Månad: maj 2014

Vårpromotionen

Så var det återigen dags för universitets stora examensfest – vårpromotionen! I morse klockan 7 inleddes festligheterna med salut från slottet. Det var hela 38 skott som avfyrades, vilka representerar antalet deltagande fakulteter och jubeldoktorer vid dagens högtid. Men före dess hade Uplands nation bjudit på grötfrukost klockan sex. En timme senare inleddes klockringningen i Domkyrkan med Sveriges största klocka Storan, ca sju ton tung. Ringningen varade i tio minuter, och väckte nog med all säkerhet de Uppsalabor som somnat om efter kanonsaluten.

Det är 136 nya doktorer och 29 jubeldoktorer som promoverats idag under högtidliga former i universitetshusets aula. Det är glädjande att vi i år har så många jubeldoktorer, nästan dubbelt så många som förra året. Senare i kväll fortsätter festligheterna som sig bör med middag i rikssalen på Uppsala slott.

Du som twittrar eller instagrammar, använd gärna ‪#‎vårpromotion.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oroande trevare från utredare

I gårdagens DN skrev universitetskansler Lars Haikola om högskolan under rubriken ”Privat kapital behövs för att klara kvaliteten i högskolan”. Jag delar hans uppfattning att det behövs satsningar framöver på utbildning. Andra länder ökar andelen unga som får möjlighet att läsa eftergymnasial utbildning men Sverige tappar i jämförelse på grund av de neddragningar som har skett de senaste åren. Här vid vårt universitet är detta kännbart, trots nya rekordsiffror för sökande kommer vi att anta allt färre studenter till våra utbildningar.

Från debattartikeln är det oklart vad Lars Haikola avser när han skriver att den utmaningen bara kan mötas genom en tydligare avgränsning av uppgiften och en diskussion om möjligheterna till ökad finansiering från andra källor än staten. Om han med detta vill öppna dörren på glänt för studieavgifter även för svenska och europeiska studenter så har vi all anledning att vara oroliga.  Lars Haikola blir 1 juni särskild utredare för högre utbildning och kommer att titta på dimensionering och andra viktiga frågor kring utbildning.

Efter samtal med Lars Haikola ikväll på promotionsbanketten så gav han mig tydligt besked: han vill inte öppna för studieavgifter för svenska studenter. Jag är tacksam för detta lugnande besked.

Debatt i tidningen Curie

Idag skriver vi i nättidningen Curie om vikten av långsiktighet och helhetssyn för att ge svensk forskning de bästa förutsättningarna för framtiden.

Dagens forskningspolitik kännetecknas av en hög ambitionsnivå och vilja att öka de offentliga investeringarna som ett medel för att både stärka vår internationella ställning som forskningsnation, och bidra till att möta svenska och globala samhällsutmaningar. Det är utmärkt.  Samtidigt präglas forskningspolitiken av en ryckighet, och en tendens att alla aktörer springer åt samma håll. Stora riktade satsningar görs på ganska snävt avgränsade forskningsfält, och olika tankefigurer (starka miljöer, strategiska områden, excellenta individer) har fått turas om att prägla finansieringssystemet på ett ibland oreflekterat sätt.

Är vi på väg att satsa för smalt? Vad händer när alltför många forskningsprojekt av hög kvalitet inte kan finansieras? Vad händer med mångfalden och hur ska vi kunna upprätthålla bredden i den grund- och forskar-utbildning som är en kärna i ett universitets verksamhet?

Läs hela texten här.

Älgar och entreprenörskap för stipendiater

Idag har jag (Anders) varit på utflykt tillsammans med 13 kinesiska Wall-stipendiater, som tack vare generöst stöd från Anders Wall nu kan studera på våra masterprogram.

Dagens program började med ett besök på Gårdsjö Älgpark där den lokale entreprenören Leffe lyckats bygga upp en fantastisk verksamhet som lockar besökare från hela världen. Att komma helt nära 600-kilosbjässarna Linus, Helge och Gunde var en upplevelse (se bild) och sötfaktorn på de nyfödda älgkalvarna var enorm.

Därefter besökte vi företagen Adlibris och Apotea i Morgongåva. För mig som ekonom-geograf var det väldigt intressant att få se hur en övergiven industrimiljö kan få nytt liv. En kombination av infrastrukturella förutsättningar (länsbyte, tågstopp i Morgongåva) och uthålligt lokalt entreprenörskap gör att vi ser framväxten av vad som börjar bli ett dynamiskt e-handelskluster.

