Månad: januari 2013

Forskningspolitik, Fulbright och Forum för kinastudier.

(Varför) tappar svensk forskning mark? Igår eftermiddag arrangerades ett välbesökt seminarium i universitetshuset. Gunnar Öquist, tidigare ständig sekreterare vid KVA och Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet presenterade sin omtalade rapport Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study.

Rapportens utgångspunkt är bibliometriska analyser som antyder att Sverige under de senaste 20 åren haft en svag utveckling av forskning med stort internationellt genom­slag jämfört med Danmark, Nederländerna och Schweiz. Presenterar en rad möjliga förklaringar till varför svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft, främst:

  • Universitetens starka beroende av externa finansiärer.
  • Eftersatt rekrytering och dåligt fungerande karriärsystem för unga forskare.
  • Svag akademiskt ledarskap på olika nivåer.

Vid seminariet kommenterades rapporten av en forskarpanel med fem deltagare från olika delar av Uppsala universitet (Karin Forsberg Nilsson, Carolina Wählby, Sven Widmalm, Stefan Jonsson, Jenny Ehnberg) och därefter en politikerpanel med statssekreteraren i Utbildningsdepartementet Peter Honeth (fp), samt, ledamoten av riksdagens utbildningsutskott Thomas Strand (s).

Många kloka synpunkter, intressanta tankar och goda idéer fördes fram. Nedan ett axplock:

  • Det behövs tydliga och förutsägbara karriärvägar.
  • Samtidigt krävs en avvägning mellan tydlighet och trygghet å ena sidan och elitsatsning, konkurrens och rörlighet å den andra.
  • Nationella program för meriteringstjänster skulle ge många fördelar.
  • Är några svenska universitet redo att kliva fram och säga: ja, vi skall ta oss till topp tio i Europa?
  • De svenska forskningsuniversiteten borde samarbeta mer (en svensk Russell Group?).
  • Det behövs profilering på två nivåer: i högskolelandskapet och inom lärosätet. (Vem har kraften att klara detta?)
  • Universiteten måste fokusera, satsa mer resurser på färre, bättre utvalda  forskare. (Har universiteten kapacitet att utveckla system för detta?)
  • Vi behöver förbättra, effektivisera och snabba upp våra rekryteringsprocesser.
  • Det är viktigt att värna den externa sakkunniggranskningen.
  • Skicka ut de unga forskarna i världen – det är minst lika viktigt som att rekrytera internationellt.
  • Inte bara de yngre forskarna behöver ge sig ut: återupprätta systemet med sabbatsterminer.
  • Det behövs akademiskt ledarskap över den långsiktiga forskningsutvecklingen.
  • Akademiskt ledarskap handlar inte bara om rektorer och dekaner utan inte minst om prefekter.
  • Är den framstående forskaren också alltid den bästa ledaren?
  • Ett starkt decentraliserat system behöver inte vara fullt kollegialt. Kollegial förankring behövs men valda ledare inte nödvändigt.
  • Kollegialt ledarskap: kollegiet skall välja sina ledare men sen ska de valda få förtroende att leda, även om det inte är populärt.

Seminariet gav mersmak. Det är uppfriskande att höra engagerade kolleger med olika ämnes- och erfarenhetsbakgrunder diskutera och när olika åsikter bryts mot varandra.

Apropå internationell rekrytering har ju Uppsala universitet förmånen att, genom ett unikt samarbete med Fulbright-kommissionen, årligen invitera en gästprofessor för ett läsår som Distinguished Fulbright Professor of American Studies vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier, Engelska institutionen.

Som avslutning på gårdagen hade vi nöjet att lyssna till 2013 års Fulbrightföreläsning där årets gästprofessor, Susan Hegeman, University of Florida, talade under rubriken Casinos, Slow Food, and the Occupy Movement: Indigenous People and the Global Imagination.

Både det forskningspolitiska seminariet och Fulbrightföreläsningen ägde rum i universitetshusets Sal IX, som var fylld till brädden vid båda tillfällena. Det är glädjande att universitetshuset är en så levande mötesplats inom vårt breda universitet, mer än 125 år efter dess invigning.

