Månad: september 2013

Veckans besök

Edinburghs rektor, professor Sir Timothy O’Shea, besökte Uppsalauniversitet i veckan. Han gav ett föredrag med titeln ”In 2020 Online Delivery will Dominate Higher Education”.  Det blev mycket livliga diskussioner kring MOOCs och framtidens utbildning. Ni som läser bloggen regelbundet vet att rektors ledningsråd besökte Edinburgh University i våras. Våra universitet har mycket gemensamt och vi har för avsikt att både bredda och fördjupa samarbetet.

 

 

 

 

 

 

Ledningen har träffat SLUs motsvarighet. Det gör vi regelbundet för att gå igenom befintliga samarbeten med också för att se vilka nya områden där vi kan utvidga vårt samarbete. Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet fick en stor donation i veckan på drygt 30 miljoner kronor fördelat på fem år av Beijerstiftelsen som vi är mycket tacksamma för.

Idag kommer representanter för TICA på besök.  TICA (Thailand International Development Cooperation Agency) motsvarar Sida i Sverige och finansierar Thailand Research Fund vars Royal Golden Jubilee PhD Programme hanterar tusentals thailändska studenter som doktorerar utomlands, bland annat vid Uppsala Universitet.

 

 

 

 

 

 

Förra veckan fick jag ett mail från historiska institutionen, som haft besök av en före detta utbytesstudent, Craig Kelly, och hand far, Graeme Kelly. De gör något de kallar ”Journey for Jane”, en resa för att hedra sin syster/dotter som gick bort under tragiska omständigheter hösten 2011. Syftet med resan är att stödja en organisation som använder konst och konstnärlig verksamhet som rehabilitering för familjer som blivit utsatta för samma typ av traumatiska händelser som familjen upplevt. På historiska institutionen har man gjort en privat insamling för ändamålet, och kommer även att starta en blogg. Läs mer om Jouney for Jane och deras projekt.

På senaste tiden har vi i UNT kunnat läsa om några lantbrukares missnöje över Akademiförvaltningen. I intervju utlovade jag att ta upp frågan i styrelsen och det gjordes denna vecka. Först vill jag säga att styrelsen tar den framförda kritiken på stort allvar – även om allt har gått rätt till och det inte är fråga om några regelbrott. Att det finns kritik och missnöje är anledning nog för styrelsen att gå igenom ärendena grundligt. Det gjordes på mötet. Vi fick en ingående genomgång av hur Akademiförvaltningen arbetat för att komma fram till konstruktiva lösningar i de olika fallen. Även strategin inom jordförvaltningen togs upp.

Det var intressant och klargörande att få en beskrivning av verksamheten från 50-talet och framåt. Arean har ökat ytterst marginellt inom länet, men markerna är mer samlade. Det är en bild av den rationalisering som skett överlag inom lantbruket i Sverige med allt färre men större gårdar. Fler fokuserar på växtodling, vilket kräver större arealer för att bära sig, medan färre har inriktning på mjölkproduktion. Den totala jordbruksarealen är i stort sett densamma idag som på 50-talet (14 900 ha år 1954 att jämföra med 14 299 ha år 2013). Inom länet är innehavet 7786 ha idag, mot 6454 ha år 1954.

Uppsala universitet har ett ansvar gentemot våra donatorer. Som rektor vid Uppsala universitet är jag angelägen om att medlen förvaltas så bra som möjligt enligt donators önskan. Akademiförvaltningens uppdrag är att göra just detta inom ramen för alla gällande regelverk.  Till det hör att sprida riskerna med fördelning inom finans, fastigheter, jord och skog. Vi kommer i styrelsen att följa upp och hålla oss informerade om relationerna framöver.

Mer om kvalitetssystemet

I förra veckan kom budgetpropositionen. Den kanske största överraskningen gällde inte någon oväntad satsning, utan vad som stod att läsa om det nationella systemet för utvärdering av högre utbildning:

”Under 2014 kommer Universitetskanslersämbetets första cykel med utbildningsutvärderingar att avslutas och arbetet med nästa cykel att inledas. (…)

Erfarenheterna från de hittills gjorda granskningarna är goda. Lärosäten och utvärderare har överlag gett positiva omdömen om hur Högskoleverket respektive Universitetskanslersämbetet har genomfört utvärderingarna.” (Utgiftsområde 16, s. 75)

Det är inte vår bild – snarare tvärtom. Igår skrev vi i Svenska dagbladet  tillsammans med universitetsledningen i Lund om varför utvärderingarna inte håller måttet. I artikeln hävdar vi att systemet underkänner hela utbildningar på smalt underlag och ibland snarast godtyckliga grunder.