Programmet avslutades med lunch hemma hos Anders och Charlotte Wall på Starfors. Tack Anders och Charlotte för er enastående gästfrihet. Detta blev en dag som både studenterna och jag kommer att minnas länge.

Besök från Hallym University

I dag har vi haft besök av en delegation från Hallym University, Sydkorea. De var här med anledning av det sjätte Uppsala-Hallym symposiet med temat ”Stem Cells and Regenerative Medicine”, som äger rum i morgon. Programmet bjuder på en rad världsledande forskare från Uppsala universitet och Hallym University. Passa gärna på att lyssna på föreläsningarna om du har möjlighet.

Uppsala universitet är ett globalt universitet och det är spännande att se hur våra forskare tar vara på och utvecklar möjligheter till internationellt forskningssamarbete. Tack vare hjälp av flera kollegor, däribland vår förre rektor professor Anders Hallberg och professor Kjell Öberg, jag är övertygad om att vår relation med Hallym universitet kommer att fortsätta att utvecklas.

Under lunchen hade jag en intressant diskussion med professor Yong-Sun Kim om vårt samarbete och det är glädjande att även ett studentutbytesavtal inom medicinska fakulteten kommer att bli verklighet.

 

 

Vill du bli rektorsråd för lika villkor?

Din intresseanmälan och meritförteckning ska i så fall skickas till rektor senast den 10 juni.

Rektorsrådet ska driva och utveckla det universitetsövergripande arbetet för lika villkor, med utgångspunkt i universitetets Mål och strategier samt övriga program och handlingsplaner inom lika villkorsområdet.

Centralt för uppdraget är att leda arbetet i Rådet för lika villkor och att verka för det systematiska arbetet för lika villkor inom utbildning, forskning och samverkan samt vara rådgivande åt rektor i dessa frågor. Rektorsrådet bör ha erfarenheter av att arbeta med lika villkorsfrågor inom universitetet. Rektorsrådet representerar rektor i olika sammanhang. Uppdragets omfattning är 25 procent av heltid.

Kortfattad intresseanmälan (max 2 sidor) samt meritförteckning ska ställas till rektor och sändas elektroniskt till Irene.Johansson@uadm.uu.se senast 10 juni 2014.

Akademiska senaten debatterar med politiker

Idag var det möte med Akademiska senaten. Det blev ett lite annorlunda möte där senaten och företrädarna för riksdagspartierna  debatterade aktuella frågor kring utbildning, forskning och samverkan. Diskussionerna fördes i Anatomiska teatern i Museum Gustavianum, och kunde följas direkt via webben från klockan 13. Läs mer om programmet på Uppsala universitets hemsida.

Akademiska senaten är en arena för tvärgående dialog och nätverksskapande inom det breda universitetet. Det är alltid spännande ämnen och engagerade inledare.Vi i ledningen kan ta upp aktuella frågor och får direkt, rak och informell återkoppling. Eftersom det var det sista mötet med Akademiska senaten för denna perioden passade vi på att tacka alla senatorer för deras stora engagemang. Ett särskilt tack vill vi rikta till senatens presidium: Coco Noren, Carl-Gustav Spangenberg och Emma Elfversson. Till hösten ser vi fram emot  att välkomna nya senatorer.

 

 

Oklar fördelningsmodell för forskningsanslaget

VR utarbetar på regeringens uppdrag en ny resursfördelningsmodell, som ska innefatta kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans, och fördela basanslaget till universitet och högskolor så att det premierar kvalitet och prestation i forskning. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2014.

Nu i maj presenterar VR ett preliminärt förslag till modell vid möten i Malmö, Umeå, Stockholm och Göteborg. Det presenterade materialet kommer inom kort att finnas tillgängligt på Vetenskapsrådets hemsida.

Prorektor deltog vid presentationen i Stockholm den 12 maj och ger nedan en sammanfattning och reser några kritiska frågor på basis av presentationen och den diskussion som följde.

VR-modellen i sammanfattning

Enligt det presenterade förslaget skall ett lärosätes vetenskapliga kvalitet motsvara 70 procent av det samlade omdömet medan vad man kallar ”kvalitetsutvecklande faktorer” respektive ”forskningens genomslag utanför akademin” ska bestämma vardera 15 procent.

