Månad: oktober 2014

Campus Gotland – ännu inget positivt svar

Det dröjde inte länge innan regeringen bjöd in till samtal om det lagda och av oss kritiserade budgetförslaget där de 25 utlovade miljonerna för att stötta samgåendeprocessen på Campus Gotland plötsligt försvunnit. I tisdags, den 28 oktober, träffade jag och Universitetsdirektör Ann Fust statssekreterare Anders Lönn för att tala om konsekvenserna av att regeringen i budgetförslaget har dragit in stödet till samgåendeprocessen med Campus Gotland.

Samgåendet prisas i budgetförslaget och där står bland annat: ”Även om det gått för kort tid för att kunna utvärdera resultatet av samgåendet kan det konstateras att verksamheten haft en positiv utveckling i flera delar”. Vi är mycket stolta över vad vi åstadkommit tillsammans. Genom att se över utbildningsutbudet och hitta synergier har vi kunnat erbjuda framstående utbildning med god forskningsförankring till våra studenter på Gotland. Vi har startat nya utbildningar, skapat nya forskarsamarbeten och tagit initiativ till ökad samverkan i östersjörelaterade frågor. Detta samtidigt som vi fört samman två olika organisationer med allt vad det innebär av olika system och rutiner.

Att dra in de in medel som vi blivit lovade och redan budgeterat för utan dialog med oss mitt under pågående läsår är minst sagt uppseendeväckande. Under vårt möte visade Anders Lönn att han förstod problemen, samtidigt som han meddelade att det inte finns något utrymme i budgeten för att justera det som vi från universitetet anser är ett misstag. Ladorna är tomma. Det finns alltså ännu ingen lösning på denna situation, men vi förväntar oss att det rättas till, allt annat vore pinsamt för den nya regeringen.

Vi kommer fortsätta driva den här frågan för verksamheten på Campus Gotland. Samtidigt står vi fast vi vår vision om Gotland och självklart ska inte studenterna drabbas av att en regering ändrar spelplanen mitt under läsåret.

Avtackning, personalfest, förbundsförsamling och forskningspolitik

Tempot vid universitetet är alltid högt och vi i ledningen har haft några bråda veckor där konferenser, resor och möten avlöst varandra. Den nya regeringens planer påverkar oss. Budgetpropositionen har vi kommenterat i en tidigare blogg, här summerar vi lite annat från senaste tiden. 

Idag inleds Universitetsdirektör Ann Fusts sista arbetsvecka vid Uppsala universitet. Vid hennes officiella avtackning härom veckan var det många som vittnade om hennes fina insatser både inom och utanför vårt universitet.  Hon har gjort ett stort och viktigt arbete och vi är många som kommer att sakna henne. Ann går vidare till Vetenskapsrådet och vi önskar henne all lycka där!

Universitets traditionella personalfest, Novemberfesten, ägde i år rum redan i mitten av oktober. 650 personer – en tiondel av universitetets anställda – träffades på Uppsala slott för att umgås och roa sig. Underhållningen från Wallmans salonger gjorde succé. Vi fick stränga uppmaningar att sitta kvar på våra stolar eftersom golvet i rikssalen inte klarar att alla hoppar i takt. Universitetets anställda visade på alla sätt att vi inte bara är ett kompetent gäng utan också vet hur man har roligt tillsammans.

Den gångna veckan deltog Eva i SUHFs förbundsförsamling.  Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, inledde dagen. Hon upprepade mycket av det som redan sagts i regeringsförklaringen om långsiktighet, fler platser, prioritering av basanslag, högre kvalitet. Ministern gav få konkreta svar på rektorernas frågor utan betonade att hon så här i början behöver lyssna.

Glädjande på förbundsförsamlingen var beskedet från Harriet Wallberg (kansler UKÄ) att hennes utredning kommer att lägga fram ett förslag om framtida kvalitets­säkrings­system som ska vara internationellt gångbart och lägga ett tydligare ansvar på lärosätena. Detta ligger i linje med vad SUHF har fört fram. Vi rektorer skrev om detta i en debattartikel i våras och förslaget stämmer överens med våra ambitioner att som ett självständigt universitet ta det yttersta ansvaret för kvaliteten i vår utbildning. Att skapa ett system för egen systematisk utbildnings­utvärdering kommer att kräva en del nya insatser. Det kommer inte att bli enklare, men det kommer att bli bättre!