Inom Uppsala universitet har hittills 97 utbildningar fått omdömen: 19 har bedömts hålla mycket hög kvalitet, 60 hög kvalitet och 18 bristande kvalitet. Vi skall naturligtvis inte vara nöjda med att kvaliteten i några av våra utbildningar ifrågasätts. Samtidigt har vår enhet för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik gjort en genomgång av våra ifrågasatta utbildningar som visar att det i många fall handlar om mindre utbildningar och att underlaget för bedömningen är ibland verkligen smalt.

Några iakttagelser:

Sju ifrågasatta examina (av 18) har fått omdömet bristande kvalitet på grund av att de granskade självständiga arbetena befunnits bristande för ett examensmål. I sex av fallen består underlaget av blott fem eller sex granskade arbeten. I ett fall är det blott två självständiga arbeten (2/5) som ”fäller” hela utbildningen. I fyra av fall har utbildningen fått omdömet bristande då det funnits tre bristande arbeten (3/5 respektive 3/6).

Man kan ifrågasätta rimligheten i att på marginalen ett enda bristfälligt självständigt arbete för mycket i urvalet stjälper en hel utbildning. Det är också tveksamt att bristande uppfyllelse av ett av de utvalda examensmålen leder till att en hel utbildning får omdömet bristande kvalitet.

Så här fungerar det:

Om fyra av elva granskade arbeten bedöms som bristande (36%) anses examensmålet som bristande. Om däremot tre av elva granskade arbeten bedöms som bristande klarar sig utbildningen, eftersom andelen bristfälliga arbeten då hamnar under brytpunkten en tredjedel.

Tre av åtta eller fyra av nio bristande arbeten fäller en utbildning medan en utbildning med tre av nio bristande arbeten anses hålla hög kvalitet då andelen inte överstiger en tredjedel bristande arbeten.

Generellt sett är underlaget avseende antalet granskade självständiga arbeten begränsat. För 13 av 18 ifrågasatta examina vid UU har antalet granskade självständiga arbeten varit elva eller färre.

Det finns ingenting i systemet som automatiskt kvalitetssäkrar bedömningen när marginalerna är små. Det är endast en bedömare per granskat självständigt arbete. Det blir väldigt sårbart när på marginalen ett arbete kan fälla en hel utbildning. Vissa bedömargrupper har låtit ytterligare en bedömare läsa arbetet i de fall bedömningen riskerar att fälla en utbildning. Men denna typ av kvalitetssäkring (second opinion) är inte inbyggd i systemet, utan beror helt på enskilda bedömargrupper.

Självvärderingen används inte som kompletterande underlag när det anses gå att bedöma måluppfyllelse utifrån de granskade självständiga arbetena. Bedömarna uppmanas att vara sparsamma med att ange ”går ej att bedöma” när de granskar arbetena. Om mer än en tredjedel av arbetena bedöms vara av bristande kvalitet för ett visst mål, spelar det ingen roll om självvärderingen beskriver att man i övriga delar av utbildningen säkrar måluppfyllelsen genom färdighetsträning och examination. Utvärderingen tar heller ingen hänsyn till om arbetena skrivits i par eller enskilt, eller graden av självständighet i skrivandet.

I söndagens Kaliber i P1  diskuterades fler exempel från andra högskolor och universitet,  lyssna gärna.

När nu den nya tillsynsmyndigheten Universitetskanslerämbetet bjuder in sektorn till dialog om det framtida utvärderingssystemets utformning är våra krav tydliga:

  • Vi har i dag en förtroendekris och måste snarast skapa ett utvärderingssystem som erkänns internationellt och har legitimitet i sektorn.
  • Det är inte fel att utvärdera resultat, men systemet ska bygga på en väl avvägd balans mellan förutsättningar, process och resultat.
  • Underlaget för resultatvärdering behöver breddas, i synnerhet när det gäller yrkesexamina och mer professionsorienterade utbildningar.