Igår invigdes Forum för Kinastudier. Joakim Enwall Professor i kinesiska är ordförande och föreståndare. Den planerade verksamheten för Forum för kinastudier omfattar bland annat följande områden:

  • Att verka för tillkomsten av en excellensmiljö för forskning om Kina i bred tvärvetenskaplig bemärkelse;
  • Att synliggöra UU:s kompetens om Kina gentemot interna och externa aktörer;
  • Att bidra till informationsutbyte avseende kinarelaterad verksamhet vid UU;

Läs mer  om Forum för kinastudier.

Det händer mycket under en dag vid Uppsala universitet.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

 

Om resurser, kvalitet och styrning – och ett intressant seminarium på onsdag

Frågor om kvalitetsstyrning och resursfördelning får mycket uppmärksamhet just nu, både när det gäller forskning och utbildning.

I veckan som gick var Svenskt näringsliv särskilt aktiva i debatten. I tisdags gick man ut med förslag till en ny modell för fördelning av utbildningsresurser  och i onsdags arrangerade man ett seminarium runt en ny rapport om fördelning av statliga forskningsresurser .

Forskningsresurser

Svenskt Näringsliv har låtit undersöka hur den nya fördelningsmodell för de direkta forskningsanslagen som infördes med 2008 år forskningsproposition (den s.k. ”tombolan”) implementerats och vilka effekter den haft på universitetens interna fördelning av forskningsmedel. Har det inneburit en förändring som på sikt kommer att leda till ökad kvalitet och nyttiggörande?

Mycket har hänt sedan regeringen införde den nya modellen. Idag fördelas tio procent av de direkta forskningsanslagen i konkurrens mellan lärosätena. På universitets­övergripande nivå har sex av tio undersökta lärosäten själva (däribland Uppsala universitet) infört prestations- och kvalitetsbaserade fördelnings­modeller, och det är ännu vanligare när fakulteterna fördelar forskningsmedel till institutionerna. Av totalt 37 undersökta fakulteter har 34 någon form av prestationsbaserad fördelning.

Man får bilden att Svenskt näringsliv snarast är överraskade av omfattningen på den kvalitetsbaserade omfördelning som sker mellan vetenskapsområden, fakulteter och institutioner. Bilden att universiteten är dåliga på omfördelning, prioritering och förnyelse kommer delvis på skam. Vad Svenskt näringsliv däremot efterlyser är ekonomiska incitament som premierar nyttiggörande och forskning i samverkan.

Utbildningsresurser

På utbildningssidan fördelar ju staten från och med i år att särskilda kvalitets­medel till lärosätena på basis av hur många av deras studenter som finns i utbildningar som erhållit omdömet ”mycket hög kvalitet” i HSV:s (numera UKÄ:s) utvärdering.

När det gäller den högre utbildningen väljer Svenskt näringsliv ett högre tonläge. Man talar om ”systemfel” och vill i framtiden se att dagens ”studentpeng” och den nya ”kvalitetspengen” kompletteras med en ”examenspeng” och en ”etableringspeng”.

Examenspengen skall skapa ”drivkrafter för lärosätena att uppmuntra studenter att ta sig från lägre till högre nivåer i systemet för att slutligen plocka ut sin examen”. Etableringspengen skall premiera lärosäten som är ”duktiga på att utforma utbildningar, inte minst genom samverkan med näringslivet, som leder till att studenter får jobb”

På ett plan kan man sympatisera med tanken bakom förslaget. Det är självklart att målet är att de studenter som påbörjar en utbildning framgångsrikt skall avsluta den, och lika självklart är att vi vill att de studenter som genomgår högre utbildning skall stå väl rustade för både arbetsmarknad och mer generellt att för anta framtidens samhällsutmaningar. Samtidigt får man en känsla av att de principiella och praktiska problemen med förslagen är grovt underskattade.

Principiella frågor

Även om de flesta är överens om att det är rimligt att fördela en del av statsanslaget efter kvalitets- och prestationsrelaterade indikatorer, är det viktigt att man är klar över vad man vill åstadkomma och vilka risker och problem som följer med.

Ett mål kan vara att skapa incitament för att generellt öka kvalitet och prestationer, dvs att utveckla hela sektorns eller organisationens verksamhet (”alla skall stimuleras att bli bättre”). Ett annat kan vara att omfördela resurser till de lärosäten, utbildningsområden och forskningsfält där kvalitet och prestations­förmåga är högst, d.v.s. att ställa om verksamheten (”resurserna skall gå dit där de kommer till bäst användning = mest pang för pengarna”).