Innan SUHF-mötet hann Eva kvista förbi IVAs frukostseminarium om utvärdering av svensk forskningspolitik. Mats Benner och Bo Rothstein ingick bland talarna vid detta välbesökta seminarium där rapporten ”Politik kräver samverkan och underlag – En studie av analysförmåga i svensk forskningspolitik” presenterades. Budskapet var tydligt: analys och utvärdering av forskningspolitiken brister/saknas i Sverige och om Sverige ska fortsätta att vara en stark forskningsnation måste forskningspolitiken och reformer utvärderas och följas upp.

Den fjärde rektorskonferensen för Baltic University Program hölls på Campus Gotland. BUP har 230 medlemmar i länderna runt Östersjön. Konferensen var välbesökt. Eva deltog bland annat i en paneldebatt om hur vi ska utveckla samarbetet i regionen. Just nu är samarbetsfrågorna hetare än någonsin, på grund av miljöproblemen men också på grund av det politiska läget.

Långsiktighet är ett relativt begrepp

Jag är på Gotland idag. Här deltar jag i en konferens som handlar om Östersjöregionens framtid. Nittio universitetsledare och beslutsfattare från länderna kring vårt gemensamma hav har samlats för att diskutera vad vi tillsammans kan göra inom forskning och utbildning för att förbättra Östersjöns framtid.

I Visby befinner vi oss på exakt rätt plats. På Campus Gotland är forskare och studenter perfekt placerade för att ta itu med och lära sig mer om havet vi talar om. Vi satsar långsiktigt och utnyttjar Campus Gotlands strategiska placering i Östersjöns öga.

I regeringsförklaringen talade regeringen om att de vill att universitet och högskolor ska känna till förutsättningarna för verksamheten under lång tid framöver. Det har vi tyckt om, alla vi som arbetar med utbildning. Förutsägbarhet och trygghet är nödvändigt för vår verksamhet.

Idag blev det väldigt tydligt att långsiktighet betyder olika saker för oss och för politikerna. När regeringen i sin budgetproposition föreslår en minskning av de anslag Uppsala universitet har fått för att finansiera det resurskrävande samgåendet med Högskolan på Gotland ändras spelplanen totalt. Vi har budgeterat utifrån tidigare löften.

En ny regering måste få göra justeringar och ändringar, men inte utan att diskutera avgörande neddragningar med oss. Inte under pågående verksamhet.

Vi kommer att ta vårt ansvar. Studenterna kan lita på Uppsala universitet. Vår vision för Campus Gotland ligger fast – Campus Gotland, i Uppsala universitets regi, ska vara en akademisk miljö för fullvärdig utbildning och forskning. Det ruckar vi inte på.

Vi har också fått veta att anslagen till medelhavsinstituten i Istanbul, Aten och Rom minskas från och med 2016 och upphör 2017. Det är mycket allvarligt för kunskapsutvecklingen inom vetenskapsområden som arkeologi, antikens historia, turkiska och klassiska språk. Listan på berörda ämnen kan göras lång. Dessutom är instituten en unik arena för nationellt samarbete i internationell miljö. Studenter och forskare inom humaniora och samhällsvetenskap möts för att ställa frågor om språk, kultur och samhälle, både historiskt och i nutid.

Regeringens förslag orsakar problem och borde diskuterats med oss innan det lades fram. Nu måste vi lösa de här frågorna konstruktivt tillsammans. På tisdag den 28 oktober ska jag träffa stadssekreterare Anders Lönn för att påbörja samtalen.

Födelsedag, spadtag och strategiska omtag

Grattis på 537-årsdagen Alma Mater! Vi har firat Uppsala universitets födelsedag med Blue Birthday i universitetsaulan med massor av bra musik. Under konserten tillkännagavs mottagarna av utmärkelsen Årets Alumn, serietecknarna Jan och Maria Berglin. Att detta var ett populärt val framgick tydligt av den stora publikens entusiastiska reaktion.

Nu har också det första spadtaget tagits för Segerstedthuset där vi kommer att samla administration och universitetsledning i en öppen och välkomnande byggnad som ska vara tillgänglig för studenter, besökare och allmänhet. Det nya huset kommer att ligga vid kunskapens väg, mitt i universitetet, och vara klart 2017. Huset får sitt namn efter Torgny T:son Segerstedt, som var professor i filosofi och sociologi, och rektor vid Uppsala universitet under åren 1955-1978.

