Månad: december 2012

Julbrev och årskrönika 2012

Ett händelserikt år går mot sitt slut. Det första året för oss som rektor och prorektor har inneburit nya uppgifter och utmaningar, men framför allt en möjlighet att lära känna er och Uppsala universitet.

2012 har på många sätt varit ett framgångsrikt år. Uppsala universitet befinner sig i en fas av framgång och förvandling, dessa ord har vi använt i många olika sammanhang. I detta vårt sista inlägg på bloggen för i år, vill vi tacka er för alla ypperliga insatser, men även minnas och reflektera över det gångna året. Årsskiftet är ett tillfälle att både titta tillbaka och se framåt.

Framväxande strategiska prioriteringar
Uppsala universitet är ett brett forskningsuniversitet med stark internationell ställning. Vår uppgift är att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, och att på olika sätt samverka med det omgivande samhället. Det yttersta målet är att vi – med våra forskningsresultat, våra duktiga studenter och vår samverkan – skall bidra till en bättre värld.

Under året har vi i olika sammanhang – främst naturligtvis med vicerektorerna och studenterna i ledningsrådet – fört diskussioner om vilka frågor som kommer att vara särskilt viktiga att arbeta vidare med under de kommande åren för att nå våra ambitiösa mål när det gäller forskning, utbildning och samverkan. Fyra prioriterade områden har utkristalliserats i den diskussionen. Det är områden där vi i flera fall redan ligger långt framme men där det finns skäl att ytterligare öka trycket för att flytta fram positionerna inom institutioner, fakulteter och vetenskapsområden – liksom för Uppsala universitet som helhet. De fyra områdena är:
Kvalitet och kvalitetsarbete. Uppsala universitets långsiktiga framgång är helt beroende av den akademiska kvalitetskultur som reproduceras och utvecklas i de kollegiala fora som ansvarar för forskning och utbildning inom institutioner och fakulteter. Det breda universitetets utmaning i detta sammanhang är att också utveckla arbetsformer där vi lär oss av, inspireras av och utmanar varandra över ämnes-, fakultets- och områdesgränser när det gäller arbetet med kvalitetsutveckling i forskning och utbildning.

 Internationalisering. Här handlar det om att flytta fram positionerna som en strategi för ständig förnyelse och utveckling av forskningen och utbildningen. Som internationellt ledande universitet skall vi utveckla vår samverkan och utbyten med ledande universitet i andra länder, och erbjuda forsknings- och utbildningsmiljöer som attraherar forskare, lärare, post-docs, doktorander och studenter från hela världen.

Kompetensförsörjning. Den kanske enskilt viktigaste faktorn för universitetets förmåga att långsiktigt nå sina mål handlar om hur framgångsrika vi är när det gäller rekrytera, behålla och utveckla de kvalificerade lärarna och forskarna, liksom anställda i olika stödfunktioner.

Infrastruktur. Forskningens och utbildningens infrastrukturer omfattar allt från de stora forskningsanläggningarna till sådant som bibliotek, databaser, IT-system och lokaler. Även bostadsfrågorna kan placeras under denna rubrik. En del av dessa infrastrukturer är internationella, andra är nationella och lokala, men samtliga kommer i framtiden att kräva långsiktig planering och genomtänkta finansieringsstrategier.

 Året som gått
Vid en tillbakablick på det gångna året kan vi se att de strategiska prioriteringarna redan i mångt och mycket präglar vårt arbete. En av årets stora händelser, regeringens proposition om forskning och innovation, berör i högsta grad alla fyra frågorna. Här finns, förutom uppskrivningen av de statliga forskningsanslagen och ett antal riktade forskningssatsningar, förslag om ökad kvalitetsstyrning (nationell peer review som underlag för statens resursfördelning), internationalisering och kompetensförsörjning (särskilda satsningar på att attrahera internationella spetsforskare liksom på att ge ledande yngre forskare goda villkor) samt infrastruktur (de för Uppsala universitet så viktiga satsningarna på att bygga ut SciLifeLab, ESS och MAX IV).

På utbildningssidan har året dominerats av diskussioner om dimensionering. Vi har i olika sammanhang påpekat hur illa tajmad regeringens neddragning av utbildningsvolymen är för Uppsala universitets del. Vi tvingas under ett par år minska antalet studenter med 10 %, samtidigt som söktrycket till våra utbildningar är större än någonsin. Ett stort och forskningsintensivt universitet som vårt kommer säkert att klara denna omställning utan alltför stora problem, men det är sorgligt att vi tvingas stänga dörren för studenter som vill utbilda sig inom områden där vi har stor kompetens och samhällets behov av arbetskraft under kommande år är växande.