Om incitamenten är det primära är utmaningen att finna indikatorer som ligger så nära de verkliga målen som möjligt. Det är väl känt att ekonomiska morötter har en tendens att bli starkt styrande, och om det finns ett glapp mellan målet och indikatorn kommer beteendet tendera att styras i riktning mot att maximera utfallet på indikatorn snarare än det bakomliggande målet (jfr begreppet ”den dolda läroplanen”).

Ett annat problem med att använda ekonomisk belöning som incitament är att det kan skapa orimliga effekter i nästa led. Om vi nu vill stimulera bättre prestationer mot löfte om premiera dem som lyckas bäst genom att omfördela resurser uppstår raskt onda och goda cirklar. En utbildning eller ett forskningsområde som fungerar dåligt blir knappast bättre av minskade resurser, och det kan ifrågasättas om det verkligen alltid är den mest välfungerande verksamheten som bäst behöver en ekonomisk förstärkning. En modell som gynnar de redan starka är inte heller bra för att stimulera förnyelse.

Om målet istället är att omfördela resurser till de fält som är bäst och effektivast eller som av annat skäl bedöms som särskilt viktiga är det tveksamt om prestationsbaserade indikatorer alls är det rätta underlaget. Frågan om vi har för mycket eller för lite forskning eller utbildning inom ett visst område är i grunden ”politisk/strategisk” och bör inte fattas på basis av indirekta prestations- eller kvalitetsmodeller utan snarare utifrån en välgrundad analys och kvalitativ helhetsbedömning (där i och för sig empiriska indikatorer bör utgöra en del av underlaget).

Diskussionen lär fortsätta.

Seminarium den 30 januari kl 13

Ett tillfälle att diskutera forskningskvalitet erbjuds onsdagen den 30 januari. Då kommer Gunnar Öqvist och Mats Benner till Uppsala universitet för att presentera och diskutera rapporten Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study, som de skrivit på uppdrag av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). Utgångspunkten för rapporten är data som antyder att Sverige de senaste 20 åren haft en svagare utveckling av forskning med stort internationellt genomslag jämfört med Danmark, Nederländerna och Schweiz. Rapporten påvisar en rad möjliga förklaringar till att svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft.

Anders Malmberg och Eva Åkesson

Vinterpromotionen 2013

Vid fredagens akademiska högtid firade vi att 75 nya doktorer och 18 hedersdoktorer promoverades. Hedersdoktorerna har på olika sätt gynnat Uppsala universitet med sitt vetenskapliga arbete och sitt engagemang för att utveckla utbildning, forskning och innovation. Priser och medaljer delades ut  för fina insatser till 12 personer. Både ceremonin i aulan och banketten på slottet senare på kvällen var högtidliga och samtidigt  varma, välkomnande festligheter. Det är extra roligt att vara rektor vid denna typ av tillfällen. Som jag sa i aulan: ”Framgång och förvandling avser inte bara stora strategiska beslut och nysatsningar. Det handlar också om den vardagliga förändringsprocess som steg för steg för oss framåt. I den processen spelar alla våra anställda och studenter en roll, men inte minst är doktoranderna och deras avhandlingsarbeten viktiga. Jag påminns om det när jag i stort sett varje vecka undertecknar era examensbevis. Bakom varje dokument finns en forskare och en prestation som har förändrat universitetet och bidragit till att föra oss ytterligare ett steg framåt. På så sätt representerar varje ny doktorsavhandling universitets framgång och förvandling – därför uttrycker vi i dag vår stora tacksamhet. För mig personligen är själva undertecknandet av examensbevisen en högtidlig och rolig stund just därför att universitetets bredd och djup framträder på ett så konkret sätt. Här finns frågor och svar av vitt skilda slag, i vetenskapliga studier framlagda vid universitets nio fakulteter.”

Jag vill framföra ett stort tack till er alla som på olika sätt hjälpte till att göra 2013 års vinterpromotion till en högtidlig och minnesvärd dag/kväll för oss alla.

Steningevik och India chair

I veckan har rektorernas årliga sammankomst i Steningevik ägt rum. Inbjudna gäster var Jan Björklund, Mille Millnert, Lars Haikola och Ulf Melin.