 

Budgetproppen

Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2014. Det var som väntat inga stora nyheter som lades fram, men det är positivt att regeringen tar ett steg i rätt riktning för att underlätta för utomeuropeiska studenter att studera i Sverige. Det föreslås bland annat en separat antagning av avgiftsstudenter för att lösa problemen med dimensionering och köbildning när avgiftsstudenterna hanteras i samma urvalsgrupp som övriga studenter. Vidare ska antalet stipendier finansierade med särskilda medel för biståndsverksamhet öka med 50 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2015. Avseende migration har ett antal förslag lämnats, bland annat ett som innebär förbättringar för utländska doktoranders möjligheter att ansöka om och beviljas permanent uppehållstillstånd efter avslutad utbildning. Det finns fortfarande en hel del kvar att göra på det här området. Vi kan inte nog understryka hur viktigt det är att kunna attrahera talangfulla studenter, forskare och medarbetare från andra länder, för att vi ska behålla vår position som ett internationellt framstående forskningsuniversitet.

Budgetpropositionen väcker också några frågor, det finns en antydan om ytterligare omfördelning av medel, och att det även kan ske mellan högre utbildning och andra utbildningsformer.  Vi undrar vad det betyder? I budgetpropositionen nämns även en justering när det gäller den kvalitetsbaserade resursfördelningen, där underlaget nu kommer att medräkna utvärderingar fram till och med den första november. Vi notera också att man har för avsikt att utreda ledarskapet vid svenska lärosäten. Frågan bereds tydligen för närvarande inom Regeringskansliet.

Läs hela budgetpropositionen här.

Fesligt firande av ridsintitutionen 350 år

Ridinstitutionens 350-års jubileum har i veckan firats med en rad aktiviteter där hästen självklart stått i fokus. Vi besökte Akademistallet i Kvarnbo, och bevittnade både dressyruppvisning och hopptävling med lärare och studenter. Grattis till lag Oxer med Susanne och Johanna, som vann tävlingen. En jubileumsbok ”Till häst – ridundervisningen vid Uppsala universitet 350 år” –  har publicerats och kan beställas på info@uark.se eller acta@ub.uu.se.

Tack till Inspektor equitandi – Marianne Andersson – eldsjälen bakom jubiléet.  Tack också till Akademiestallmästare  – Karin Agenäs.

 

 

Terminsstart för konsistoriet

Idag träffades Uppsala universitets konsistorium för höstens första möte. För några medlemmar var detta premiär och vi vill särskilt hälsa dem välkomna.  Konsistoriet har en viktig roll vid universitetet och för utvecklingen av vårt universitet. Ledamötena är en blandning av externa ledamöter med erfarenheter från olika samhällssektorer, studenter, doktorander, lärare och fackliga företrädare. Konsistoriets ordförande är Carola Lemne.

Eva inleder alltid med rektors rapport – en exposé av vad som hänt sedan vi träffades sist. Att få  formulera  ger möjlighet att reflektera över allt som hänt och vi blir alltid lika imponerad av att det är så mycket som händer mellan två konsistoriemöten vid vårt Uppsala universitet.

På dagens agenda fanns inte många beslutspunkter, däremot flera informationspunkter.  Vi fick bra presentationer och föredragningar om halvårsrapporten, antagningsläget, arbetet med intern styrning och kontroll, remissen Högskolestiftelse samt om arbetet med att revidera mål och strategier. Idag fick konsistoriet tid att diskutera och vi fick möjlighet att hämta viktiga synpunkter från ledamötena som kommer till nytta i vår vardag och för att underlagen till de beslut som ska fattas framöver.

Arbetet med remissen ”Högskolestiftelser – en ny verksamhetsform för ökad frihet” väckte redan idag en engagerad diskussion – och den kommer att fortsätta, i konsistoriet, bland kollegor, studenter på institutioner, inom universitetetet men också på andra håll. Det kommer att bli en spännande höst.