Den påtvingade volymminskningen har också blivit en påminnelse om vikten av utbildningsstrategisk diskussion och planering. I tider av volymminskning är det särskilt viktigt att vi för en nyanserad diskussion om hur vårt utbildningsutbud skall utvecklas. Det är ingen enkel fråga, och en rad dimensioner måste samsas i vågskålarna: studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov måste vägas mot var vi har kompetens, kvalitet och starka forskningsprofiler liksom vår identitet som brett och fullskaligt universitet. Denna diskussion kommer garanterat att behöva fortsätta också under kommande år.

När det gäller kvalitetsfrågorna har året bland annat präglats av HSV:s utbildningsutvärderingar, KrUUt och rankingfrågor.

Högskoleverkets utvärderingar har fått stor uppmärksamhet. Metoden har diskuterats livligt och ifrågasatts på flera punkter. Utvärderingarna får stora konsekvenser, med vinnare och förlorare, omfördelning av resurser eller förlorade examensrätter. Uppsala universitet har fått ett antal utbildningar ifrågasatta vilket vi inte kan vara nöjda med. Samtidigt har vi fått högsta betyg på många av våra större utbildningar vilket gjort oss till vinnare i det första årets fördelning av extra kvalitetsmedel. Utvärderingarna har också, på de punkter där vi fått kritik, lett till ett intensifierat arbete med att åtgärda brister och utveckla undervisningsformer, vilket är bra.

Det så kallade KrUUt-projektet befinner sig i spurtfasen. De aktiviteter som genomförts inom fakulteter och områden har avrapporterats och granskats av en internationell panel vars slutsatser och rekommendationer kommer att redovisas i en slutrapport i början av det nya året.

Universitetsrankningar får allt större uppmärksamhet, oavsett om vi gillar dem eller inte. Under 2012 har vi inom Uppsala universitet arbetat aktivt med att ta fram ett förhållningssätt till företeelsen vilket också innefattar ett urval av vilka rankningslistor som är intressanta att bevaka. Utfallet av de viktigaste rankingarna under 2012 visar små förändringar jämfört med föregående år. Med ett undantag håller vi positionen som ett av världens 100 främsta lärosäten:

  • Shanghai-rankingen (AWRU) 73
  • QS World University Rankings 81
  • Times Higher Education 106
  • National Taiwan University Ranking 88

Nu i december fattade riksdagen det beslut som innebär att verksamheten inom Högskolan på Gotland från och med 1 juli 2013 blir en del av Uppsala universitet. Utgångspunkten för den fleråriga integrationsprocess som lett fram till detta beslut är starkt kvalitetsrelaterad. Genom att bli en del av Uppsala universitet ges verksamheten i Visby bättre förutsättningar att bli en miljö för fullvärdig akademisk forskning och utbildning av högsta kvalitet. Men samgåendet ger fler fördelar än så. Campus Gotland kommer på flera sätt bidra till Uppsala universitets mångfald och utveckling, med bland annat liberal education och nätbaserad utbildning.

Internationaliseringsarbetet drivs på många fronter. Vi har en strid ström av internationella gäster som kommer till Uppsala för att lära sig om vår verksamhet och knyta kontakter för framtida utbyten: ambassadörer, politiker och inte minst rektorer från andra universitet. Så har vi under året bland annat mottagit delegationer från Brasilien, Bulgarien, Chile, China, Frankrike, Litauen, Malaysia, Portugal, Rwanda och Uganda för att nämna några exempel. Uppsala universitet har förstås också under året varit värd för en lång rad internationella konferenser. Det är bra att så många möten av olika slag lockar människor från hela världen till oss. Planerna på att etablera en global mötesplats inom området hälsa, etik och ekonomi går vidare. Här samarbetar vi ett antal aktörer i staden för att etablera en Uppsala Health Summit.

Uppsala universitet deltar i flera olika nätverk och sammanslutningar av lärosäten från olika länder.

Vi har deltagit i möten med våra partners inom European University Centre at Peking University, U4 och Matariki. Vi planerar nu kommande resor till universitet som vi gärna vill lära oss av och/eller stärka relationerna till. Närmast på tur står Århus, Cambridge, Edinburgh, University College London.

Vi har också under året kunnat glädjas åt att Uppsala universitet flyttat fram sina positioner rejält inom Erasmus Mundus.  Vi är nu med i hela nio program, varav vi själva koordinerar ett. Det är en bra nivå. Vi ska kanske inte sträva efter fler utan snarare arbeta med att prioritera regioner, partners och gärna koordinera ett program riktad mot södra Afrika genom SANORD.