Jan Björklund uppehöll sig mest kring utbildningsfrågor med motiveringen att nu var forskningspropositionen lagd även om en hel del efterarbete kvarstår. Inledningsvis var det kvalitetssäkringssystemet som togs upp. Björklund betonade att fokus fortsatt ska vara ”output inte input” men att han var öppen för förändringar inom den ramen och sa sig vara prestigelös i utvecklingen av systemet. Jag tycker det var positiva besked för tidigare har det varit en mer låst inställning till utveckling. Andra området som han tog upp var internationalisering och då särskilt utomeuropeiska studenter. Här var tydliga besked om att det finns konsekvenser och regler som behövs adresseras efter införandet av avgifter. Det instämmer jag helhjärtat i. Det gällde antagning, för rigid avgiftskonstruktionen och migrationsregler. Jag lyfte frågan om Erasmus Mundus problematiken och fick  besked om att det också stod på listan över saker som behöver rättas till. Jag tycker detta är bra för det är frågor som kräver åtgärder och som vi har lyft i flera olika sammanhang. Dimensionering av utbildning ligger fast men kan komma upp till diskussion om konjunkturen kräver, så beskedet för dagen var: Inga väsentliga förändringar i dimensionering. Men vi ser en tydligare styrning av dimensionering av vissa yrkesutbildningar såsom sjuksköterskor och förskolelärare.  Lärarutbildningen, två saker är på gång; lämplighetstest och övningskolor. Här hördes en del suckande och kommentarer bland rektorerna om att är inte lärarutbildningen snart färdigreformerad.

När Björklund kom till forskning var det EU  som togs upp. Han tror inte det blir en ökad forskningssatsning på EU nivå, denna farhåga har han bland annat ventilerat på UNTs debattsida för någon vecka sedan. Vi fick ros för innovation: Sverige är bäst inom EU inom innovation och 4 i världen när OECD gör jämförelsen. Vidare, det kommer ett förslag om stiftelseform för lärosätena på remiss under våren. I och för sig var det utlovat redan förra året under våren. Låt oss se när remissen kommer. Sist, presenterat som en brandfackla, aviserades att en utredare kommer att tillsättas som ska utreda om styrning och ledning inom högskolan. Syftet är att väcka debatt vilket jag är övertygad om att utredningen kommer att lyckas med.

Lars Haikola presenterade det nya UKÄ, universitetskanslersämbetet, som ersätter Högskoleverket. Det blir ett mer renodlad uppdrag att granskamed UKÄ. Den andra nya myndigheten UHR, universitets- och högskolerådet har ett främjande uppdrag. GD för UHR är Ulf Melin. Mille Millnert från VR tog upp en del av de nya uppdrag som vetenskapsrådet fått genom Forsknings- och Innovationspropositionen.

Mer om de nya myndigheterna finns på deras hemsidor:
UKÄ
UHR

I tisdag undertecknande jag avtalet angående ”India Chair” vid Uppsala universitet. Indian Council for Cultural Relations, representerades av H.E. Mrs. Banashri Bose Harrison, Ambassador of India. Detta innebär att vi kommer att ha en gästprofessor vid Uu från Indien. Innehavaren kommer att växla. Forum för Sydasienstudier, som är förlagt vid Teologiska Fakulteten, har varit aktiva under processen för att förverkliga ICCR-avtalet. Vi ser fram emot att välkomna kommande framtida innehavare av vår India Chair, detta kommer att stärka vår verksamhet både inom forskning och inom utbildning. Läs gärna mer om Forumets verksamhet på hemsidan: http://www.fsas.uu.se/