Samtal med rektorer på Rosenbad

Igår samlades vi rektorer för lärosätena i landet till en diskussion om budgetpropositionen med utbildningsminister Jan Björklund. Inledningsreplik av Björklund gav ett tydligt besked ”Nyhetsvärdet är begränsat” – och det kan jag instämma i. Det var egentligen inga nyheter eller en diskussion om budgetproppen som kommer den 18 september. Men Björklund ville använda tillfället till att belysa vissa frågor som är aktuella. Dessa var högskolestiftelse, avgiftsstudenter, lärarutbildning, doktorandanställning, oredlighet i forskning, prognos för hur många som kan påbörja högskolan (yrkeshögskolan inkluderad). Det gavs utrymme för frågor och jag frågade om remissen om högskolestiftelse, Erasmus Mundus och hur prognosen tagits fram. Inte mycket nytt som sagt var men glädjande att man arbetar med migrationsfrågor och möjligheter för studenter att få uppehållstillstånd efter avlagd examinen i Sverige – även om det går långsamt.

Eva och vicerektor Ulf Danielsson träffade igår Slovakiens utrikesminister Miroslav Lajcák, som var på Sverige-besök den 9-10 september. Det var ett intressant möte som bjöd på spännande diskussioner kring utvecklingen av den högre utbildningen i Slovakien. Ministern beskrev situationen i landet mot bakgrund av landets 1900-talshistoria. Han presenterade även ambitionen att höja universitetens nivå i paritet med den starka utveckling som Slovakien har på många andra områden.

Den här typen av möten ger ofta unika inblickar i områden som ligger lite utanför den dagliga verksamheten, och bidrar till att skapa kontakter och ingångar för framtida samarbeten.

 

Ordning på sifferunderlaget

Debatt är bra och problem ska uppmärksammas, men kvaliteten i samtalet ökar om vi kan vara överens om den empiriska utgångspunkten. Uppsala universitet har i två olika frågor senaste tiden pekats ut som ”sämst i klassen”: tidsbegränsade anställningar och internationella studenter.

Enligt vår egen personalstatistik har 9 % av våra lärare tidsbegränsade anställningar, när vi har tagit hänsyn till gästlärare och adjungeringar som ska vara tidsbegränsade.  Det är knappast någon uppseendeväckande nivå, men vi kommer ändå att göra en kartläggning över tidsbegränsade anställningar för lärare, forskare och administrativ personal för att se hur och var tidsbegränsade anställningar används. Debattartikel och vårt svar.

En annan viktig debatt i veckan har handlat om internationella studenter. När Sverige införde studieavgifter försvann i ett slag en stor del av de utomeuropeiska studenterna, i Uppsala liksom i landet i stort om än snarast något mindre här än vid andra lärosäten. Sedan dess sker en långsam återhämtning. Vi gläds åt att denna hösttermin kunna välkomna fler – inte färre – utomeuropeiska studenter till Uppsala universitet, även om de fortfarande inte är så många som vi önskar. Vi instämmer helhjärtat i att det behövs krafttag från flera parter för att Sverige ska vara en attraktiv studiedestination internationellt. Debattartikel och vårt svar.

I måndags välkomnades studenterna på Campus Gotland av rektorsrådet Olle Jansson och Rindis ordförande Felix Thålin, och under veckan har ”lamningen” pågått. I fredags undertecknade Eva tillsammans med Åke Svensson en avsiktsförklaring om samverkan mellan Region Gotland och Uppsala universitet. Eva passade på att kika in i några föreläsningssalar och fick se hur föreläsningar sänds via videolänk till Gotland och studenterna på Gotland interagerar med föreläsaren i Uppsala. Och nästa vecka kan det vara på andra hållet, att föresläsningen sänds från Gotland.

I torsdags besökte vi Institutionen för freds- och konfliktforskning. Vi fick en spännande presentation av en expansiv, dynamisk, forskningsintensiv och internationellt orienterad miljö. När vi sedan diskuterade utvecklingsmöjligheter och -hinder fick vi ett antal medskick som i flertalet fall hade att göra just med internationaliseringen: Asien utgör en stor potential när det gäller fundraising, utomeuropeiska avgiftsstudenter (inte minst stipendiaterna via institutionens s.k. Rotary Peace Centre) behöver få antagningsbesked mycket tidigare än de kan få i dagens ordning, vår terminsindelning där höstterminen löper in i januari skapar problem vid internationella utbyten, det är svårt att teckna försäkringar för lokalanställda i utlandet, internationell lärarrekrytering försvåras av att våra anställningsprocesser tar för lång tid och att institutionerna tilldelas en så begränsad roll.