Kompetensförsörjningsfrågorna har också varit centrala. Vi fortsätter att rekrytera nya medarbetare i hög takt. Hjärtligt välkomna alla ni flera hundra som under 2012 börjat er anställning vid Uppsala universitet! Om vi inte redan setts ser vi fram emot att träffa er vid nästa introduktionsdag för nyanställda.

Våra doktorspromotioner och professorsinstallationer är också mäktiga manifestationer över vår kompetensförsörjning. Av 42 installerade professorer i november var 40 % kvinnor. Ett bevis för att vi sakta närmar oss en bättre balans också på denna nivå. En sak som vi är väldigt nöjda med är att vi, som ett av de första lärosätena i landet, fått frågan om meriteringsanställning på plats. Sedan i november är det möjligt att rekrytera biträdande lektorer och forskarassistenter vid Uppsala universitet, en möjlighet som vi hoppas blir flitigt utnyttjad under 2013.

Infrastrukturfrågor har upptagit oss mycket. Den enskilt viktigaste frågan här är att få strukturen för SciLifeLab på plats. Detta är ett för Sverige unikt initiativ där Uppsala tillsammans med stockholmsuniversiteten nu skall skapa en nationell forskningsinfrastruktur, Sweden SciLife. Det är en stor statlig satsning, en fantastisk möjlighet och ett stort ansvar. Vid BMC byggs det sk Navet, som en mötesplats i Uppsala för denna satsning. Spadtag har också tagits för den sk Freiahallen, där Uppsala universitet skall utveckla och bygga acceleratorer och instrument för ESS i Skåne.

Tillsammans med Akademiska hus planerar vi för nya byggen. Projektet med en ny förvaltningsbyggnad i Plantskolan har väckt debatt och kommer säkert att fortsatta att debatteras under kommande år, allt eftersom planprocessen löper vidare. Kommunen jobbar hårt och allt mer framgångsrikt med bostadsfrågan, vilket är viktigt både för studenter och nyanställda.

Den allvarliga incident som under ett par dagar i slutet av maj skapade störningar i flera verksamhetskritiska IT-system blev en påminnelse om vikten av att kontinuerligt utveckla både hårdvara, mjukvara och organisation för denna så avgörande infrastruktur.

+                          +                          +

Sedan är det förstås mycket roligt och spännande som händer vid ett stort och brett universitet under ett år.

Vi jobbar ständigt med att utveckla fördjupa våra relationer till organisationer och personer som på olika sätt vill oss väl och vill stödja vår verksamhet. Vi bjuder kontinuerligt in representanter för forskningsfinansiärer, näringsliv och myndigheter. De bidrag vi erhåller från råd och stiftelser – ingen nämnd och ingen glömd – är helt avgörande för hur vår forskning kan utvecklas. Vi arbetar allt mer systematiskt med våra alumnnätverk, både i Sverige och runt om i världen. Vi har stor glädje av Uppsala universitets vänner, liksom av den USA-baserade stiftelsen American Friends of Uppsala University. Universitetets styrelse, konsistoriet, med ordförande Hans Dalborg och spetsen lägger ett stort arbete och engagemang i att bidra till vår utveckling.

Ett antal årliga hedersföreläsningar ger oss tillfälle att bjuda världsledande forskare till Uppsala. Promotioner, professorsinstallation, diplomerings­ceremonier, hyllningsmiddagen till nyblivna pensionärer, Anders Wall-föreläsningen och entreprenörskapsdagen, Novemberfesten och nobelpristagarbesöket i december är självklara höjdpunkter i det Upsaliensiska akademiska året. Vår framgångsrika innovations- och samverkansenhet, UU Innovation, fick välförtjänt uppmärksamhet vid sitt femårsjubileum i september.

Som ledning för ett stort och brett universitet med decentraliserad organisation är det en särskild utmaning att utveckla kanalerna för kommunikation och informationsutbyten. Blogg, facebook och twitter i all ära, men de besök vi gör hos vetenskapsområden och institutioner är, liksom mötena med senaten, oöverträffade när det gäller både att få en känsla för de utmaningar och problem som upptar våra verksamheter och få diskutera olika strategiska överväganden och policies. Under året har vi börjat utveckla formerna för dialogen med vetenskapsområdena, på våren är det fokus på budget och på hösten kvalitet och strategiska utmaningar. Vi fortsätter med institutions­besöken 2013. Vi kommer också att pröva att arrangera universitetsövergripande seminarier i aktuella frågor, i det nya kvalitetsrådets regi.

Nu blickar vi framåt
2013 kommer att innebära nya utmaningar. Inget tyder på att det blir mindre att göra. Vi har både forskning och utbildning av ypperlig kvalitet, men vi får inte slå oss till ro. Omvärlden förändras och konkurrensen hårdnar. Med trygg förankring i våra grundläggande värden och övertygelse om vad vårt uppdrag är, står vi rustade att anta framtida utmaningar.