Ett seminarium om medberoende – arrangerat av U-Fold – blev välbesökt. Dessa frågor har verkligen kommit i blickfånget med dokumentärserien ”Djävulsdansen” av journalisterna Sanna Lundell och Ann Söderlund, som också medverkade i seminariet.

Höstens dekaninternat ägde rum torsdag-fredag på Lasse-Maja konferens i Barkaby. I detta möte deltar ledningarna från vetenskapsområden/fakulteter, studenter, rektorsråd, chefer från förvaltningen, överbibliotekarien samt universitetsledningen. Efter som många är nya på sina poster sedan halvårsskiftet satte vi av rejält med tid för att inledningsvis presentera oss själva och våra respektive verksamheter för varandra. Första dagen hade annars temat ”Uppsala universitet i en föränderlig värld”. Kåre Bremer gästade oss för att berätta om utredningen ”Ledningsfunktioner i högskolan”. Intressant och uppskattat.

Dag två inleddes med en lägesrapport kring den pågående revideringen av mål och strategier. Sedan diskuterades utvecklingsmål för ”mandatperioden”: I vilka avseenden vill vi flytta fram Uppsala universitets positioner? Vad krävs för att lyckas? Redovisningar av områdesvisa och universitetsgemensamma strategiska prioriteringar utmynnade i en diskussion om hur vi formar en universitetsövergripande dagordning.

Många av de strategiska frågor som vetenskapsområden och fakulteter prioriterar faller in under de breda teman som vi tidigare lyft fram: kvalitet, kompetens och karriär, internationalisering samt infrastruktur. Men det finns också frågor som handlar om strukturell förnyelse (inte minst översyn av utbildningsutbudet), översyn av våra arbetsformer (prorektor föreslog ”konstitution och kultur” som sammanfattande benämning för dessa insatser) samt samverkan och synlighet. Det saknas inte konkreta idéer när universitetets reviderade mål och strategier ska implementeras. Det bådar gott för Uppsala universitet!

Öppet brev till Helene Hellmark Knutsson

Bästa Helene,

Gratulerar till ditt nya uppdrag!

Du har fått förtroendet att ansvara för frågor som rör högre utbildning och forskning inom regeringen. Det är ett stort och viktigt uppdrag och vi vet hur krävande det kan vara. Samtidigt är det framtidens område. Det du gör kommer att påverka Sveriges framtid och våra möjligheter att genom utveckling av kunskap bidra till en bättre värld. Vilket ansvar! Vilka möjligheter! Vi vill med det här brevet bjuda in dig till oss för ett samtal om hur vi kan ta oss an de här frågorna tillsammans.

Förväntningarna på dig är stora. Förväntningarna på oss är också stora. Vid Uppsala universitet välkomnade vi våra nya studenter i början av september. Det var underbara dagar med studenter som fulla av förväntan kommit till oss för att studera, utvecklas och lära sig att kritiskt granska oss, er och sin omvärld. De är en omistlig kraft för framtiden. Vi har upprepade gånger efterfrågat fler platser och högre anslag till grundutbildningen. I regeringsförklaringen lovade Statsministern just det. Äntligen! Men även internationella studenter har kommit till oss. Engelskan dominerar i samtalen, men vi har studenter från hela världen och vill att de ska bli fler. Efter reformen, som innebar att studenterna ska betala för högskoleplatserna, har dock antalet minskat dramatiskt. Det gör att vi som är, och ska vara, ett internationellt forskningsuniversitet blir fattigare på influenser från andra delar av världen. Tänk om vi bara hade fler stipendier att erbjuda. Istället får vi nu veta att de blir färre. Det kan du ändra på.

Nu när studenterna är här tar vi hand om dem på bästa sätt i undervisningen. De möter våra kompetenta lärare och forskare, de njuter av Uppsala som studentstad, men det finns ett problem. Vi har inte möjlighet att erbjuda tillräckligt många studenter bostad. Det finns inte tillräckligt många lägenheter och studentrum. Ett annat bekymmer är bristerna i försäkringssystemen för studenterna. Till exempel har de trettio karensdagar. Det kan du rätta till.