Resan till Århus och reccemottning

Vi, rektors ledningsråd, besökte ledningen för Århus universitet i fredags. Det blev ett givande besök som var väl förberett av våra värdar, stort tack. Århus universitet har genomfört större förändringar de senaste åren katalyserade av ändringar i universitetslagen och genom sammanslagningar av flera lärosäten. Vi var intresserade av den förändringsprocess som gjorts gällande intern organisation med fyra huvudområden och 20-30 institutioner samt en ny ledningsstruktur. För vår del var det särskilt intressant att få höra Århus erfarenheter med fusioner med tanke på vår egen pågående sammanslagning med Högskolan på Gotland den 1 juli 2013. Deras arbete med tvärgående centra för att stärka interdisciplinär forskning och utbildning diskuterades också. Samtalen kretsade även kring internationalisering. Århus universitet har lyckats väl med sitt internationella arbete och har nu återfått utomeuropeiska studenter efter införande av studieavgifter för några år sedan i Danmark. Vi var även nyfikna på erfarenheterna med Sino-Danish Centre där åtta danska lärosäten erbjuder masterutbildningar på plats i Kina för danska och kinesiska studenter. Vårt arbete med kvalitetsfrågor blev särskilt uppmärksammat med våra ”Koffar” och KrUUt. Sammantaget kontakterar vi att det var en givande resa och inspirerade samtal, ett besök från Århus förväntas längre fram i år. Under våren planerar vi en studieresa till Storbritannien för ledningsrådet med flera universitetsbesök.

Prorektor Anders Malmberg fick hålla ställningarna på hemmaplan i fredags, vilket bland annat gav honom möjlighet att medverka i reccemottagningen där de nya studenterna traditionsenligt hälsas välkomna i aulan. Mer än 4000 studenter inleder under vårterminen sina studier vid Uppsala universitet. De nykomlingar som tog sig till aulan fick höra konferencier Mikael Tornving berätta om sin egen studietid i Uppsala. Förutom prorektor talade även representanter för kommunen, kåren och kuratorskonventet. För musiken svarade Akademiska kapellet, Erato/Stockholms nations damkör och Norrlands nations showorkester, Phontrattarne.

 

Uppsala universitets vänner

Igår så träffade jag ”Uppsala universitets vänner” i samband med att vänföreningen hade sitt konstituerande årsmöte i Universitetshuset.

Jag berättade för vännerna om några av de viktigaste händelserna under 2012 vid universitetet och därefter så fick vi lyssna till spännande forskningspresentationer av Joakim Palme, Statsvetenskapliga institutionen, Jöns Hilborn, institutionen för kemi – Ångström samt Tobias Sjöblom, institutionen för IGP Stort tack Joakim, Jöns och Tobias!

Det känns så härligt att se det engagemang som finns för att stödja UU och den glädje och tacksamhet för vårt lärosäte som medlemmarna i vänföreningen visar. Vill du också vara med och stödja Uppsala universitet? Du kan donera till stiftelsen ”Uppsala universitets vänner”  och därigenom också bidra till vår framtida utveckling. Mer information om hur du kan bidra finns på www.uu.se/stod-uu/uppsala-universitets-vanner/

Idag träffade jag mina företrädare Martin H:son Holmdahl, Stig Strömholm, Bo Sundqvist, och Anders Hallberg tillsammans med Anders Malmberg och Ann Fust. Det är en förmån att få samtala med mina företrädare och att få höra deras fantastiska berättelser.

Välkomna tillbaka!

Det var en utmaning att komma ihåg alla lösenord efter ledigheten men det är också ett tecken på att det verkligen har varit avkoppling under helgerna.  Hoppas att ni alla har fått den möjligheten. Det är roligt vara tillbaka på jobbet och jag ser fram emot de utmaningar vi ska anta tillsammans. En summering av det gångna året och några blickar framåt finns i förra blogginlägget.

Jag vill påminna er om att vi söker ett rektorsråd för internationalisering. Är du intresserad eller känner du någon som borde vara det? Det är ett spännande och viktigt uppdrag. Rektorsrådet ska driva och utveckla det universitetsövergripande arbetet med internationella frågor av strategisk karaktär. Centralt i uppdraget är att verka för samordning av internationella frågor för att ge en hävstång i universitetets ambition att bedriva forskning och utbildning av världsklass. Mer information finns här.

I slutet av veckan besöker rektors ledningsråd Århus universitet. I rektors ledningsråd ingår de tre vicerektorerna för våra vetenskapsområden och tre studentrepresentanter, förutom rektor, prorektor och universitetsdirektör. Frågor på dagordningen vid besöket i Danmark är arbete med fusioner, internationalisering och gränsöverskridande verksamhet. Besöket är både ett studiebesök och för att stärka relationerna. Det finns redan idag många samarbeten mellan våra universitet men detta kan utvecklas vidare.