Vetenskaplig kvalitet (nytänkande och originalitet, inomvetenskaplig betydelse och tillförlitlighet) ska bedömas för 24 ämnesgrupper. ”Kvalitetsutvecklande faktorer” och ”forskningens genomslag utanför akademin” utvärderas inom fem bredare vetenskapsområden (teknik, naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap respektive humaniora). Bedömningen av forskningens genomslag ska baseras på fallstudier (impact cases) som lärosätena skall ta fram, två per 50 forskarårsverken. (Det skulle överslagmässigt innebära ett 100-tal fallstudier inom Uppsala universitet.)

Samtliga delbetyg (för ett lärosäte kan det handla om maximalt 24 ämnesbetyg för forskningskvalitet, fem områdesbetyg för kvalitetsutvecklande faktorer och fem områdesbetyg för genomslag) skall anges på en femgradig skala.

Givet regeringsuppdragets ramar är den föreslagna modellen i flera delar rimlig. Icke desto mindre är hela initiativet djupt oroande. Ett flertal avgörande frågor är inte alls berörda.

Hur ska modellen fördela resurser?

Det finns ännu ingen bild av hur den föreslagna utvärderingsmodellen skall fungera som en resursfördelningsmodell.

Hur skall de sammanlagt upp till 34 delbetygen vägas samman till ett ”slutbetyg” för ett lärosäte, och hur skall slutbetyget översättas till pengar? Väger alla ämnesbetyg lika tungt oavsett ämnets storlek i landet respektive inom ett lärosäte? Är betygen absoluta eller relativa? Kan alla lärosäten få högsta betyg inom ett ämnesområde, eller skall panelerna tvingas sätta betygen så att alla ämnen får samma nationella genomsnitt? Eftersom modellen inte skall jämföra olika ämnen med varandra skulle man väl i realiteten behöva sätta upp en ”fysik-pott” som fysikerna i landet får tävla om och en ”historie-pott” för historikerna etc.

Det går heller inte i nuläget att göra sig någon bild av hur stora resurser som modellen skulle omfördela mellan lärosätena. Regeringen har deklarerat att 20 procent av basanslaget skall fördelas via modellen, men det säger inget om omfördelningens storlek. Dagens omfördelningsmodell (”tombolan”) som i teorin omfördelar 10 procent av basanslaget innebär ju i realiteten bara att några enstaka procent ”byter ägare” från ett år till ett annat. Vad skulle effekten bli om ett lärosäte med, säg, två miljarder i basanslag erhåller slutomdömet 5, medan ett annat lärosäte med 500 miljoner i basanslag får betyget 4 (eller vice versa)? Hur mycket pengar skulle flyttas och står det beloppet i rimlig proportion till resursinsatsen för utvärderingen (det talas om att 700 internationella peers skall städslas, förses med underlag och administreras)?

(Parentetiskt kan nämnas att Uppsala universitets basanslag uppgår till knappt två miljarder. 20 procent innebär att närmare 400 miljoner kronor av Uppsala universitets basanslag skulle lyftas av och läggas in i modellen. Inom vilket spann skulle ett universitet av den storleken kunna vinna eller förlora basanslag på basis av denna utvärderingsexercis: +/- 10 miljoner? 50 miljoner? 100 miljoner? 400 miljoner?)

Principiella frågor

Därutöver finns det mer principiella frågor. På vilket skulle en utvärdering som denna bli kvalitetsdrivande? Handlar det i första hand om att skapa incitament för att förbättra forskningsprestation, kvalitet och relevans för svensk forskning som helhet eller handlar det snarare om att flytta forskningsresurser till de lärosäten där de bäst kommer till användning?

Och vem skall ansvara för att genomföra utvärderingen respektive resursfördelningen? Vetenskapsrådet kan förefalla vara en uppenbar kandidat för att genomföra kvalitetsvärderingen. Men om nu VR skulle ha denna roll, vore det inte värt en tanke att utnyttja det omfattande utvärderingsmaterial som VR i sin ordinarie roll redan har från ansökningsomgångarna, istället för att bygga ut en ny stor organisation?

Däremot är det långt ifrån självklart att VR också skulle sköta den faktiska fördelningen av basanslaget till lärosätena. Enligt förslaget skall utvärderingen genomföras vart sjätte år. Innebär det att fördelningen skall ligga fast i sex år, och vilka incitament för ständig kvalitetsförbättring skapar det i så fall?