Forskning och utbildning är varandras förutsättningar. Våra forskare är en del av den internationella forskningens framkant och arbetar med frågor som rör mänsklighetens stora utmaningar såsom klimat, energi, välfärd, åldrande och demokrati. Många frågor löser vi bara gemensamt över nationsgränser. Vissa internationella samarbeten kräver idag riksdagsbeslut eller regeringsbeslut. Det försvårar för våra forskare att delta i internationella samarbeten och lägger hinder på vägen för viktiga framsteg. De hindren kan du eliminera.

I regeringsförklaringen talade ni om att regeringen ser forskningen i ett längre perspektiv. En forskningsproposition ska ligga för tio år och ni lovade att prioritera basanslagen.

Det ser vi som stora steg i rätt riktning. Alla universitets och högskolors uppgift är att ställa frågor, ifrågasätta och finna svar. Vi tar inte någonting för givet. Vi är obekväma och sticker ut hakan. Det är vår roll. Så kommer vi framåt och lär oss mer.

All kunskap prövas öppet och gemensamt i den akademiska världen. Så garanterar vi kvalitet. Akademisk frihet är att själva välja väg, att bli externgranskade och utvärderade på egna premisser och inte efter en mall som tillämpas lika på alla lärosäten. Den friheten behöver vi för att vi ska kunna fortsätta bedriva och utveckla verksamheten med rätt kvalitet och för att undvika likriktning. Helheten består av unika delar och genom att ge oss förtroendet att själva hantera valet av frågor och forskningsområden garanteras forskningens höjd. Det vi saknar idag är samtal inför forskningssatsningarna, forskningens villkor och framtid. Det kan du bidra till.

Som du märker uppskattar vi flera av de satsningar som ni i regeringen redan nu lyft fram. Flera frågor som vi drivit under lång tid står på er agenda och vi är nöjda med att de kommer upp i ljuset. En av dessa – ett område där mörkret länge fått råda – handlar om främlingsfientlighet och rasism. Här har vi inom Uppsala universitet under många år arbetat med forskning bland annat kring islamofobi, antisemitism, nazism och antiziganism. Vi välkomnar att dessa områden nu kommer att uppmärksammas genom ett nationellt centrum. De hinder som rasism och fördomar innebär måste bort. Genom forskning och kunskap bidrar vi till att stoppa diskriminering och sortering av människor baserad på hudfärg, kön, sexuell läggning eller andra etiketter. Främlingsfientlighet, diskriminering och rasism har alltför länge haft en alltför stor plats i vårt samhälle. Det vill vi ändra på.

Uppsala universitet är ett av världens 100 främsta universitet. Det är fantastiskt bra kan tyckas för ett så litet land som Sverige. Ett brett forskningsuniversitet i världsklass. Men vi kan bli ännu bättre. Vi bidrar aktivt till att hjälpa Sverige, forskningen, företagen, studenterna, medborgarna att utvecklas. Vi kan ännu mer. Vi nöjer oss inte. Om du verkligen tror på kunskap, utbildning och forskning så vill du också mer. Med ditt och regeringens långsiktiga stöd kommer vi att lyckas tillsammans.

Se det här brevet som en inbjudan till samtal.

 

Rektor Eva Åkesson
Prorektor Anders Malmberg
Universitetsdirektör Ann Fust
Vicerektor Johan Tysk
Vicerektor Stellan Sandler
Stf. Vicerektor Anna Singer
Kårordförande US Caisa Lycken
Kårordförande UTN Emma Lindbjer
Doktorandnämndens ordförande Sara Andersson

Debatt i Dagens Industri: Stäng inte dörren för utländska studenter

Idag publiceras en debattartikel i Dagens industri som vi tillsammans med flera andra lärosäten ställer oss bakom.

Stäng inte dörren för utländska studenter

När Fredrik Reinfeldt i valrörelsen vädjade till svenskarna att öppna sina hjärtan för flyktingar höll han tyst om att alliansen planerade att stänga dörren för flertalet av våra stipendiestudenter, varav majoriteten kommer från fattiga delar av världen.  Låt oss hoppas att Stefan Löfvens regering inte fullföljer denna katastrofala plan och slaktar budgeten för biståndsstipendier.

För tre år sedan beslöt regeringen att införa studieavgifter för studenter från tredje land, det vill säga studenter från utomeuropeiska länder och som inte studerar på utbytesavtal. Det är välkänt att Sverige tappade majoriteten av dessa studenter under det första året.

