin, vi utbildar fler, andelen mastersstudenter ökar och vi har fler internationella studenter. Den neddragning av utbildningsanslaget vi tidigare fått med anledning av införandet av studieavgifter har vi nu kompenserat med ett ökat antal betalande studenter.

När det gäller forskningen har vi stärkt vår ställning som ett internationellt ledande universitet. Vi har klättrat på rankinglistorna. Våra forskare publicerar sig mer och citeras mer. Vi lyckas i konkurrens få fler och större forskningsanslag både nationellt och internationellt. Ett exempel på det är att trettio procent av Vetenskapsrådets anslag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning gick till Uppsala universitets forskare. Den satsning Uppsala universitet gjort för att attrahera mer anslag från EU har slagit väl ut, vi deltar i EU:s miljardsatsningar bland annat genom EIT Health och EIT Raw Materials.

Men det är klart att det finns orosmoln. Myndighetskapitalet ökade ytterligare under 2014 snarare än att minska, och vi utbildar fler studenter än vi får ersättning för. Det är tråkigt att vi inte kan ta emot fler sökande än vi gör, men genom att ”överproducera” utbildning utnyttjar vi inte den möjlighet till kvalitetshöjning som senare års höjning av ersättningsbeloppen inom främst hum-sam möjliggör. Även om vi omsätter forskningsmedel snabbare, så gör vi det inte tillräckligt snabbt.

Årsredovisningen ger som alltid upphov till intressanta strategiska diskussioner. Genom att den välkomna expansionen på forskningssidan kommer samtidigt med en ovälkommen krympning av utbildningsvolymen riskerar vi en obalans. Hur ska vi hantera den situationen? Världsledande universitet utmärks av att forskning och utbildning går hand i hand och erbjuder bra karriärsystem där de båda uppgifterna kombineras och premieras. Vi behöver arbeta med att vara attraktiva arbetsgivare för både lärare, forskare och andra personalkategorier. En del av de här frågorna tar vi upp med departementet, dels genom det budgetunderlag som konsistoriet beslutade om idag men också i budgetdialogen längre fram i april. Läs pressmeddelandet om årsredovisning och budgetunderlag här.

Som sista punkt på dagordningen utsåg konsistoriet Gustaf Adolf-medaljörer. Men vilka det blev ska mottagarna få meddelande om innan vi berättar det på bloggen.

Bred samverkan till ömsesidig nytta

Ett brett universitet fordrar ett brett samverkansbegrepp. I våra nya Mål och strategier betonas att samverkan inte är en enkelriktad process. Vi samverkar för att föra ut kunskaper och nyttiggöra de kompetenser som finns inom universitetet, men vi också för att exponera oss för vad som händer i näringsliv och samhälle och därigenom kunna utveckla vår forskning och utbildning ytterligare.

Under året ska Uppsala universitets Program för samverkan från 2009 omarbetas. Som utgångspunkt för det arbetet genomförs under februari och mars en kartläggning och sammanställning av den samverkan som bedrivs vid universitetets olika delar. Syftet är i detta läge inte att värdera den samverkan som bedrivs utan snarare att lyfta fram just bredden i Uppsala universitets samverkan med det omgivande samhället. De övergripande frågeställningar som kartläggningen avser besvara är:

• Inom vilka områden och i vilka former bedrivs idag samverkan vid Uppsala Universitet?
• Vilka övergripande samverkansmönster kan urskiljas?
• I vilken grad är samverkansinsatserna individburna respektive formellt organiserade?
• Ingår samverkan som en integrerad del i styrdokument/policydokument? (I så fall, i vilka?)
• Med vilka insatser kan god samverkan understödjas?

För kartläggningen tar vi hjälp av konsulter från Ramböll som kommer att genomföra intervjuer, dels med personer i Uppsala universitets akademiska ledningsorganisation, dels med några personer som arbetar med verksamhetsstöd, och till sist även med ett antal enskilda medarbetare som bedriver framgångsrik samverkan av olika slag. Vi hoppas att ni som blir kontaktade tar er tid för att delta i en intervju, och dessutom skall finna samtalet intressant. Vi andra ser med spänning fram emot resultatet!

Viktig diskussion om utbildningsfinansiering

Rektorerna i Göteborg och Lund, Pam Fredman och Torbjörn von Schantz, skriver idag på UNT Debatt om det orimliga i att staten sedan 20 år genom systemet med ofullständigt kompenserad löneutveckling successivt urholkar kvaliteten i den högre utbildningen. De pekar på en viktig fråga. Just i utbildning är den tid som lärare och student tillbringar tillsammans starkt korrelerad till kvalitet. Att tillämpa systemet med s.k. produktivitetsavdrag på just utbildning leder därför fel. Däremot är artikelförfattarnas förslag att slå ihop utbildnings- och forskningsanslagen långt ifrån den självklara slutsatsen. Självklart är målet för ett framstående forskningsuniversitet att lärarna ska vara aktiva forskare och forskarna aktiva lärare. Det bygger på att både utbildningen och forskningen är fullt finansierade. En ökad flexibilitet i resursanvändningen inom lärosätena är önskvärd, men att en av universitetets kärnuppgifter systematiskt skulle subventionera en annan är inte rimligt inom nuvarande resursfördelningssystem (som i sig troligen behöver tänkas igenom i grunden, men det är en annan historia …).

Samarbetsavtal med ABB

Idag undertecknade Uppsala universitet och ABB ett samarbetsavtal som kommer att innebära bättre möjligheter för våra studenter som vill praktisera på företaget eller för de som vill göra examensarbeten inom ett område som ligger företaget nära. Avtalet innebär dessutom utökat forskningssamarbete, fler gästföreläsare, studiebesök och tydligare strukturer för uppdragsforskning. 

Siegbahnsalen på Ångström var välbesökt när Johan Söderström, vd för ABB Sverige, höll en presentation och berättade för studenterna vilka möjligheter han ser för Uppsala universitet och ABB:s samarbete.

Johan Söderström berömde våra studenter och sa att de inom ABB brukar säga att studenter från Uppsala universitet är drivna, är engagerade, brinner för entreprenörskap och har djupa kunskaper. 

Han talade också om att ställa upp med ännu fler examensarbeten, sommarjobb och adjungerade professorer. ABB vill dessutom samarbeta mer i laboratoriemiljöer och i undervisningen – öppna upp företaget för Uppsala universitet. Vår relation är väldigt bra, nu formaliserar vi den så den blir ännu bättre, konstaterade Johan Söderström. Jonathan Hanning, en Uppsala alumn och nu ABB anställd, berättade om 7 år på 7 minuter, en spännande resa inom ABB som tagit honom till olika delar av världen.

Samtalen fortsatte under eftermiddagen när styrgruppen för ABB- Uppsala universitet samarbetet hade möte. Många fler idéer och initiativ kom upp  i en positiv och kreativ anda – detta bådar gott för framtiden. Vi besökte sedan FREIA och fick en engagerad genomgång av verksamheten av Tord Ekelöf. Sedan blev det besök hos Ellära där Mats Leijon presenterade vad som är på gång.

Bilden: Mikael Dahlgren, Johan Tysk, Johan Söderström, Eva Åkesson, Åsa Jackson, Anders Malmberg