Vi gör det tillsammans med företrädarna för våra kollegiala organ, och med er studenter, lärare, forskare och andra anställda liksom alla Uppsala universitets vänner och tillskyndare. Det är vi som tillsammans är – och utvecklar – Uppsala universitet.

Vi vill tillsammans med vicerektorerna och universitetsdirektör Ann Fust önska er alla en riktigt Skön Helg och ett Gott Nytt År! Ett stort och varmt tack för alla goda insatser under det år som gått!

Eva Åkesson och Anders Malmberg

Breddad rekrytering – vidgat deltagande

I veckan deltog jag i julgudstjänsten för studenter, en av de saker som jag tog upp var breddad rekrytering. En av våra uppgifter är att främja mångfald och bredda rekryteringen. Jag vill gärna utöka begreppet till det engelska ”widening participation” – ett vidgat deltagande. Vi ska vara ett öppet och välkomnande universitet för både studenter och anställda, kvinnor och män, oavsett ursprung, bakgrund eller läggning. Vi är många som inte självklart från början känner oss hemma och bekväma inom akademin. Vi måste omfamna mångfalden, bejaka skillnader och förstå att våra olikheter medför högre kvalitet i all verksamhet.

HSV publicerade en statistisk analys i förra veckan med rubriken ”Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges”. Inledningen lyder så här: ”Sverige har länge tillhört de länder i världen som har högst utbildningsnivå. Utbyggnaden av den svenska högskolan på 1990-talet har lett till att en stor andel av dagens unga har högskoleutbildning. Antalet studenter i högskolan nådde toppnivåer 2010–2011, men nu minskas volymen och det finns inga planer på fortsatt utbyggnad av högskolan de kommande åren. Sveriges utbildningsnivå är fortfarande hög, men nuvarande utveckling tyder på att de ungas utbildningsnivå inte kommer att höjas nämnvärt i framtiden. Samtidigt expanderar flera andra länder sin högre utbildning och det innebär att Sveriges position i förhållande till andra länder kommer att förändras.”
I dagarna kom en rapport från SCB om att snedrekryteringen består och som TCOs ordförande Eva Nordmark har uppmärksammat.

Siffrorna och analysen förvånar mig inte. Vid Uppsala universitet tvingas vi minska antalet platser och färre studenter får möjlighet att studera hos oss framöver. Trots rekordmånga sökande i höstas och nu igen till vårterminen. Detta får konskevenser för både mångfalden och för utbildningsutbudet. Färre motiverade ungdomar kommer att få möjlighet till en högre utbildning och färre yrkesverksamma kommer att få möjlighet att få kompetensutveckling. Det livslånga lärandet i en alltmer kunskapsintensiv och globaliserad värld minskar.

Jag tror inte det är rätt väg för Uppsala universitet. Jag tror inte att detta är rätt väg för Sverige. Jag önskar att vårt universitet ska kunna välkomna fler istället för färre studenter i framtiden.

Stefan Löfven bjöd in åtta rektorer, inkluderat mig, i onsdags för att diskutera frågor kring de senaste reformerna som rör dimensionering av högre utbildning och konsekvenser av dessa.  Samma dag hade Stefan Löfven och Ibrahim Baylan en debattartikel i Dagens Nyheter. Dagen efter svarade Jan Björklund att Löfven och Baylan trixar med siffrorna, Bra att dessa frågor börjar diskuteras i vidare kretsar. Vi tycker det är bra att det har skett ett efterlängtat och behövligt resurstillskott och kvalitetshöjning för HSTJ-området men anser det är beklagligt att vi inte fick behålla några av de 1000 platser som dragits tillbaka från Uppsala universitet när man lade tillbáka totalt 4000 platser.

 

UU i topp med EU medel

Det går bra för Uppsala universitet! Det är alltid lika roligt att säga det. Den här gången är det vårt EU-kontor som i veckan har tecknat sitt tvåhundrade kontrakt inom sjunde ramprogrammet. Uppsala universitet toppar nu listan över beviljade EU medel i kronor för 2012 och vi är också det svenska lärosäte ökar mest när det gäller finansiering från  EU.

Veckan före jul

Snart är det jul och det är mycket ska bli klart före julledigheten. Det märker vi inte minst på antalet ärenden som är på dagordningen inför morgondagens rektorssammanträde. Idag har vi årets sista ledningsråd. Vi blickar framåt och går igenom tidplanen för VP 2014. Vi har också en föreberedande diskussion inför utarbetandet av budgetunderlag för 2014-2016. Det är ett viktigt dokument för att tydligt kommunicera framtida behov till utbildningsdepartementet både inom utbildning och inom forskning.