Sedan dess har dock en stark återhämtning skett av antalet utomeuropeiska studenter, mycket tack vare förstärkningar av stipendier från regeringen via Svenska Institutet, SI, men även med stöd av donationer från privatpersoner och företag.

Tack vare SI:s stipendier har vi fått studenter som aldrig annars hade haft möjlighet att komma till Sverige och studera, även om vi inte hade haft avgifter. Det gäller till exempel högt kvalificerade studenter från Afrika eftersom SI:s stipendier täcker såväl studieavgifter som levnadsomkostnader.

I Lund, som har flest internationella studenter i Sverige, har runt en tredjedel av nya betalande studenter (150 av cirka 480) ett SI-stipendium. Utan denna möjlighet hade de inte kunnat läsa i Lund. Samma sak gäller vid Göteborgs universitet där närmare en fjärdedel av de nya betalande studenterna är beroende av samma stipendium. Även för Chalmers är det en fjärdedel av studenterna som kommer tack vare SI-stipendier (54 av 223).

Ett fullt utbyggt och fullgott stipendiesystem i Sverige innebär att vi, ett litet land i norr, kan konkurrera om de bästa studenterna på en global arena. Ett minimum är att kunna erbjuda 500 nya biståndsstipendier om året, vilket Sverige gör i år. Dessvärre ser det nu ut som att budgetpropositionen inte tillåter mer än ynka 25 nya biståndsstipendier nästa år.

Låt oss ge ett par exempel på vad ett fullt utbyggt stipendiesystem skulle kunna ge Sverige:

Ett globalt klassrum som är oerhört viktigt för våra utbildningar eftersom dagens  studenter måste ha perspektiv från hela världen. Genom att svenska lärosäten kan attrahera studenter från utvecklingsländer blir de också mer
attraktiva för andra studenter som har råd att betala avgifterna.

Internationella studenter är viktiga för svenskt näringsliv. När de återvänder hem blir de viktiga ambassadörer för Sverige och för svenska företag. De spelar också en viktig roll för handelskontakter och för Sveriges möjligheter att bidra till innovationer och hållbar utveckling i världen.

Stipendier bidrar till svenskt anseende internationellt, att ta bort dem nu skulle avsevärt försämra Sveriges anseende utomlands, inte minst i utvecklingsländerna.

Och sist, men inte minst, stipendier är en mycket bra form av bistånd då Sverige ger individer möjlighet att bidra till förändring i sina hemländer, oavsett ekonomisk situation.

Vår uppmaning till Stefan Löfven och ni andra som nu ska rösta igenom kommande budgetproposition: Stäng inte dörren för duktiga internationella studenter som kan bidra till Sveriges och världens framtid.  Arbeta långsiktigt med biståndsstipendierna och behåll dem på minst dagens nivå. Att dra bort finansieringen för dessa viktiga stipendier innebär att vi återigen riskerar att rasera internationaliseringsarbetet vid landets lärosäten.

Och om den nya regeringen vill vara än mer framåtblickande: Avsätt ytterligare 30 miljoner kronor om året för att marknadsföra Sverige som studienation. Det kommer att löna sig på sikt.

Per Eriksson, rektor för Lunds universitet
Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet
Karin Markides, rektor för Chalmers
Jens Schollin, rektor för Örebro universitet
Lisa Sennerby Forsse, rektor för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Johan Sterte, rektor för Luleå tekniska universitet
Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet

Redan oktober

I förra veckan hade vi internat med ledningsrådet. Det var både roligt och intensivt. I internatet deltog vi (rektor, prorektor), vicerektorer och stf vicerektorer, universitetsdirektör, studentrepresentanter samt några adjungerade tjänstemän. Det blev ett värdefullt dygn. Överläggningarna rörde såväl universitetsövergripande frågor såsom arbetet med Uppsala universitetets mål och strategier, som praktiska frågor om arbetsformer och uppgifter i ledningsrådet. Det handlade om kvalitetsutveckling, kompetensförsörjning, infrastruktur och internationalisering. Hur konkretiserar vi arbetet vidare inom våra vetenskapsområden men också som ETT universitet. Flera av frågeställningarna och diskussionerna kommer att tas vidare till dekanmötet som äger rum i slutet av veckan som kommer.