Forskningen och nyttan

Idag finns en krönika av prorektor Anders Malmberg om forskningsnytta, samverkan och nyttiggörande  i UNT-bilagan Uppgång (nr 6, september 2013, s. 20). Frågan är aktuell och viktig eftersom den ingår som en del utformandet av ett nytt system för statens forskningsfinansiering. Det kan vara svårt att leta sig fram till texten nätet. Därför återger vi den i sin helhet här:

”Universitet är kvalitetsdrivna institutioner som självständigt utvecklar och förmedlar ny kunskap genom forskning och utbildning. Ledstjärnan är högsta akademiska kvalitet till största möjliga gagn för samhället. Via samverkan bidrar universitet till näringslivets och samhällets utveckling. Ett aktivt samspel med det omgivande samhället bidrar samtidigt till forskningens och utbildningens vitalitet och kvalitets­utveckling. Därför är det naturligt och positivt att kunskapens nyttiggörande blir föremål för statsmaktens intresse.

Regeringen vill ha en ny modell för att fördela forskningsmedel till lärosätena. Modellen ska utformas gemensamt av forskningsråden och Vinnova. Man vill skapa en kvalitets­baserad omfördelning – mer pengar till de lärosäten där forskningskvaliteten är högst. Så långt är allt gott och väl. Till Vetenskapsrådet skriver man emellertid att den nya modellen förutom vetenskaplig kvalitet ska bedöma ”forskningens relevans och nytta för samhället”. Av Vinnova beställer man ”metoder och kriterier för bedömning av presta­tion och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället”. Skillnaden kan tyckas subtil men är i verkligheten avgörande. Skrivningen till Vetenskapsrådet är djupt problematisk, medan uppdraget till Vinnova är högst rimligt.

Att fördela pengar utifrån bedömningar forskningens nytta är – hur vällovligt det än kan låta – både komplicerat och farligt. När forskning framgångsrikt omsätts i företagande handlar det ofta om komplexa samspel mellan många aktörer under lång tid, och det är svårt att isolera ett enskilt lärosätes bidrag till en sådan process. Men framförallt leder ett sådant system till omfördelning av resurser från ”onyttiga” (läs grundforskning inom naturvetenskap och humaniora) till nyttiga (läs medicin och teknikvetenskap) forskningsområden. Det innebär därmed också en omfördelning från breda universitet med stor omfattande grundforskning till universitet och högskolor med snävare inriktning och mer tillämpad forskning.

Däremot ska vi välkomna ett resursfördelningssystem som stimulerar nyttiggörandet av universitetens kunskaper. Då handlar det inte om att prioritera ”nyttighetsforskning”, utan istället om att skapa incitament för läro­sätena att utveckla ett professionellt arbete för samverkan i olika former och inom samtliga ämnesområden – precis det vi redan gör bra men säkert kan stärka ytterligare i Uppsala. Ett brett universitet fordrar ett brett perspektiv på samverkan och nyttiggörande. Och det handlar om samverkan inom både forskning och utbildning.

 

 

Guldkantad terminsstart

Igår inleddes första dagen på höstterminen med besök av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan och FN:s nuvarande vice generalsekreterare Jan Eliasson. De talade inför en fullsatt aula om FN:s roll med utgångspunkt i sina egna erfarenheter och dagens utmaningar. Efteråt följde en frågestund som avslutades med kommentarer från Hans Corell, FN:s rättschef under Annans tid. Seminariet direktsändes på webb-TV, där det fick rekordmånga tittare.

Innan seminariet lade Jan Eliasson och Kofi Annan ned en krans vid Dag Hammarskjölds grav på Uppsala gamla kyrkogård, i närvaro av bland andra kronprinsessan Victoria och landshövding Peter Egardt.

Foto: Jim Elfström

Det var en inspirerande diskussion där många kloka tankar togs upp, och det är mycket glädjande att intresset för dessa viktiga frågor är så stort bland våra studenter. Vilken fantastisk start på terminen!

Varmt välkomna

Förra veckan välkomnade vi våra nya studenter här i Uppsala med bland annat mottagningar i aulan, och idag hålls höstens välkomstmottagning för våra studenter på Campus Gotland i Visby.

Vi hoppas att ni ska känna er hemma både vid universitetet, och i er nya hemstad. Och nu, dags för terminsstart!