Imorgon åker jag till Gotland för att vara med på en julfest. Nu i december fattade regering beslut om att Uppsala universitet och Högskolan på Gotland ska få gå samman 1 juli 2013. Jag är övertygad om att Campus Gotland kommer på flera sätt bidra till Uppsala universitets mångfald och utveckling, med liberal education, med pedagogisk utveckling med nätbaserad utbildning, genom samverkan på Gotland med det omgivande samhället regionalt, nationellt och internationellt. Vår ambition är att öka närvaron på Campus Gotland, både studenter och anställda. Vårt uppdrag är att verksamheten på Gotland ska erbjuda en akademisk miljö för fullvärdig utbildning och forskning.

Veckan kommer att avslutas med en diplomeringsceremoni på fredag för våra engagerade studenter i kårer och nationer.

Dagens möte med konsistoriet

Idag tog konsistoriet beslut om utfasning av utbildningsbidrag för doktorander. Ett viktigt beslut som handlar om likabehandling och goda villkor för våra doktorander i framtiden. Vidare togs beslut om tillägg till verksamhetsplanen för 2013 för Campus Gotland. I tisdags tog riksdagen beslut att säga ja till att Högskolan på Gotland går samman med Uppsala universitet. Det innebär att samgåendet sker den 1 juli 2013. Efter ett långt och intensivt arbete som många deltagit i kan vi nu förverkliga vår vision för Campus Gotland. Uppsala universitet har en lång tradition av förnyelse med kvalitet som ledstjärna och Campus Gotland blir nu en viktig del i vårt fortsatta utvecklingsarbete.

Nu på lunchen är jag på väg till Musikhjälpen som håller hus på Ångström. Ett initiativ som är tagits av en av våra engagerade studenter. Musikhjälpen är ett insamlingsevent för att ge barnen i slummen rent vatten, det pågår 10-14 december. Bra initiativ.

Några av er har reagerat på rubriken på förra blogginlägget. Det var en tillspetsad rubrik som kan misstolkas. Vissa har tolkat det som att jag uppfattar som mitt uppdrag som negativt. Så är det absolut inte, tvärtom. Alla uppgifter är lika viktiga och jag ser många spännande utmaningar i kniviga ärenden som ska lösas till det bästa för hela universitetet. Tråkigt om några av er har tagit illa upp.

Nu vill jag  önska er alla en trevlig helg!

Skit och champagne

Så beskrev jag mitt jobb som rektor när jag talade för ett ledarskapsprogram här i höstas.  Jag har fått det återupprepat ett antal gånger sedan dess, så kanske det blev vad åhörarna kommer igår från den presentationen. Men det ligger en del i det uttrycket. Många frågor som hamnar på rektors bord är riktigt kniviga ärenden och champagne blir det en del av denna vecka i samband med Nobelfirande och middag på slottet i Stockholm. Imorgon har vi sex av Nobelpristagarna här i Uppsala, missa inte detta unika tillfälle att få lyssna till excellent forskning.

Men även om det är mycket fest och luciafirande på gång nu i veckan så ska även annat skötas. Vi hade verksamhetsdialog med Medfarm i förmiddags. Bra samtal och dialog om många viktiga frågor, som kvalitet i utbildning och forskning, kommande ALF medel, kompetensförsörjning, internationaliseringsfrågor och nya masterprogram. Nu är verksamhetsdialogerna avklarade för alla tre områdena. Jag är glad att vi har infört dessa och anser att vi ska har dialoger både vår och höst framgent.

Under lunchen hade vi ett möte om COIMBRA, som är en gruppering med 40 europeiska universitet som medlemmar. Coimbra gruppen har funnits sedan 1985. Vi är aktiva i flera så kallade task groups men behöver prioritera för framtiden vad och hur vi ska arbeta inom grupperingen.
Från hemsidan:  ”The Coimbra Group is committed to creating special academic and cultural ties in order to promote, for the benefit of its members, internationalisation, academic collaboration, excellence in learning and research, and service to society. It is also the purpose of the Group to influence European educational policy and to develop best practice through mutual exchange of experience.”

Svensk forskningskris?