Under internatet introducerade vi, från början som en service åt vicerektor Johan Tysk, vad som snabbt kom att döpas till 55-5 regeln. Den innebär att alla låter bli sina mobiler och datorer under mötet. Efter 55 minuter avbryter man mötet för fem minuter med fritt utövande med mail, sms och mobilkontakt. Det fungerade fantastiskt bra och kan varmt rekommenderas. Det blev större fokus på mötet och vi blir mindre splittrade (och väldigt tyst i pauserna, se bilden). Kanske testar vi även samma modell på denna veckas dekaninternat.

 

Vi har också haft möte med KAW, Knut och Alice Wallenbergstiftelse tillsammans med vicerektorerna. De är en viktig finansiär och samarbetspart för vårt universitet. Kristina Edström, Olle Eriksson, Erik Ingelsson, Mia Phillipson och Nikolai Piskunov presenterade aktuell forskning som stiftelsen stöttar.

Vi har också haft studentsamverkansmöte, detta sker två gånger per termin. Då träffar vi tillsammans med universitetsdirektören alla kårer och nationerna för att diskutera aktuella frågor. Denna gång handlade det bland annat om bostäder, hållbar utveckling och datanätverk i nationshusen.

Nu ser vi fram emot den här veckans händelser. Idag firar vi universitetets 537:e födelsedag med sång och musik i aulan. Välkomna dit! Vår Alma Mater är verkligen en fräsch och vital 537-åring! Nu är vi tillbaka på topp hundra i den nya ranking som Times Higher Education Supplement publicerade i förra veckan. Därmed räknas Uppsala universitet bland världens 100 främsta lärosäten i samtliga de tre dominerande globala listorna: Shanghai/AWRU (60), QS Ranking (81) och THE World University Ranking (98).

Senare i veckan kommer jag (Eva) att ta det första spadtaget till vårt nya Segerstedthus tillsammans med universitetsdirektör Ann Fust, Akademiska hus VD Kerstin Lindberg och Lars Hagman från NCC som ska bygga huset. Efter flera år av planering kan nu spaden sättas i jorden. Välkomna kl 9.30 på onsdag till parkeringen utanför Campus Blåsenhus.

Under veckan börjar också tillkännagivandena av årets nobelpris. Det är alltid lika spännande att se vilka pristagarna blir. Ministrarna i regeringen har kommit på plats, men vi väntar också på vem eller vilka som blir statssekreterare för vår sektor.

Har ni sett höstfärgerna i Universitetsparken, Botaniska trädgården och i Engelska parken? Vi hoppas att ni hinner vara ute ibland och njuta av den vackra hösten. Gör som prorektor och universitetsdirektören – delta i Studentloppet nu på lördag!

Regeringsförklaring och nya ministrar

Idag har statsministern Stefan Löfven presenterat sin regeringsförklaring och sina nya ministrar. Några av stadsråden känner vi sedan tidigare –  t ex var  Gustav Fridolin styrelseledamot vid Högskolan på Gotland. Den nya forskningsministern, Helene Hellmark Knutsson, har vi däremot inte samarbetat med tidigare. Idag har jag gratulerat henne och bjudit henne till oss. Vi ser fram emot att lära känna Helene Hellmark Knutsson närmare.

Regeringsförklaringen innehöll mycket som vi gillar. Där sas att basanslagen till forskning ska prioriteras och att långsiktigheten i forskningen måste respekteras. Statsministern lyfte fram både kvalitet och kvantitet i grundutbildningen och dessutom markerade han behovet av ett fortsatt arbete för jämställdhet i vår sektor. Vi uppskattar de tydliga markeringarna och satsningarna.

Vissa fokusområden lyftes också upp av statsministern. Inom samtliga områden har vi framstående forskning. Här vill jag särskilt nämna energi, grön teknik, hållbar utveckling, jämställdhet och våld mot kvinnor, samtyckes lagstiftning, freds- och konflikt. Vi är också glada över de särskilda forskningssatsningarna på arbetslivsforskning och på antisemitism, antiziganism och rasism. Inom samtliga av dessa områden har vi inom Uppsala universitetet oerhört mycket att tillföra.

Mer allmänt talade statsministern om samarbete. För oss är samarbeten en självklar del av vardagen. Vi ser hur det berikar oss att samarbeta inom EU men också med forskare och universitet i andra delar av världen. Vi är glada över att regeringen ser samarbeten som vägen framåt även för svensk forskning och utbildning.