Kommer lärosätena att orka driva egna forskningsutvärderingar parallellt med ett nationellt system av denna typ? Om inte, vad betyder det för autonomi och för lärosätenas eget ansvar för forskningskvalitet och strategi? Bland det mest värdefulla i Uppsala universitets två KoF-utvärderingar var interaktionen med panelisterna och deras omfattande skrivna rapporter. Detta värde skulle utebli i den förslagna modellen, som i huvudsak skulle generera ett antal betyg.

Och vart tar forskarutbildningen vägen i modellen? Den resurs som skall omfördelas är ju basanslaget för forskning och forskarutbildning.

Vad händer nu?

De ännu obesvarade frågorna är alltså många. Innan det alls går att bilda sig en uppfattning om den skisserade modellen krävs att VR visar (åtminstone genom någon form av simulering, om så med fiktiva ”betyg”) dels hur utvärderingsresultaten inom olika ämnen och ”delgrenar” skulle vägas samman till ett samlat kvalitetsomdöme för ett lärosäte, dels i vilken omfattning ett sådant omdöme skulle omsättas i ett ökat eller minskat anslag.

Vi behöver också en grundlig diskussion av de mer principiella frågorna om vem som ytterst skall ansvara för kvalitetssäkring av forskningen vid våra lärosäten och vilken aktör som skall svara för att fördela det statliga basanslaget för forskning och forskarutbildning till landets lärosäten.

Här kan avslutningsvis nämnas att både senat, dekanmöte och konsistorium vid Uppsala universitet, när kvalitetsfrågor diskuterats, argumenterat för att det av både principiella och strategiska skäl är viktigt att universitet behåller kontrollen över och ansvaret för sina grundläggande kvalitetssystem.

 

Lunds universitet på besök

Under fredagen har ledningen för Lunds universitet varit på besök och vi passade på att visa upp verksamheten vid SciLifeLab och nyinvigda Navet. Vi träffar LUs ledning regelbundet för att diskutera gemensamma frågor. Några av frågorna som vi tog upp idag var de pågående utvärderingen av SFOerna, (strategiska forskningsområdena), vi har fyra gemensamt. Andra diskussionsämnen var VR och Vinnovas arbete med resursfördelning, MAXIV och olika högskolepolitiska frågor såsom dimensionering av utbildning, meriteringsanställningar och infrastruktur. Under veckan har det dessutom varit möte med Huvudmannarådet, en gruppering där rektorer för de större universiteten träffas ett par gånger per termin. Även i det här sammanhanget var resursfördelningsmodellerna från VR och Vinnova på dagordningen och vi hade en längre diskussion om infrastruktur och hur framtida prioriteringar ska ske på nationell nivå. Joseph Nordgren hos oss har gjort ett stort arbete internt med kartläggning av Uppsala universitets infrastruktur och deltar även som vår representant i de nationella grupperingarna som arbetat med detta. Viktig fråga framöver.

Nu är det dags att önska er alla en trevlig helg!

Utbildningspolitik och indisk nobelpristagare

Det har varit en intressant dag på jobbet den här onsdagen. På förmiddagen diskuterade vi politik med Stefan Löfven, riksdagsledamoten Ardalan Shekarabi och landstingsrådet Vivianne Macdisi. De ville diskutera universitetets roll i det som är kunskapsregionen Uppsala. Hur sporrar universitetet innovationer och ny teknik inom life science? Vad finns för näringslivssamverkan? Vi lyfte frågor om dimensionering av utbildning, internationalisering, resursfördelning och utvärderingsfrågor. Tiden blev knapp som den ofta blir när många har mycket att säga så mötet avslutades med att samtalet ska fortsätta vid ett kommande möte.

Sedan träffade vi Indiens ambassadör Banashri Bose Harrison i samband med invigningen av en byst av Rabindranath Tagore på campus Engelska parken. Rabindranath Tagore fick nobelpriset i litteratur 1913, och var den förste icke-europé som fick priset. Under eftermiddagen hölls tre föreläsningar om hans liv och hans relation till Sverige organiserade av Forum for South Asian Studies vid Institutionen för lingvistik och filologi.

Resten av veckan bjuder på bland annat Include-konferens på torsdag och besök av universitetsledningen från Lunds universitet på fredag. En spännande och händelserik vecka, precis som det ska vara i början av maj!