Igår publicerades en debattartikel i DN med rubriken ”Hur kan Sverige åter bli en forskningsnation av högsta rang?”. Författarna är Gunnar Öquist, professor emeritus i fysiologisk botanik vid Umeå universitet och tidigare ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien, samt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Debattartikeln bygger på författarnas just publicerade rapport Fostering breakthrough research: a comparative study.  Utgångspunkten är en studie som Vetenskapsrådet tidigare publicerat och som visar att Sverige halkar efter jämförbara länder (Schweiz, Nederländerna, Danmark) enligt vissa bibliometriska indikatorer. Öqvist och Benner ser tre huvudförklaringar till att forskningen i Sverige utvecklats sämre än i de jämförbara länderna:

  1. Universitetens starka beroende av externa finansiärer.
  2. Eftersatt rekrytering och dåligt fungerande karriärsystem för unga forskare.
  3. Svag akademiskt ledarskap på olika nivåer.

Vi är många som instämmer i att andelen basfinansiering till forskningsuniversiteten är för låg. Att ha fullfinansierade tjänster är nödvändigt för att vara svenska lärosäten ska vara internationellt attraktiva i framtiden. Samtidigt bör denna bild inte målas i svartvitt. Att forskningsmedel fördelas i hård konkurrens efter peer review kan knappast helt vara av ondo. Och nog måste vi väl ändå konstatera att flertalet externa forskningsfinansiärer på senare år ansträngt sig för att i ökad utsträckning kanalisera större och mer långsiktiga stöd till de allra främsta forskarna.

Behovet av vässade rekryteringssystem och tydligare karriärvägar är vi också eniga om. Uppsala universitets nyss inrättade meriterings­anställningar som forskarassistent och biträdande lektor är steg i denna riktning. Men det är också viktigt att se till hela karriärvägen, inte bara de unga eller mest de allra mest framstående seniora forskarna. Hur kan vi främja karriärutvecklingen även däremellan? Hur kan vi arbeta med mobilitet utan att ”tappa” de forskare vi vill ha kvar. Kanske är det dags att mer systematiskt återupprätta möjligheten till sabbaticals (”post docs för medelålders”)?

För Uppsala universitets del slår debattartikeln delvis in öppna dörrar. Dels är vi inte övertygade om att den bakomliggande bibliometriska diagnosen stämmer helt för vår del. Den bibliometriska analys som gjordes i anslutning till KoF11 visade tvärtom att Uppsalaforskarnas internationella vetenskapliga publicering ökar både i omfattning och genomslag. Vi har ju också gått i täten när det gäller att använda internationell ”peer review” för regelbunden kvalitetskontroll och prioritering. Kof07 blev stilbildande för andra svenska lärosäten, och redan 2011 gjordes uppföljningen KoF11. Cirka 200 ”kritiska vänner” från hela världen kom på besök, och gjorde bedömningar som blev råd och vägledning för framtiden. Vid Uppsala universitet finns en tradition av att den akademiska ledningen på olika nivåer axlar ansvaret.

Det är bra att dessa viktiga frågor kommer upp till diskussion. Den 30 januari kommer Gunnar Öquist och Mats Benner till Uppsala universitet för att presentera och diskutera sin rapport vid ett seminarium. Det blir intressant och spännande.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

Dags att utveckla mål och strategier?

Under året har vi vid olika tillfällen diskuterat Mål och strategier för Uppsala universitet med rektors ledningsråd, senaten, dekanmötet och konsistoriet. Nedan försöker vi ge en samlad bild om var vi står idag i dessa samtal. Delar av detta har du tidigare kunnat läsa på bloggen.

Centrala styrdokument för Uppsala universitet

Universitetets verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Vid sidan av det nationella ramverket finns universitetets interna regelverk i form av arbets- och anställningsordning. Utöver detta finns ett antal övergripande styrdokument som ger riktning för universitetets verksamhet.

”Mål och strategier för Uppsala universitet” reviderades senast 2008. Då fick universitetets alla övergripande mål- och strategidokument dessutom en ny struktur med program och handlingsplaner.

Mål och strategier indelas i fyra fokusområden:

  • Ett universitet för framstående forskning
  • Ett universitet för förstklassig utbildning
  • Ett universitet i samhället
  • En universitetsmiljö i utveckling

Mål och strategier beskriver Uppsala universitets grundläggande värderingar och samlar övergripande mål och strategier. I dokumentet betonas att alla anställda har ett gemensamt ansvar för att understödja att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet och därigenom bidrar till universitetets goda rykte. Dokumentet förväntas inspirera och lägga grunden för mål- och strategiarbete inom universitetets olika delar och användas i planering på alla nivåer. Sammantaget ska det bidra till fortsatt utveckling av verksamheten.

För att konkretisera färdriktningen inom vissa områden har konsistoriet och i något fall rektor beslutat om ett antal program. För närvarande finns följande program:

  • Program för kvalitetsarbete 2008
  • Pedagogiskt program 2008
  • Program för användning och utveckling av IT 2009
  • Program för samverkan 2009
  • Program för internationalisering 2009
  • Program för lika villkor 2010

Mer om våra Mål, strategier och planer  hittar du här.

Diskussionen i Rektors ledningsråd

Rektors ledningsråd har under året gått igenom dokumenten och diskuterat behovet av att förnya dem. Vår slutsats var att de flesta håller men det behövs vissa revideringar. Dels när det gäller vilka program vi har och även innehållsmässigt för vissa.

I diskussionerna och prioriteringar inom rektors ledningsråd har fyra strategier för excellens i forskning, utbildning och samverkan/innovation vuxit fram för det fortsatta arbetet.

  • Kvalitet: utveckla formerna arbetet med ständig kvalitetsutveckling
  • Internationalisering: flytta fram positionerna
  • Infrastruktur: utveckla strategi för hur internationella, nationella och lokal infrastrukturer ska finansieras och samverka på ett slagkraftigt sätt
  • Kompetensförsörjning: proaktivitet för internationell rekrytering och attraktiva karriärsystem

Diskussion i konsistoriet

Vid höstens internat inbjöds konsistoriets ledamöter att diskutera hur de nuvarande måldokumenten fungerar samt den framtida strukturen för måldokument, med utgångspunkt i frågor som:

  • Fungerar strukturen – Mål och strategier – Program – Handlingsplaner?
  • Mål och strategier från 2008: Har de fungerat? Behövs revision eller helt nytt? Hur ofta?
  • Vilka programområden saknas? Vilka programområden kan tas bort?

Konsistoriets bild var att dokumentet ”Mål och strategier för Uppsala universitet” varit synligt och till en del har implementerats. Dock saknades en tydlig uppföljning, och man efterlyste mer av årsvis redovisning med hjälp av exempelvis nyckeltal. Vid varje vetenskapsområde bör det finnas supplement till Mål och strategier. Man saknade program för infrastruktur, etik och för hållbar utveckling medan det existerande programmet för IT ansågs ha en annan karaktär och kan tas bort.

Konsistoriet uttryckte tydligt att ett fåtal korta styrdokument med slagkraft är att föredra. Dokumenten ska vara stabila och långsiktiga och formas utifrån ställningstaganden mellan olika vägval, exempelvis avseende bredd respektive fokusering. Dokumenten ska ha betydelse i det vardagliga arbetet.

Konsistoriet vill se en tydligare vision som lyfter fram det unika med Uppsala universitet. Nyckelord som nämndes var det breda, kompletta universitetet, internationellt ledande och att utbildning och forskning går hand i hand.  Det kompletta universitet bör ha som mål att vara gränslöst och ge skapa ett antal breda programområden där flera discipliner samverkar exempelvis demokrati, energi, livsvetenskaper.

Ett annat förslag som fördes fram är att universitetet skulle inrätta en International Advisory Board, med företrädare från väl renommerade universitet i Storbritannien, USA, Asien och Australien. Även vetenskapsområdena skulle kunna inrätta motsvarande grupperingar.

Beträffande program för hållbar utveckling poängterades att det är viktigt att skilja mellan universitetets miljöledningsarbete och det strategiska arbetet för hållbar utveckling. Vid en revidering bör formatet också ses över liksom möjligheten att följa upp.

Ett förslag väcktes om att tillsätta en liten panel bestående av näringslivsalumner för att genomföra en miniutvärdering av Mål och strategier.

Dekanmötets diskussion

Också höstens dekanmöte diskuterade M&S och programstrukturen. Tre tips för det fortsatta arbetet lyftes fram. Om dokument av detta slag ska bli framgångsrika måste de vara:

  • –       kollegialt förankrade
  • –       kortfattade, och
  • –       kommuniceras väl

Det konstaterades att det existerande dokumentet rymmer 24 mål och 44 strategier och det är lite väl många mål och att visionen kan formuleras tydligare. Mångt och mycket en snarlik den diskussion som fördes av konsistoriets ledamöter.

Vad händer nu? Hur går vi vidare?

Från diskussioner i de olika grupperingarna drar vi slutsatsen att strukturen med program och handlingsplaner fungerar men att en översyn behövs. Flera dokument skulle må bra av att kortas ned, tydliggöras och skärpas.  En tidplan och körschema för genomgången tas fram nu i slutet av 2012 och presenteras i början av 2013. Men nedan är några av våra tankegångar så här långt.

En revidering eller snarare vidareutveckling av Mål och strategier kommer förslagvis att göras under 2013 med sikte att kunna fastställas av konsistoriet tidigt 2014. Programstrukturen bör ses över i sin helhet och tydliggöras samt vilka områden som behöver program.

Vi kommer att ha tre universitetsgemensamma grupperingar för det övergripande arbetet:

  • Rådet för internationaliseringsfrågor – ordförande Rektorsråd för internationalisering
  • Rådet för Lika villkor – ordförande Rektorsråd för Lika villkor
  • Kvalitetsrådet – ordförande prorektor

Handlingsplanen för internationalisering som tagits fram under hösten blir ettårig för 2013 så det nya rådet för internationalisering ska kunna gå igenom programmet och sedan ta fram en handlingsplan för 2014-15.

Program för lika villkor fastställdes 2010. Det finns fem olika handlingsplaner inom detta område samt en handlingsplan för breddad rekrytering. Ambitionen är att arbeta ihop de kommande handlingsplanerna i enlighet med ett mer samlat arbete inom Lika villkorsområdet.

Ett Program för Hållbar utveckling bör tas fram under den kommande perioden och vi kommer att överväga att ta fram ett program för Infrastruktur och eventuellt ett för Etik men detta är inte klart ännu.

Programmet för kvalitetsarbete bör ses över av det nya Kvalitetsrådet, och dess relation till Pedagogiska programmet tydliggöras.

Vi kommer under året 2013 att tillsätta International University Advisory Board med kritiska vänner som kan fungera som rådgivare i vårt utvecklingsarbete för universitetet som helhet.

Som ni ser, diskussionerna har börjat få konkreta resultat.  Diskussionerna har varit stimulerande, inspirerande och nyttiga.  Vi är glada över engagemanget och vi har fått fram en tydlig riktning framåt. Ibland är resan nästan lika betydelsefull som målet. Och resan fortsätter, vi är långt ifrån klara.

Eva Åkesson och Anders Malmberg

 

 

Göran Gustafssonföreläsning och nytt rektorsråd

Göran Gustafssonföreläsningen idag blev en succé.  Vi var många som satt  och lyssnade intresserat i eftermiddags. Det var mer än fullsatt i Grönwallsalen när chefen för Broad Institute of MIT och Harvard, professor Eric Lander föreläste om Secrets of the human genome.  Roligt att så många studenter kom.

Nu har vi fått ett nytt rektorsråd för kultur. Jag välkomnar professor Britt-Inger Johansson till sitt nya uppdrag och ser fram emot ett gott samarbete. Kulturen spelar en viktig roll för att upprätthålla och utveckla en dynamisk bildnings- och universitetsmiljö. Britt-Inger Johansson kommer, med sin kontaktyta in mot det professionella kulturlivet, att ytterligare kunna stärka relationerna mellan Uppsala universitet och omvärlden och bidra till ett kvalificerat vetenskapligt samtal i de här frågorna. Läs mer här:

Nu är det snart dags att ta helg. Sedan blir det Nobelfirande nästa vecka och missa inte Nobelföreläsningarna den 13 december.

Alphapretation Bulgaria, TRACKIT och senaten

I år firar vi 120 år av bulgariska studier vid Uppsala universitet. Det görs bland annat med utställningen ”Alphapretation Bulgaria”, som invigdes i onsdags med närvaro av ambassadör Stoev. Den finns vid Engelska parken, Thunbergsvägen 3 L. Idag lärs det bulgariska språket ut på ett enda universitet i Norden och vi är givetvis stolta över att detta universitet är Uppsala.

I onsdags inbjöd landshövdingen till Bostadsmöte på Uppsala slott. Bostadsminister Stefan Attefall redovisade regeringens insatser för att få fart på byggandet i landet och kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt presenterade existerande byggprojekt och –planer i Uppsala. Onekligen är tillväxten i Uppsala just nu imponerande, och glädjande nog är ett stort antal ungdoms-/studentbostäder nu på gång.

Under veckan har universitetet haft besök av Hanne Smidt. Hon har intervjuat utbildningsledare och andra, inklusive oss i ledningen, om hur vi arbetar med att följa upp våra studenter, från antagning och introduktion, genom utbildningen och ut i arbetslivet. Intervjuerna är en del av ett projekt som Hanne Smidt genomför för universitetets räkning, TRACKIT Uppsala University – Tracking Learners’ and Graduates’ Progression Paths. Hanne har stor erfarenhet av dessa frågor från olika universitet i Europa. Det skall bli väldigt spännande att se vad hon kommer fram till.

Senaten igår tog upp ”Fusk är det bristande moral, bristande undervisning, bristande examination eller…” Inledningarna av Magnus Hallberg, universitetsjurist och  Erik Brattgård, rådman, blev nog  en ögonöppnare för några av oss. Under rektors dialog med senatorena tog vi upp frågan om att arbeta efter 67 – behov av en ny policy. Bra diskussion och vi tackar för alla kloka inspel till vårt fortsatta arbete med frågan.